”Livsmedelsförluster är förlorade affärer”

Tidigare i år gav Jordbruksverket ut ”Slutrapport om livsmedelsförluster”, där förlusterna i åtta produktgrupper inom primärproduktionen undersöktes. Bedömningen var att förlusterna uppgick till cirka 450 000 ton under 2020–2022.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Jordbruksverket

Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket: Oftast diskuteras problemet med matsvinn ur ett konsumentperspektiv. Hur ser det ut i primärproduktionen?

– Svinn kan antyda på slarv och det är nog ingen producent som vill slänga råvaror eller lämna grönsaker i fält, så jag föredrar ordet livsmedelsförluster när det handlar om primärproduktionen. Men faktum är att stora mängder livsmedelsråvaror blir kvar i fält, ges som foder, komposteras eller blir biogas på gården. Anledningarna är flera, det kan till exempel bero på köpares agerande/efterfrågan och kvalitetskrav, men också väder, viltskador, smittor och växtskadegörare.

Hur kan livsmedelsförlusterna minskas?

– Jag tror att man både måste jobba med grundförutsättningar, som att producenter har råd att investera i bra teknik som minimerar livsmedelsförluster (skördeupptagare, sorteringsmaskiner, dränering, bra utformade stallar och så vidare), samt med kunskap. Vi håller just nu på att ta fram och testa ett mätverktyg för ökad kunskap om livsmedelsförluster, tillsammans med morots- och potatisodlare. Det är också viktigt att samverka med aktörer i senare led. Exempelvis diskutera kvalitetskraven, öka förädling av produkter som inte uppnår köpares krav på utseende samt att se över om regelverk kan underlättas.

Hur kan man vända problem till möjligheter?

– Just för sockerärter, jordgubbar eller sallat, som inte kan lagras, vore det spännande med någon typ av innovativ, flexibel marknadskanal där en aktör hämtar och tillvaratar skörden när behov uppstår. Samtidigt tänker jag såklart också att man behöver jobba förebyggande så det inte händer från början. En ökad dialog mellan producent och köpare behövs, där diskussion och villkor finns från början om hur man gör om det blir överskott och marknaden viker, och att köpare tar större ansvar.

Varför är det viktigt att frågan om livsmedelsförluster lyfts?

– Dels är det viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv då livsmedelsförluster är förlorade affärer. Vi behöver lönsamma företag som är robusta och bärkraftiga – och som har råd att investera i hållbar teknik. Dels är det viktigt ur miljösynpunkt då resurser används i onödan. Även om exempelvis rotfrukter kan gå till foder, så har mer insatser lagts för att få en kvalitet som konsumenterna efterfrågar än vad som hade behövts om syftet från början varit foder.

Kortfakta från Jordbruksverkets slutrapport

Livsmedelsförlusterna av vegetabilier är större i vikt, men animalieproduktionens förluster, som att djur inte kan slaktas utan blir kadaver och skickas till förbränning, innebär större klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall.

En tredjedel av morötterna som odlades 2020, 38 000 ton, lämnade aldrig gårdar och packerier. Fallstudier 2022 på fyra gårdar i Skåne visade att upp emot hälften av jordgubbarna var kvar i fält, varav en stor del var av klass 1 och hade kunnat säljas.
Förlusten av nötkött på gård stod för 8 procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton i slaktad vikt.
”Slutrapport om livsmedelsförluster” finns att läsa på Jordbruksverkets webbutik.

Artikel publicerad i Smart landsbygd nr 2 2024