Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Toppmöte i södra civilområdet
Igår var det toppmöte i södra civilområdet när de tre landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kronoberg mötte MSB:s generaldirektör Charlotte Piper Goritzka. Deltog gjorde även regiondirektörer och flera kommundirektörer.
Uppbyggnad av civilt försvar
På agendan på mötet, som hölls på Länsstyrelsen Skåne i Kristianstad, stod en diskussion om den fortsatta uppbyggnaden av det civila försvaret inom det södra civilområdet.
– För att bygga ett starkt och effektivt civilt försvar måste stat, kommuner, regioner, näringsliv, trossamfund och frivilligorganisationer arbeta tillsammans. Vi behöver känna tilltro till varandra och vad vi gemensamt kan åstadkomma för att försvara vårt land och vår befolkning. Därför är det så viktigt att vi träffas här idag, säger Anneli Hulthén, landshövding och civilområdeschef för det södra civilområdet.
Prioriterad fråga
På förmiddagen diskuterade landshövdingarna och representanter för civilområdet med MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Goritzka och överdirektör Camilla Asp. På eftermiddagen utökades gruppen med regiondirektörer och representanter för ett antal kommuner. Charlotte Petri Goritzka säger att civilförsvarsuppbyggnaden är en prioriterad fråga på alla plan.
Bygga motståndskraft
– Beredskapen i samhället har höjts avsevärt på bara några års tid. För bara några år sedan var vi inte särskilt tränade på att hantera kriser. Sedan fick vi pandemin, och knappt var den över förrän Ryssland inledde ett invasionskrig i Ukraina, som har medfört ett dramatiskt skifte i det säkerhetspolitiska läget. För bara en vecka sedan höjdes terrorhotsnivån i Sverige. I den här omvärldssituationen behöver vi bygga motståndskraft, säger Charlotte Petri Goritzka.
Täta möten inom civilområdet
Företrädarna inom civilområdet har vana vid att möta varandra. Landshövdingarna har möten varje månad, och på tjänstepersonsnivå sker veckovisa möten. Maria Arnholm, landshövding i Kronobergs län, säger att det är ett gemensamt ansvar att samarbetet inom civilområdet fungerar bra.
– Det finns många frågor som vi behöver hantera tillsammans, säger Maria Arnholm och exemplifierar med mottagandet av flyktingar, både inrikes och utrikes, vid krigs- och krissituationer.
Strategisk position
Ulrica Messing, landshövding i Blekinge län, pekar vilken strategisk position det södra civilområdet har.
– Från Blekinge har vi sett en kraftigt ökad aktivitet i Östersjön. Förra året sprängdes gasledningen Nordstream, men vi ser också dagligen att antalet oljetankers ökar. Blekinge är det län som har högst militär närvaro och vi kan utgå ifrån att den blir ännu högre med ett Natomedlemskap. Då kommer vi att ha Natosoldater hos oss, säger Ulrica Messing.
En konkret fråga som diskuterades på mötet var vikten av beredskapslager, och på vilken nivå de ska finnas. Carina Leffler, stadsdirektör i Helsingborgs stad, står i begrepp att fatta viktiga beslut om den egna krisberedskapen.
– Där är det viktigt att vi säkerställer att vi gör saker på rätt nivå, säger Carina Leffler.
Om Civilområden
Förra året delades Sverige in i sex nya civilområden, där varje civilområde leds av en ansvarig landshövding. I det södra Civilområdet ingår Blekinge, Kronobergs och Skåne län och det leds av landshövdingen i Skåne, Anneli Hulthén. Civilområdena är en viktig del i arbetet med att bygga upp Sveriges civila försvar och uppdraget är att stärka vår motståndskraft vid krigsliknande situationer och krig.