Omställningen gav mindre jobb och lägre kostnader

– Att ställa om från konventionell drift till utegångsdrift och regenerativa produktionsmetoder har fungerat över förväntan, säger Tobias Ivarsson, som har en dikoproduktion på Nyhovs Gård i Hjärnarp. Foderkostnaderna har mer än halverats, maskinkörningen minimerats och arbetet har blivit mycket lättare. Djuren blir vårt redskap för att vitalisera ekosystemen, samtidigt som vi binder in mycket mer kol i marken med djupa rötter. Dessutom mår djuren och jorden bättre – och jag är mindre stressad. Det här är det bästa vi gjort.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Det går inte att missta sig på Tobias entusiasm när han berättar om fördelarna med att ansluta sig till utegångsprogrammet för nötkreatur. Han driver gården själv men sambon Therese Olofsson är också engagerad, vilket märks när Tobias pratar. Det är mer ”vi” än ”jag” och tanken är att Therese ska bli mer delaktig i verksamheten i framtiden.
Idag finns runt 70 dikor med kalvar på Nyhovs Gård, men hela besättningen har inte varit med i utegångsprogrammet från start.
– Det var ett stort beslut att ställa om driften, så vi började i liten skala med ett mindre antal kvigor, säger Tobias. Det gick bra och från och med i höst går alla djur ute året om. Nu när vi ser hur bra det funkar är det lätt att fundera på varför vi inte gjorde det här tidigare. Men förändring är inte lätt, det handlar om att bryta upp de tankesätt man är uppvuxen i och göra annorlunda än vad man har lärt sig. Ju fler djur desto svårare att ställa om, men jag kan konstatera att vi fattade helt rätt beslut.

Ett självspelande piano med ekosystemen i balans
Tobias tog över gården 2012 efter sin far som avvecklat några år tidigare, och skaffade successivt allt fler djur. 2018 hade han drygt 300 djur inklusive uppfödning av mjölkraskalvar. Det var inte hållbart.
– Torkan det året fick mig att börja fundera på vad naturen behöver för att samspelet oss emellan ska fungera, säger han. Jag behövde hitta en annan väg att gå; skala ner och minska på stressen.
Resultatet blev att ställa om till regenerativa produktionsmetoder och nu utegångsdrift året om.
– Allt har blivit mycket enklare, konstaterar Tobias. Jag slipper gödselhantering, samla halm och att tvätta och underhålla stallar. Som komplement till foderlagret försöker jag ha så mycket växtlighet på rot inför vintern som möjligt och korna klarar sig bra med gräset som invintrat när de går och betar. Det är mer som ett självspelande piano med ekosystemen i balans. Jag flyttar djuren till en ny fålla varje dag, de går in och gör ett avtryck och sen får marken vila. Hemligheten är att veta hur länge marken ska vila och att inte låta korna beta ner gräset för kort. Vi har turen att ha samlat arrendemark och egen mark på cirka 170 hektar, från 30 till 185 m ö.h., där vi driver djuren längs med samma väg. Det gör att vi kan flytta djuren efter årstiderna och vädret.

Omställning märks även personligt
Att ”släppa sargen och låta naturen sköta det själv”, som Tobias säger, har gett flera positiva effekter, inte minst kraftigt minskade kostnader. Han ser också att mikrolivet i jorden har gynnats, att arterna på betesmarken blivit fler och att marken står emot både torka och skyfall betydligt bättre. Dessutom är djuren friskare och mer harmoniska. Omställningen märks även på det personliga planet.
– Eftersom kostnaden för djurhållningen blivit mycket lägre, behöver jag inte maximera antalet djur utan kan hitta det antal som är lagom för marken, säger Tobias. Det gör att stressen har minskat. Livet är för kort för att man ska slita i onödan. Jag älskar mina djur, det har jag alltid gjort, men idag är det roligare att gå ut till dem. Jag ser så mycket mer i naturen som jag inte hann lägga märke till tidigare, men framförallt ser jag så mycket bättre allting har blivit på kort tid.

Tobias tips för att lyckas med utegångsdrift och regenerativt

• Satsa på ett bra, permanent stängsel runt dina marker. Då kan du lugnt sitta kvar och dricka kaffe även om djuren tar sig ur sin fålla, eftersom du vet att de inte tar sig utanför det yttre stängslet. Samt hitta lösningar för vintervatten.
• Vissa djur lämpar sig bättre för utedrift än andra, därför måste man gallra hårt och välja rätt djur. Vi har precis börjat, men målet är en renrasig Angus-besättning – de klarar allt från magra jordar till styv lera.
• Hitta inspiration från andra, våga släppa taget och gå utanför invanda tankesätt. Det finns ingen mall som passar alla, utan prova dig fram och hitta det som passar dig.
• Skär i alla kostnader du kan. Vi försöker till exempel bara ha hö och inget ensilage för att slippa plastkostnaden. Ju färre insatsprodukter, desto bättre för lönsamheten. Låt pengarna stanna på gården.
• Det är lätt tänkt att det är ”slöseri” att låta gräset växa högt och sen ta in djuren som trampar ner det. Det är det inte! Det du ger får du tillbaka. Gräset lägger sig som ett lock som gynnar mikrolivet och bevarar fukten i marken, vilket gör att nytt gräs kan växa även om det blir en lång period av torka.

Artikel publicerad i Smart landsbygd nr 2 2024