Vi säger ”Hej på er!” till några av våra rådgivare och aktörer inom ekologisk produktion

Efter många år med Hej på dig, där vi presenterat medarbetarna på länsstyrelsens landsbygdsavdelning, är det nu dags att träffa våra rådgivare och aktörer. Först ut är Pauliina, Dominik och Therese, rådgivare inom ekologisk produktion. Tre frågor till tre rådgivare – nu kör vi!

1. Varför vill du jobba som rådgivare inom ekologisk produktion?
2. Vilka är de största utmaningarna respektive möjligheterna med ekologisk produktion?
3. Vad är lantbrukarna mest nyfikna på att lära sig mer om?

Pauliina Jonsson, växtodlingsrådgivare, HIR Skåne

1. För mig har det varit självklart sedan studietiden, att det är ekologisk produktion jag är intresserad av. Jag tror det hela bottnar sig i en kärlek och fascination till jorden och växterna. Intresset för ekologisk växtodling består än idag, 30 år senare. Jag gillar också att se helheten på gårdarna. Vad är produktionen tänkt att användas till? Är det foder till djuren eller spannmål till bröd? Utnyttjar vi gårdens potential på bästa sätt? Företag är i olika faser och det gäller att vara lyhörd till behoven både på kort och lång sikt.

2. Det kommer alltid att finnas en marknad för ekologiska produkter och Sverige har en otroligt fin, certifierad produktion. Det ska vi lyfta och här behövs engagemang från handeln för att nå till nästa nivå. Den stora fördelen med ekoproduktion är att beroendet av insatsvaror är mindre. Det finns kunskap och ny teknik, samt vall eller gröngödsling i växtföljden som gör odlingen robust. Men skapandet av en ”matinfrastruktur” som håller i kristider är en viktig fråga även för ekoproduktionen.

3. Den listan kan bli lång, lantbrukare är intresserade av så mycket! Från optimering och finlir på det enskilda skiftet eller grovfoderkedjan, till teknisk utveckling med robotar för sådd och ogräskontroll. Om vi klarar minimerad bearbetning även i ekoproduktion samt nya grödor eller sortblandningar väcker också frågor.

Dominik Merkert, fruktodlingsrådgivare, Jordkraft

1. Jag har arbetat inom trädgårdsodling i över 15 år, varav 6 år som rådgivare inom fruktproduktion. För mig är ekologiskt jordbruk ett bra sätt att kombinera miljövänliga metoder med en rimlig produktion och en viss kvalitetsstandard. Ekologisk produktion fokuserar mer på ett kretsloppssystem och generellt känns det bättre att arbeta med naturen än mot den. Ekologiskt jordbruk går också ofta före och har utvecklat nya kemikaliefria växtskyddsmetoder som med tiden blivit standard i hela branschen. Ett exempel är feromonförvirring och granulosisvirus, som skyddar mot äppelvecklare, och som numera används av alla – inte bara ekoodlare.

2. En av de största utmaningarna är tillgång till biologiska växtskyddsmedel. Eftersom Sverige ligger i den norra zonen finns det fler restriktioner när det gäller användning av växtskyddsmedel. Detta, i kombination med våra mycket strikta regler, gör att det ibland är omöjligt att konkurrera med ekologiska odlare från andra länder. De senaste åren har efterfrågan på ekologisk frukt dessutom minskat i Sverige, vilket gör det svårt för många svenska odlare att fortsätta. Denna nedgång är på sätt och vis motsatt till de flesta andra europeiska länder, där efterfrågan fortfarande är stark eller till och med ökar igen.

3. Frågan hur man kan förbättra markens bördighet på lång sikt och öka avkastningen utan att tumma på de ekologiska principerna väcker stort intresse. Odlarna vill veta mer om nya tekniker för ogräshantering och hur de kan använda balanserad gödning för att stärka grödornas motståndskraft mot sjukdomar. Och så finns det en stor efterfrågan för rådgivning om beskärningsteknik. Jag försöker ständigt anpassa mina råd till de nya utmaningar som miljö och marknad för med sig. Det är viktigt att inte bli alltför dogmatisk i det man gör och att aldrig sluta lära sig.

Therese Ljungberg, byggrådgivare, Växa Sverige

1. Jag har jobbar som byggrådgivare sedan 2007 och gillar att hjälpa alla lantbrukare – oavsett inriktning. Det är viktigt att byggnationen blir bra och det är mycket som ska klaffa: kostnader, arbetsmiljö, djurens vistelseyta med mera, och att stallet ska fungera länge.

2. Fördelen är att det är lätt att få till bra vistelseytor till djuren, då ekologisk produktion kräver att djuren ska ha större yta att röra sig på. Svårigheten blir därför att hitta bra lösningar när det kommer till ombyggnation i befintligt. Gamla byggnader är ofta för små eller smala för att ytmässigt räcka till för stora djur eller det djurantal som lantbrukaren önskar. Då är det lättare att få till det för ett annat djurslag eller för yngre/mindre djur.

3. Det beror helt på lantbrukarens eget intresse, så på den frågan finns många svar. Men kostnader för byggnationen är alltid relevant!

Skribent: Ulrika Petersén Foto: Privata
Artikel från tidningen Smart landsbygd nr 1 2026