Beta bättre med bibehållet stöd

Vilka betesregler är det som gäller för att få stöd? Måste växtligheten vara golfgreenhög den 31 oktober? Går det att kombinera planerat bete och fållbete med stöd? Och vad är egentligen skadlig förnaansamling? Smart Landsbygd träffade Christina Berneheim, rådgivare regenerativt jordbruk, och Dennis Nilsson, samordnare på Länsstyrelsen Skånes enhet för jordbrukarstöd, för att ta reda på hur man skapar ett bete som är bra både för biologisk mångfald och djurhälsa, och som samtidigt innebär att lantbrukaren lever upp till kraven för att få stöd.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Vi träffar Dennis och Christina på Christinas lilla gård utanför Lövestad. Förutom lantbruket med sex rödkullor och två kalvar, arbetar Christina som rådgivare på Svensk Kolinlagring samt som konsult i verksamheten Jordkraft, som hon driver tillsammans med sin sambo. Dennis började som kontrollant på Länsstyrelsen Skåne 2021 och är idag ansvarig för att samordna och granska Länsstyrelsens kontroller för arealbaserade lantbruksstöd. Tillsammans med dessa två experter reder vi ut vad som gäller kring betesstöd!

Vilka betesregler gällde tidigare för att få stöd och vad gäller idag?

Dennis: Tidigare regler sa att all mark skulle vara avbetat senast den 31 oktober. Nu gäller att marken ska betas årligen och ha en synlig betespåverkan någon gång under växtsäsongen. Till exempel: om marken är avbetad i maj så räcker det för att få stöd, den behöver alltså inte vara avbetad just den siste oktober. Många oroar sig dock för att göra fel så de fortsätter att hålla sig till de gamla betes-reglerna.

Vad händer om marken betas för hårt, som ju risken är om man tror att allt måste vara väl avbetat den 31 oktober? Och vice versa, på vilket sätt kan dagens regler främja biodiversitet och djurvälfärd?

Christina: Om djuren går på samma ställe under en längre tid betar de upprepat av den nya tillväxten på de godaste gräsen och örterna, vilket skadar växternas rötter, hämmar tillväxten och riskerar att utarma den biologiska mångfalden. Det tar också mer energi för djuren att beta om växtligheten är kort, och risken för att de betar för nära där de bajsat och kissat ökar – vilket inte är bra för djurvälfärden.

Med dagens regler är det lättare att anpassa betet efter gårdens, djurens och markens förutsättningar. Själv bedriver vi betesdrift utifrån ett holistiskt planerat bete där djuren går i mindre fållor och flyttas ofta, så de gräs och örter som vi vill främja hinner återhämta sig fullt ut innan de betas igen.

Frekventa flyttar gör också att näringsupptaget för djuren blir mer jämnt, vilket annars kan vara ett problem vid rotationsbete. Är djuren till exempel två veckor i samma fålla blir våmmens mikrober hela tiden ur fas med fodrets proteininnehåll, då betet innehåller mer och mer fiber ju kortare det blir. I holistiskt planerat bete ser vi till att hålla örterna och gräset i ett ”tonårsstadie”, det vill säga så pass långt att det fortfarande har energi att snabbt återhämta sig. På så vis kan vi öka produktionen från betet. Vi kan även planera för att undvika bete delar av växtsäsongen för att gynna vissa örter eller markhäckande fåglar. Ett annat plus är att vi kan reducera och eliminera parasittrycket eftersom vi kan anpassa djurens rörelse i landskapet och därmed medvetet bryta parasiternas livscykler.

Varför har reglerna ändrats och vad kan vara svårt med de nya?

Dennis: Reglerna var lite väl fyrkantiga innan, när alla lantbruk och marker förväntades passa in i samma mall. Med nuvarande regler finns det betydligt mer frihet och betet behöver verkligen inte vara golfbanehögt för att ge stöd. Vad som däremot kan vara svårt för oss på länsstyrelsen, nu när det räcker med synlig betespåverkan någon gång under växtsäsongen, är att se om marken har betats. Men vi har våra knep när vi gör kontroll!
Det första vi gör är såklart att fråga lantbrukaren. Säger hen att marken har betats så letar vi efter tecken på att det stämmer. Finns det kobajs på marken? Är gräset grönare innanför staketet än utanför, det vill säga finns det tecken på ny tillväxt? Kan man se några trubbiga blad på örterna som tyder på att de blivit avbitna? Har lantbrukaren dokumentation som stödjer att djur varit där och betat? Om svaret blir nej på alla frågorna ber vi lantbrukaren att skicka in foton via appen Geofoto för att visa att kraven för stödet uppfylls. Det är möjligt att ta bilder via Geofoto även i förebyggande syfte, innan man fått en kontroll.

Förutom att markerna ska betas varje år ska de även skötas så att det inte blir någon skadlig ansamling av förna. Vad betyder det?

Dennis: Skadlig ansamling av förna är när dött växtmaterial ligger kvar på markytan och bildar ett ”lock” som hindrar ny tillväxt. Om marken betas regelbundet förhindrar man att det sker. Man kan också, om det skulle behövas, slå marken. Det viktiga ur stödsynpunkt är att marken även betas samma säsong. Det går alltså inte att ersätta bete med putsning om man söker miljöersättning, men man kan komplettera. Från och med det andra året i ditt åtagande får du ersätta bete med slåtter vartannat år. Då ska du slå marken på ett sådant sätt att växtmassan inte hackas sönder och föra bort det avslagna gräset. Du ska utföra slåttern under perioden 1 juli till 31 oktober.

Christina: Förutom regelbundet bete kan man också undvika skadlig förnaansamling genom att djuren trampar ner växtligheten så den får bra kontakt med marken och bryts ner. Ett tips är att sätta ut vatten, mineralstenar eller att stödutfodra på sådana marker som djuren ratar. Exempelvis där det växer nässlor, björnbär eller mossa. Då går djuren dit oftare och trampar sönder den oönskade växtligheten, vilket frigör utrymme för gräs och örter.

Förutom allt ovan, finns det något mer som ni vill skicka med till läsarna?

Dennis: Tre saker! Den första är att länsstyrelsen erbjuder många bra kurser och råd-
givningar kring bete och utveckling av de biologiska värdena. Den andra är att länsstyrelsen gör oaviserade kvalitetsgranskningar under hösten och kontrollerar jordbruksmark för att säkerställa att det övergripande systemet för jordbrukarstöd fungerar. Vi vet att det kan upplevas som obehagligt att vi kommer oanmälda, men vi får inte lov att avisera dessa besök i förväg.
Ha en kopia av din dokumentation hemma, fysiskt eller digitalt, det underlättar för både dig och oss om vi kommer på kontroll. Den tredje är att Jordbruksverket varje år ger ut kontrollinstruktioner för jordbrukarstöd. De riktar sig till länsstyrelsens kontrollanter, men alla som är nyfikna kan ta del av dem på Jordbruksverkets webbsida.

Christina: Och jag vill återigen betona att det finns absolut ingen motsättning mellan stöd och holistiskt planerad betesdrift med hög tillväxt, bra näringsinnehåll och biologisk mångfald. Så oavsett vilket djurslag du har, börja betesplanera för djurvälfärd och bio-diversitet – det är mitt medskick.

Artikeln publicerades i Smart landsbygd nr 2 2025