Invasivt och expansivt – vad väcker frågor i Skåne?

Invasiva främmande arter är ett av de absolut största hoten vi har mot biologisk mångfald och därför arbetar Naturvårdsverket och länsstyrelserna runt om i Sverige för att öka kunskapen kring dessa arter och hur de kan bekämpas. Cajza Eriksson, som är samordnare för arbetet mot invasiva arter vid Länsstyrelsen Skåne, ger en lägesuppdatering kring vad som orsakar bekymmer, oro och funderingar i länet just nu.

Cajza, du berättade om aktuella problem kring invasiva och expansiva arter i Smart landsbygd nr 1, 2022. Vad har hänt sedan dess?

Det har hänt både mycket och lite samtidigt. Det är ungefär samma arter som ligger i topp när folk hör av sig med frågor, jätteloka och parkslide är fortfarande de arter som bekymrar mest. Nytt däremot är att parkslide sedan augusti 2025 är med på EU:s lista över invasiva arter. Ny är även lövplattmasken, Obama nungara, som upptäcktes i Sverige för första gången hösten 2024. Även den kom med på EU-listan i augusti och det är också en art som många bekymrar sig för.

Vad innebär det att en art är med på EU:s lista?

Det betyder att det råder förbud mot att gynna och sprida arten i naturen. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera arten. Dessutom är markägaren skyldig att bekämpa den. För några arter med stor spridning finns undantag för bekämpning som syftar till utrotning. Istället har markägaren skyldighet att förhindra spridning. Det är Naturvårdsverket som bestämmer vilka arter som omfattas och de skriver också ett handlingsprogram som klargör prioriteringar, till exempel vilka insatser som ska prioriteras var. Just nu pågår arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för parkslide. Bara i Skåne finns uppskattningsvis mellan 4 000 och 5 000 bestånd, så fokus här under kommande år blir att stoppa spridning i stor skala – till exempel vid grävning och schaktning.

När det gäller lövplattmasken, hur ser läget ut där?

Tidigare var förekomsten begränsad till importerade växter, antingen i eller direkt under krukorna. Nu har lövplattmask även hittats under textilbäddar på plantskolor och i några fall också i svenskodlade växter, vilket är en oroande utveckling. Spridningen är ändå begränsad, så kampen är inte förlorad! Växtimportbranschen har agerat föredömligt för att stoppa spridningen, men det är viktigt att hela samhället hjälps åt så vi kan utrota lövplattmasken helt. På Länsstyrelsen Skånes hemsida finns information och rekommendationer till plantskolor och privatpersoner – läs på så du känner igen lövplattmasken och vet vad du ska göra om du hittar en. Informationen uppdateras löpande.

Det finns ju även inhemska växter som sprider sig snabbt, så kallade expansiva arter. Någon speciell art som oroar?

Stånds är ett jättebekymmer på vissa håll, framförallt kring Vomb. Där har man bildat en ”motståndsgrupp” som länsstyrelsen stöttar med rådgivning. Vi har inget uppdrag att arbeta med frågan, det vill säga vi har inga tilldelade pengar eller resurser, men vi gör så mycket vi kan för att hjälp till.

Några andra arter ni ofta får frågor på?

Kanadensiskt gullris, en främmande invasiv art som ännu inte är med på EU-listan, har fått starkt fäste på flera håll. Även robinia har börjat sprida sig. Den är väldigt svår att bli av, så ta gärna bort den om du har en.

Slutligen – ge oss dina tre bästa tips för att undvika invasiva arter.

1. Tänk efter före! Kolla risklistan för invasiva främmande arter på SLU:s hemsida innan du planterar nya växter.
2. Köp kontrollerade och sanerade växter, så att du undviker lövplattmasken.
3. Om du har en art som börjar bli problematisk, ta reda på vad det är och agera. Olika arter bekämpas på olika sätt, så läs på! Du kan alltid ringa oss på länsstyrelsen och be om råd. I många fall kan glyfosat vara väldigt effektivt i bekämpningen, men tänk på att det krävs tillstånd för att hantera det. Så om du har tillstånd: ge aldrig bort glyfosat till någon som inte har det. Hjälp hen med bekämpningen istället, så inte kemikalier sprids i naturen i onödan.

Skribent: Ulrika Petersén
Artikel från tidningen Smart landsbygd nr 1 2026