Välkommen till den digitala mjölkgården

På Mikael och Anna Palms gård utanför Smedstorp går korna runt i godan ro. Några tar sig en tugga av maten som utfodringssystemet levererar automatiskt, andra betar i hagen utanför, ligger och idisslar eller blir kliade av den elektriska koborsten. När det är dags för mjölkning går korna in i en av de fem mjölkrobotarna, som samtidigt tar prover för att avgöra om just den kon är brunstig, dräktig eller har en cysta. Med en smart tagg i örat mäts djurens rörelsemönster och position, och verkar en ko hängig odlas ett mjölkprov direkt på gården. Välkommen till den digitala, ekologiska mjölkgården Högalid!

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Att jag skulle ta över Högalid efter mina föräldrar var långt ifrån självklart, berättar Mikael. Som ung valde jag att utbilda mig till bagare och konditor, började arbeta på Olof Viktors i Glemminge och startade så småningom upp deras caféverksamhet i Skottland. Och det var där i Skottland som längtan efter gården slog till.

– När jag inte längre enkelt kunde åka hem, upptäckte jag att jag saknade det och började fundera på om lantbruk kanske trots allt var något för mig.

Sagt och gjort, när en halvtidstjänst som djurskötare på gården blev ledig ringde han och frågade om han kunde få den. De förvånade men glada föräldrarna svarade självklart ja. 2011 gjordes en plan för generationsskifte och 2016 tog Mikael och hans fru Anna över driften helt.

Kravcertifierade på rekordtid

– Vi bestämde tidigt att vi ville ha anställda, vilket innebar att vi behövde växa, berättar Mikael. Så ganska snabbt byggde vi ett nytt stall till korna och lät ungdjuren ta över det gamla. Idag har vi runt 350 kor, varav cirka 300 mjölkande. Vi bestämde också att vi ville satsa på eko och förberedde därför de nya stallarna för ekologisk drift.

Problemet var bara att gårdens odlings-areal inte var tillräckligt stor för ekodrift.
300 hektar krävdes, så paret Palm satte som mål att samma dag som de nådde dit skulle omställningen börja. Och så blev det. När de i mars 2016 fick köpa grannens mark och nådde den efterlängtade markarealen var det bara att tuta och köra, trots att utsädet redan var beställt och gödslingen skulle ske veckan därpå. Nytt kravgodkänt utsäde köptes in, gödslingen avbeställdes och omställningen gjordes i raketfart. Redan hösten 2017 var allting klart och gården KRAV-certifierad.

– Då var efterfrågan på ekomjölk stor och vi hade ett par riktigt bra år innan marknaden började vika, säger Mikael. Men vi har aldrig ångrat vårt beslut. Hela verksamheten är byggd utifrån att den ska vara ekologiskt och för vår gård är lönsamheten tillräckligt bra. Min bedömning är att det råder balans på marknaden nu vad gäller utbud och efterfrågan, vilket man kan se på att priset har
stabiliserats – ja, till och med gått upp lite – på senare tid. Så vi har inga planer på att överge eko.

Teknik ersätter det tunga arbetet

Numera är det inte utökning utan utveckling som står i centrum på Högalid. Genom att arbeta med gårdens beteskvalitet och kraftfoderproduktion, samarbeta med andra växtodlare och ekoproducenter, samt investera i teknik som underlättar det dagliga arbetet, kan verksamheten drivas både smartare och effektivare.

– Om vi ska vara en attraktiv arbetsgivare behöver vi ha en arbetsplats som är enkel att sköta, en arbetsplats där vi och de anställda båda kan och vill utföra alla uppgifter själv, menar Mikael. Det är därför som vi till exempel har investerat i helautomatisk utfodring.

I vanliga fall tar det jättemycket tid att blanda och köra ut foder. Nu räknar systemet själv ut rätt mängd för hela besättningen utifrån foderstaten jag knappar in, och levererar
fodret automatiskt så korna alltid har tillgång till mat. På så vis blir det också lugnare för djuren, de behöver inte stressa utan äter när de vill och behöver.

På gården finns även mjölkrobotar som underlätta arbetet.

– Min mors axlar blev utslitna efter att ha mjölkat i grop, så redan 2002 skaffade de en mjölkrobot och jag såg vilken skillnad det gjorde, säger Mikael. Nu har vi fem robotar som både mjölkar och mäter progesteron i mjölken. Via ett grindsystem skiljs sedan kor som är brunstiga, dräktiga eller har cystor automatiskt ut från flocken, så vi enklare kan kontrollera dem.

Mikael fortsätter:

– Vi ersätter inte människan, men tekniken förenklar för oss och tar bort arbetsuppgifter som är jobbiga och tunga. Så kan djurskötarna istället fokusera på korna.

Djurhälsa och produktion går hand i hand

Tillsammans med Alex har Högalid också testat att ha 3D-kameror i stallet för att identifiera och mäta djurens hull och rörelsemönster. När avvikelser upptäcktes larmade systemet. Det testförsöket är nu avslutat och istället har Högalid inskaffat ett annat hjälpmedel som mäter djurens rörelsemönster: digitala örontaggar. Taggen mäter till exempel hur länge korna äter, idisslar och ligger ner; och om en avvikelse noteras kan djuret enkelt letas upp och kollas. Om det behövs kan man också, med hjälp av en annan teknisk investering, odla ett mjölkprov direkt på gården för att testa för mastit.

– Vi kan inte undvika att kor blir sjuka, men nu kan vi hitta dem i ett tidigt skede och tillkalla veterinär innan djuret blivit riktigt dåligt, säger Mikael. På så vis får vi färre och grundare dippar i produktionen, samtidigt som djuren mår bättre.

För Högalid har alltså tekniken medfört en rad positiva fördelar både för djur och människa, men som med all teknik krånglar det ibland. Ett gott råd från Mikael är därför att ha en bra relation med den som levererat tekniken.

– En bra relation med leverantören och ett visst eget intresse, har man det är tekniken till enormt stor hjälp. Själva skulle vi inte kunna tänka oss att vara utan!

Artikeln publicerades i Smart landsbygd nr 2 2025