Lantbrukaren i huvudrollen när hotad natur ska restaureras

En natur på tillbakagång, hotad biologisk mångfald, livsmiljöer och ekosystem som är i dåligt skick – läget är allvarligt och något måste göras. Men vad och av vem? 2024 klubbades en ny EU-förordning för naturrestaurering igenom och från och med 2027 börjar Sveriges nationella restaureringsplan att gälla. Läs mer om vad det innebär för dig som lantbrukare!

Anna Stenberg, lantbrukskonsulent på Länsstyrelsen Skåne, vad är naturrestaureringsförordningen (NRF)?

Det är en lag med tidsatta och bindande mål som alla EU-länder måste följa. Syftet är att restaurera och återskapa viktiga ekosystem och livsmiljöer, både på land och i vatten, så vi kan återfå en motståndskraftig natur som är rik på biologisk mångfald.

I förordningen finns övergripande mål för EU i stort och utifrån dem gör varje land sin egen plan för hur restaureringsmålen ska nås. Sveriges plan blev nyligen klar och ska beslutas av EU-kommissionen i september – för att börja gälla från 2027.

Vad innebär NRF för lantbrukarna?

Jordbrukets ekosystem är en viktig del av NRF, så lantbrukarna kommer att ha stor betydelse för att Sverige ska nå sina mål. Till exempel är ett av målen att öka arealen gräsmarker i Sverige med 30 000 hektar till 2030, och med 100 000 hektar till 2050. Det är höga mål och då ska man veta att Sverige har lagt sig på miniminivån av vad EU-förordningen kräver!

Det låter som en rejäl utmaning?

Ja, men det innebär också möjligheter. Rent praktisk kommer det till exempel att kräva fler betande djur och större arealer av ängar och betesmarker. Med fler djur kan vi öka vår inhemska livsmedelsproduktion, generera fler arbetstillfällen och bättre beredskap.

Ska lantbrukarna skaffa fler djur och restaurera betesmarker med pengar ur egen ficka?

Nej, lantbrukare är företagare och ska ha betalt för sitt jobb som vilka företagare som helst! Därför måste bete premieras och lyftas på ett helt annat sätt än idag. Från Länsstyrelsen ser vi att NRF kommer att kräva såväl ökad ersättning för att restaurera och sköta betes- och ängsmarker, som utökad rådgivning och kompetensutveckling. Ett av förslagen är att kulturmiljöstödet återinförs, så lantbrukarna kan få ersättning när de sköter viktiga biotoper som till exempel alléer och stenmurar på ett visst sätt. Det är bra. Det är inte meningen att lantbrukaren ska utföra detta arbete på fritiden och betala för det själv.

Hur lirar NRF med Avskogningsförordningen (EUDR) som ska förhindra avskogning och skogsförstörelse?

De krockar till viss del. Enligt EUDR får till exempel inte lantbrukare hugga ner skog för att hålla betande djur och sälja köttet. Det har nu lantbrukare som restaurerar äng- och betesmark fått undantag för. Det finns dock andra frågor som vi myndigheter behöver driva på om de två förordningarna ska fungera bra tillsammans.

Och målet – vad hoppas du att NRF ska leda till?

Förutom det som är förordningens syfte, att återställa ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut, så hoppas jag att NRF bidrar till bättre beredskap, ett starkare svenskt lantbruk och att lantbrukarnas betydelse för naturvården får den bekräftelse som den förtjänar.

Skribent: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal
Artikel från tidningen Smart landsbygd nr 2 2026