Risk för vattenbrist i Skåne länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Nya marina bevarandeplaner

Länsstyrelsen har tagit fram bevarandeplaner för tre marina Natura 2000-områden: Nordvästra Skånes havsområde (SE0420360), Havet kring Ven (SE0430183) och Sydvästskånes utsjövatten (SE0430187). Myndigheter, organisationer och sakägare ges nu möjlighet att lämna synpunkter.

Nordvästra Skånes havsområde, Havet kring Ven och Sydvästskånes utsjövatten pekades ut som Natura 2000-områden 2016. Inom sex år från utpekandet ska Länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan. Se respektive område nedan för bevarandeplan samt information om hur ni lämnar synpunkter.

Sista svarsdatum 21 november 2022.

Bevarandeplan för Nordvästra Skånes havsområde (SE0420360) Pdf, 7.8 MB.

Bevarandeplanen innehåller också förvaltningsplan för skånska Kattegatt, marint skyddat område upptaget i Ospar samt Helcom.

Synpunkter skickas till:

skane@lansstyrelsen.se, ange dnr 511-21097-2022 i rubriken, senast den 21 november 2022.

Bevarandeplan för Havet kring Ven (SE0430183) Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Synpunkter skickas till:

skane@lansstyrelsen.se, ange dnr 511-21102-2022 i rubriken, senast den 21 november 2022.

Bevarandeplan för Sydvästskånes utsjövatten (SE0430187) Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Synpunkter skickas till:

skane@lansstyrelsen.se, ange dnr 511-21101-2022 i rubriken, senast den 21 november 2022.

Nordvästra Skånes havsområde, Havet kring Ven och Sydvästskånes utsjövatten pekades ut som Natura 2000-områden 2016. Inom sex år från utpekandet ska Länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan. Bevarandeplanen ger en beskrivning av området och dess naturvärden och vilken skötsel som behövs för att dessa naturvärden ska finnas kvar på lång sikt. Bevarandeplanen innehåller också en beskrivning av vilka verksamheter och åtgärder som kan utgöra hot för de arter och livsmiljöer som ska skyddas i Natura 2000-området. Bevarandeplanen används som underlag vid samråd och tillståndsprövningar av verksamheter och åtgärder som påverkar Natura 2000-området. I bevarandeplanen redovisas gränser, naturtyper och arter enligt bästa tillgängliga kunskap. I planen anges också om utpekade naturtyper och arter bedöms ha fullgod bevarandestatus. Bevarandeplanen kan revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningarna förändras. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. När bevarandeplanen förändras medför det att den måste fastställas på nytt.

Frågor och svar

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.

Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden med stöd av 7 kap. 28 § miljöbalken.

Natura 2000 - värdefulla naturområden i EU (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.

I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.

Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet.

Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.

Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.

Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.

Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.

Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.

Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.

Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?

Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.

Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.

Pågående verksamheter

Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.

Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.

Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras.

Nya verksamheter

Nya verksamheter ska kunna tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste söka Natura 2000-tillstånd.

Bevarandeplanen ger besked

När regeringen har fattat beslut om ett nytt Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan för området. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen.
Bevarandeplanen utformas i dialog med fastighetsägare och andra berörda. Inriktningen är att pågående verksamheter ska kunna fortsätta. Ibland krävs anpassningar, som att man exempelvis anpassar tidpunkt för vissa åtgärder eller att man iakttar ett visst avstånd till fåglarna.

Fiske i marina miljöer behöver i normalfallet inte Natura 2000-tillstånd. Det beror på att Riksdagen beslutat att fiske i första hand ska regleras genom fiskelagstiftning och undantagsvis via Miljöbalken. Det generella målet i ett Natura 2000-område är att ett hållbart fiske ska kunna bedrivas, samtidigt som skyddet för utpekade arter och naturtyper upprätthålls. För närvarande pågår förhandlingar mellan Sverige och de nationer som har rätt att fiska i berörda havsområden. Förhandlingarna grundas på tidigare remitterade förslag från Havs- och vattenmyndigheten till berörda svenska myndigheter och organisationer. Om det visar sig att ytterligare regleringar behövs för att skydda Natura 2000-områdenas utpekade bevarandevärden kommer dessa behandlas genom fiskelagstiftningen och i undantagsfall via Miljöbalken. Detta skulle då ske i separata processer och remitteras som ovan.

Kontakt