Smarta samarbeten för starkare konkurrenskraft

På åtta hektar mark har Thomas Wilding och hans företag Tröskarehus AB byggt upp ett litet jordbruk och växthusodling med fokus på hållbarhet – för människa, klimat och ekonomi. Genom att utnyttja möjligheterna med både beprövad och ny teknik, strävar han mot en fossilfri, cirkulär produktion, där rest blir till resurs i såväl odling som i nya, hälsosamma produkter.

– Planen var att familjen skulle köpa en sommarstuga på Österlen, men så blev den här marken till salu och vi hamnade i Kvidinge istället, säger Thomas. Vi köpte tomten 2021 och började med att bygga bostadshuset. Efter det byggde vi växthuset, där vi nu odlar örter till restaurangbranschen. På markerna runtomkring har vi ekologisk odling av kulturspannmål och baljväxter, och nyligen planterade vi också fyra långa rader med äppleträd ute på fälten.

Trots att Thomas inte är utbildad inom vare sig odling eller förädling är han ingen novis på området. Under många år och i olika former har han arbetat med digitalisering och teknikutveckling inom lantbruks- och livsmedelsbranschen. Bland annat genom MatLusts innovationspilotsprogram i Södertälje, det Vinnova-stödda projektet Odlande Stadsbasarer och inte minst projektet Odling 4.0, som bland annat utvecklat enkla, digitala lösningar för att öka lönsamheten inom jordbruket.

– Min bakgrund är inom digitalisering, berättar Thomas. Så det är de erfarenheterna och kunskaperna som jag under 15 års tid kombinerat med frågor inom mat, odling och försörjning. Och som jag nu alltså även använder i mitt eget lantbruk.

System för resursåtervinning

Drivkrafterna med företagandet är många, men att ta vara på och återanvända resurser löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Växthusodlingen är ett utmärkt exempel. Istället för traditionell odling där plantorna drivs upp i ett plan, har Thomas satsat på vertikal odling där plantorna står på hyllor på mobila odlingsvagnar. I takt med att plantorna växer flyttas de över till vagnar med glesare mellan hyllplanen. Plantorna växer i expanderbara pluggbrättena, som enkelt dras ut när örterna behöver mer plats. Ljus får de från ledbelysningen, som sitter monterad under varje hylla.

– Fördelen med vertikal odling är att den är betydligt mer yteffektiv, säger Thomas. Första delen av produktionen sker dessutom i ett odlingsrum, vilket gör att vi slipper värma upp hela det stora växthuset under vintern. Örterna flyttas bara ut i växthuset de sista dagarna innan skörd, vilket är ett krav för att de ska räknas som ekologiska.

Elen till odlingarna kommer från solceller på taket, och framöver finns planer på att även bygga egna små vindkraftverk för att öka självförsörjningsgraden ytterligare. Värmen som alstras av plantbelysningen i odlingsrummet återvinns och uppgraderas med hjälp av en värmepump – och används sedan för att värma upp växthuset.

Förutom att återvinna värmen, recirkuleras också allt vatten i ett slutet system.

– Plantorna vattnas en gång per dag och överflödigt vatten samlas upp, säger Thomas. Dessutom avfuktas luften i odlingsrummet. Vattnet renas, analyseras och ny näring tillsätts. Allt sker automatiskt och med ett system som kräver väldigt liten yta, vilken är en stor fördel för oss som inte har så stor gott om plats.

När örterna skördats återstår en sista del i recirkuleringen: att återanvända torven som växterna odlats i. Med hjälp av en speciell teknik skiljs torv och växtdelar åt, växtdelarna komposteras medan torven ångas och används till nya plantor.

Hela växthussystemet är framtaget av Ecopromt AB i samarbete med Tröskarehus – och det är inte deras enda gemensamma projekt. Tillsammans med ett antal andra företag tar de även fram en robotlösning för övervakning i växthus, XroRob. Projektet delfinansieras av EU:s jordbruksfond.

– Roboten ska samla in data, bilder och ljud från produktionen, och tränas på att larma på avvikelser, berättar Thomas. Att använda robotar för övervakning är vanligt sedan länge inom många branscher, men just när det kommer till växthusodling har utvecklingen inte kommit så långt. Det hoppas vi kunna ändra på.

Brinner för bättre mat

Med teknikens hjälp vill Thomas öka lantbrukets lönsamhet, stärka beredskapen och bidra till minskade klimatutsläpp från produktionen. Men han nyttjar även tekniken för att ta fram hälsosammare livsmedel. Till exempel behandlas spannmålet som odlas vid Tröskarehus med en hydrotermisk metod, som gör att kroppen bättre kan tillgodogöra sig fröernas näringsvärden.

Att Thomas verkligen brinner för bra och hälsosam mat blir extra tydligt när han pratar om Smacker, en hamburgare som han producerar i samarbete med Skånska Matfabriken. Burgaren görs på bland annat äppelrester och hirs och är framtagen med en speciell målgrupp för ögonen – barn.

– Många barn och unga äter alldeles för ensidigt, vilket leder till ohälsa, säger Thomas. Om jag – om än bara på ett litet, litet hörn – kan vara med och bidra till att barn får i sig bättre mat, då vill jag göra det. Det är därför jag startat Smacker Sweden AB, för att producera en god, näringsrik burgare som barn och unga gillar. Och det är därför jag planterat äppleträd på gården, för att göra must och sen kunna använda äppelresterna till Smacker. Så nu väntar jag på att träden ska växa till sig och bära frukt. Till dess finns det som tur är andra fruktodlare att samarbeta med!

Skribent: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal
Artikel från tidningen Smart landsbygd nr 2 2026