En frukost för framtiden

Klockan är halv nio på morgonen och ett femtontal personer har samlats runt det stora, ellipsformade mötesbordet i Stadshuset i Hässleholm. Kommunstyrelsens ordförande är där, upphandlingschefen, kostchefen och förvaltningschefen likaså, samt ett antal andra tjänstepersoner och kommunalråd. Dessutom tre personer i knallgröna tröjor – Mera Eko har bjudit in till frukostmöte!

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Efter en tid av vikande försäljning för ekologiska livsmedel startade Länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge och Kronoberg samarbetsprojektet Mera Eko i januari 2023, och vårvintern 2024 stärktes projektet upp av Ekologiska lantbrukarna och Organic Sweden.

Syftet med projektet, som avslutades årsskiftet 2024/2025, har varit att öka kunskapen och intresset för ekologisk produktion samt att lyfta lantbrukarna som går i täten och driver den utveckling som samhället och planeten behöver.

Under projekttiden har Mera Eko bland annat arrangerat en rad frukostträffar. Några har riktat sig till beslutsfattare och upphandlare och kopplat an till offentlig måltid, medan andra vänt sig till personer som arbetar med försäljning av ekologisk mat och dryck till konsument.

I Hässleholm är det alltså beslutsfattare och tjänstepersoner som samlats för att lyssna på de tre grönklädda: Mera Ekos projekt ledare för frukostträffarna, Pernilla Björverud, samt Ebba-Maria Olson från Mossagården och Magnus Nyman från Källunda gård, som i egenskap av ekologiska lantbrukare är på plats för att svara på frågor och ge konkreta exempel på vad ekologisk produktion innebär.

Allt handlar om vad vi handlar

Efter en kort presentationsrunda berättar Pernilla om dagens program, men hon hinner inte säga många meningar innan samtalet tar fart i rummet. Frågorna om ekologisk produktion haglar och Pernilla, Magnus och Ebba-Maria turas om att svara och förklara. Att beredskap ligger högt upp på kommunens agenda märks tydligt och kopplingen beredskap/ ekoproduktion väcker många tankar.

Ekologiskt kontra icke-ekologiskt diskuteras också livligt, svinnfrågan likaså. Samt om det alltid är bäst att välja ekologiskt framför svenskproducerat.

Men hur är det egentligen med den frågan, står de två verkligen i motsatsförhållande till varandra? Inte alls, säger Pernilla och förklarar att när efterfrågan på svenska ekologiska varor stiger, så stärks hela det svenska lantbruket. Det är bra med en mångfald av lantbrukare med olika produktionsinriktningar!

Faktum är att vi kan konsumera oss till det lantbruk och samhälle vi vill se, allt handlar om vilka varor vi väljer att handla. Vill vi se ett starkare svenskt lantbruk, ökad biologisk mångfald, minskat beroende av utländsk import av kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel? Ja, då är det klokt
att välja svenskt ekologiskt.

Röster från frukosten:

Pernilla Björverud, projektledare för Mera Ekos frukostträffar

– Det var jätteroligt att det blev så mycket samtal och diskussion under mötet! Det har varit olika
från gång till gång, ibland är det jättemycket diskussioner och ibland är det mer lyssnande. De
som deltar har nästan alltid ett grundintresse för eko-frågorna, men kunskapsnivån varierar. I
Hässleholm var deltagarna väldigt insatta och det visade sig också att kommunen kommit långt
när det gäller andelen ekologisk mat. Jag hoppas att de fortsätter ha höga ambitioner vad gäller
ekologiska inköp och att frukostmötet bidragit med ännu mer kunskap kring vilken roll ekologisk
produktion spelar för miljö, klimat, biologisk mångfald, beredskap och så vidare.
Jag hoppas också att kommunen återkommer till oss om de har frågor eller behöver vägledning
i hur de kan gå vidare. För även om projektet Mera Eko är slut, så fortsätter Ekologiska
Lantbrukarna och Organic Sweden att bidra med kunskap. Vår förhoppning är att frukostmötena
blivit starten till ett ökat engagemang kring ekologisk produktion och i slutändan en ökad
försäljning av ekologiska livsmedel.

Maria Helmersson, avdelningschef måltider Hässleholms kommun

– Det är väldigt bra att vi, det vill säga tjänstepersoner, politiker och producenter, träffas
tillsammans och pratar om den här frågan. Såvitt jag vet var dagens frukostmöte första
gången vi satt i samma rum och gjorde det. Det blev en intressant diskussion, inte minst som
beredskapsperspektivet och frågan kring livsmedelsförsörjning i kristider kom fram så tydligt.
Jag har jobbat med ekofrågor i många år, men det är alltid bra att ha koll på utvecklingen och att
hitta nya samarbetsformer. Så jag hoppas att frukostmötet får en fortsättning av något slag! Mer
och bättre kommunikation gynnar alla, kommun såväl som lantbrukare. Därför var det också
extra roligt att vi hade en så bra dialog idag, det var den som gjorde mötet.

Maria Pettersson, upphandlare Hässleholms kommun

– Det var kommunalråden som bjöd in oss till frukostmötet och eftersom jag jobbar med
livsmedel föll det sig naturligt att vara med. Ekologisk produktion är ett intressant och viktigt
ämne; det handlar om vårt klimat och våra barn – framtiden. I nordöstra Skåne är vi fem
kommuner som i många år samarbetat kring ett gemensamt livsmedelsavtal, men i den senaste
livsmedelsupphandlingen har vi utökat samarbetet ytterligare. Vi är nu åtta kommunen som gått
samman och bland annat ställer krav på 100 procent ekologiskt inom vissa delar, till exempel
mejeri och ägg. Jag hoppas att det faktum att vi gör upphandlingen tillsammans ger ett starkt
genomslag.
En fråga som inte riktigt kom fram under frukostmötet var logistiken. Den är en förutsättning för
att hela kedjan, från lantbrukaren till kommunens bord, ska fungera. Nästa gång ser jag gärna
att en leverantör är med och pratar om hur samarbetet leverantör/lantbrukare kan se ut för att
göra det enklare för kommunen att välja mer närproducerat och ekologiskt.

Simon Hjortenbrink, upphandlingschef Hässleholms kommun

– Innan jag började arbeta med kommunens livsmedelsupphandling hade jag inte jättebra koll
på ekologisk produktion. Nu har min kunskapsnivå höjts en bra bit och efter frukostmötet är
den ännu lite bättre. Det är intressant att höra om hur allt hänger ihop, och man börjar fundera
på saker som man kanske tagit för givet innan. Till exempel att man ska ha tillgång till alla slags
livsmedel året runt, det är ju inte sunt egentligen när man tänker efter.
Ökad kunskap om livsmedelsfrågor behövs överallt, för det är bara genom kunskap som vi kan få
till ett ändrat beteende. Och att fysiskt sitta i samma rum och diskutera saker, som vi gjorde idag,
är ett jättebra sätt att förbättra kommunikationen mellan producenterna och oss i kommunen.

Artikeln publicerades i Smart landsbygd nr 1 2025