Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Idag flaggar vi för tornedalingarna

Tornedalingarnas flagga

Idag, den 15 juli, uppmärksammar vi Tornedalingarnas dag. Vi hissar den gul-vit-blå tornedalska flaggan, Meänflaku.

Digitalt firande

Svenska Tornedalingars Riksförbund och Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset arrangerar digitalt firande från Tärendö på Tornedalingarnas dag den 15 juli.

Läs mer om programmet Länk till annan webbplats.

Om Tornedalingar

Tornedalingar, en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter, har främst sitt ursprung i Tornedalens nordliga kommuner Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. Innan riksgränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809 var Tornedalen ett flerspråkigt och mångkulturellt område där finska och samiska talades. Efter att riksgränsen drogs har tornedalingar på båda sidor om gränsen verkat aktivt för att bevara sitt språk och sitt kulturarv.

Läs mer om tornedalingar på minoritet.se Länk till annan webbplats.

Meänkieli - tornedalingarnas språk

Den svenska assimileringspolitiken under 1800-talet och långt in på 1900-talet innebar för Tornedalen och meänkieli både språklig och kulturell utarmning. Många tornedalingar, särskilt medelålders och äldre, kan precis som samer och sverigefinnar berätta om att de som barn inte fått eller vågat tala sitt språk i skolan. År 1999 fick tornedalsfinskan status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli, som betyder vårt språk. Det finns ett flertal dialektala varieteter av meänkieli och språket är under ständig utveckling. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund är det uppskattningsvis 70 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis i Sverige. De flesta som talar språket bor i Tornedalskommunerna, men det finns också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå och Luleå.

Regeringen tillsatte i mars 2020 en Sannings- och försoningskommission som ska utreda kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik. Syftet är att bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse, främja försoning och motverka att något liknande händer i framtiden.

Läs mer om sannings- och försoningskommissionen Länk till annan webbplats.

Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk

Tornedalingar har tillsammans med sverigefinnar, samer, judar och romer status som erkända nationella minoriteter i Sverige. De erkända minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk beskriver vilka rättigheter minoriteterna har i hela landet och inom de speciella förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Läs mer om den svenska minoritetslagstiftningen och de nationella minoriteterna. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen har tillsammans med andra statliga myndigheter, kommuner och landsting i uppdrag att genomföra regeringens minoritetspolitik med målet att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att stärka skyddet av de nationella minoriteternas rättigheter är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.
Läs mer om arbetet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen Skåne sammankallar ett regionalt nätverk för tjänstepersoner från kommunerna och regionen som arbetar med frågor som gäller de nationella minoriteternas rättigheter. Nätverket är ett forum för lärande och erfarenhetsutbyte med syfte att förstärka förmågan att arbeta med nationella minoriteters rättigheter på lokal och regional nivå.

Kontakt