Uråldrig odlingsform med nya möjligheter

Nyfiken på trädjordbruk? Du är inte ensam! Intresset för att integrera träd och buskar med andra grödor och/eller djurproduktion ökar stadigt i Sverige och fördelar som diversifiering, större skördar, biologisk mångfald och motståndskraft mot till exempel torka och skyfall nämns som anledningar till att satsa. Läs vad tre experter säger om trädjordbruk, vilka för- och nackdelar som finns och vad man bör tänka på innan man kör igång.

– Trädjordbruk är ingen ny företeelse, att samodla vedartade växter med annuella grödor och djurhållning har gjorts i årtusenden, säger Sara Furenhed, trädgårdsrådgivare inom ekologisk produktion på Jordbruksverket och författare till skriften Trädjordbruk i Sverige. Nytt är att fördelarna med trädjordbruk återigen lyfts fram och att moderna versioner av trädjordbruk i större skala, till exempel alléodling på fält, tagit fart.

– Även det svenska ordet ”trädjordbruk” är ganska nytt, tidigare användes mest den engelska termen ”agroforestry”, säger Rune Stenholm Jakobsen, naturvårdsrådgivare som bland annat håller i kurser och ERFA-grupper om trädjordbruk. Nu används båda termerna, vilket kan vara bra att känna till för den som söker information.

Mångfald skapar mervärden

Moderna monokulturer med storskalig odling av en enda art har, ur ett historiskt perspektiv, bara praktiserats under en mycket kort period. På många håll i världen är trädjordbruk fortfarande vanliga, inte minst i tropiska klimat. Även i länderna kring Medelhavet är det vanligt att använda träd för att skugga annuella grödor och betande djur.

– Träd sänker temperaturen och hindrar marken från att torka ut, säger Sara. Dessutom minskar trädjordbruk risken för erosion, resiliensen mot extremväder ökar, liksom kolinlagring och biologisk mångfald. Vilket i sin tur kan bidra till större skördar.

– Exakt! instämmer Rune. Trädjordbruk ger många ekosystemtjänster som gynnar såväl samhället i stort som den egna skörden. Men, och det är viktigt att vara medveten om, även om trädjordbruk kan bidra till ökade skördar, så är vägen fram till ett fungerande trädjordbruk inte alltid problemfri. Det är många delar som behöver samverka för att slutresultatet ska bli bra.

En som valt att satsa på trädjordbruk är Håkan Wendel, lantbrukare utanför Sjöbo, som planterat närmare fem hektar hasselnöt och valnöt. Han håller med om att det gäller att tänka till före – bland annat måste marken vara fri från ogräs innan planteringen sker, och viltstängsling, bevattning och dränering behöver vara på plats.

– Själv har jag fått jobba jättemycket med vindskydd eftersom min mark ligger i oskyddat läge, säger Håkan. Samtidigt innebär läget att jag förskonats från ekorrar som tar nötterna. Jag har också, än så länge i varje fall, sluppit nötvivel som annars kan vara ett stort bekymmer i hasselnötsodlingar.

Håkan påtalar också vikten av att tänka långsiktigt när man etablerar ett trädjordbruk. De flesta träd kräver flera år innan de ger skörd.

– Valnötsträden jag planterat behöver minst 10-12 år, säger Håkan. Hasselnötter är snabbare, där har jag redan skördat en liten mängd. Och det är verkligen inga problem att sälja nötterna – tvärtom. Efterfrågan är stor, betydligt större än produktionen.

Håll koll på stödet

I begreppet trädjordbruk inkluderas flera olika odlingssystem. Några exempel är skogsträdgård med en mångfald av ätliga växter i olika höjdnivåer, lähäckar som skyddar annan gröda och ger mat och boplats åt pollinerare och nyttoinsekter, kantzonsodling mellan åker och exempelvis vattendrag eller skog, alléodling där annuella eller perenna växter, till exempel spannmål eller vall, odlas mellan rader av träd eller buskar, och skogsodling med odling i redan befintlig, uppvuxen skog. Vissa system passar bäst i mindre format, andra går att skala upp rejält.

Värt att tänka på är att inte allt trädjordbruk berättigar till stöd.

– Sedan 2024 går det att få gårdsstöd för trädjordbruk om odlingen uppfyller vissa villkor, berättar Sara. Bland annat ska träden vara planterade på jordbruksmark i samodling med lantbruksgrödor eller grönsaker och minst hälften av ytan ska gå att jordbearbeta med gängse jordbruksmetoder. Vidare ska träden producera livsmedel, virke, foder eller andra ekosystemtjänster. Buskar berättigar inte till gårdsstöd.

Om odlingen är ekologisk kan det istället vara värt att söka ersättning för ekologisk produktion för frukt-, bär- och nötodling. Då är även buskar tillåtna!

Rune tipsar också om att tänka lite utanför boxen, både vad gäller arter och skörd.

– I Skåne finns alla möjligheter att odla udda sorter, säger Rune. Som aprikos, nektarin, mandel, äkta kastanj, havtorn, blåbärstry, bärhäggmispel … Man ska heller inte glömma att det kan finnas fler delar av en växt än bären som går att skörda. Till exempel kan man odla svarta vinbär för bladens skull. Ett annat råd är att inte satsa stort direkt, testa först i mindre skala så du lär dig vilka problem som uppstår och vilka sorter som trivs. Annars kan det bli en dyrköpt erfarenhet! Planera, skaffa kunskap och investera den tid som krävs för att bygga en bra grund, då finns det goda möjligheter att lyckas med ditt trädjordbruk.

Lär dig mer

Att läsa Sara Furenheds skrift är en bra början om du är intresserad av trädjordbruk. Du hittar den som pdf på Jordbruksverkets webbplats. Sök ” Trädjordbruk i Sverige”.

Kolla även in Länsstyrelsen Skånes kurser och rådgivningar om trädjordbruk, som finns längst bak i tidningen. Du kan också kontakta länsstyrelsen om du har frågor kring vilka ersättningar och stöd som går att söka för dina odlingar.

Skribent: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal
Artikel från tidningen Smart landsbygd nr 2 2026