Risk för skogsbrand i Skåne länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Blomstrande samarbete för fler pollinatörer

Porträtt kvinna och en man

Hur påverkar blomplanteringar pollinationstjänster till grödor? Det vill Ulrika Samnegård, forskare vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, ta reda på genom att studera om åkerbönor drar fördel av att det finns blomremsor eller blommande trädor invid fältet. Lönhults gård utanför Höganäs är ett av lantbruken som ingår i projekten.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

– Vad jag sa när Ulrika frågade om hon fick använda mina blomremsor och åkerbönsfält i sitt forskningsprojekt? Varsågod, sa jag! Och det tror jag nog att alla lantbrukare gör om de blir kontaktade av en forskare, säger Gustaf Lewenhaupt, som driver Lönhults gård tillsammans med sin hustru Charlotte.

Ulrika nickar och bekräftar, att få tillträde till lantbrukares mark är sällan några problem.

– Lantbrukarna är ofta väldigt intresserade och vill gärna vara med, säger Ulrika. Vi är noga med att informera om vad vi gör i fälten och när jag är klar skickar jag resultaten till dem, så de kan se vad jag kommit fram till.

Fakta gynnar rätt åtgärder

Ulrikas nuvarande projekt startade 2021 och fokuserar på hur pollinatörer använder blomplanteringar i förhållande till samblommande grödor, i detta fall åkerbönor. I forskningsprojektet undersöker hon ett antal åkerbönsfält som har en blommande träda intill och jämför dem med åkerbönsfält utan intilliggande blommande träda. Detta för att ta reda på om pollinatörerna är fler eller färre i fält invid en blommande träda, hur och var pollinatörerna hämtar sin mat och om skörden påverkas av den blommande trädan. Att det är just åkerbönor som studeras är för att dessa ofta får en tydlig skördeökning av att pollineras av insekter.

– Att antalet pollinatörer har minskat det vet vi, att pollinatörer gärna besöker blomremsor det vet vi också, men hur blomremsor/blommande trädor långsiktigt påverkar antalet och mångfalden av pollinatörer i landskapet det vet vi inte, säger Ulrika. Vi vet inte heller hur de påverkar pollinationstjänster till grödor; forskningen är inte entydig.

Hon fortsätter:
– Vi vet alltså inte exakt när blomremsor påverkar pollineringen av samblommande grödor positivt och när de påverkar negativt, så det är jag intresserad av att ta reda på mer om. Med bättre kunskap kan vi också hitta metoder som är mer målinriktade för att till exempel gynna pollinationstjänster, hotade arter eller en så hög mångfald som möjligt. Utifrån fakta kan sedan miljöstöden utformas så de ger bäst resultat för det tänkta målet.

Mångfald gynnar mångfald

Ett av lantbruken med blommande trädor som Ulrika studerar är alltså Lönhults gård, ett 650 hektar stort lantbruk med inriktning på konventionell växtodling, hästar och energiproduktion.

– De senaste åren har vi arbetat allt mer aktivt med blommande kantzoner och målet är att ha blommande zoner runt allt; åkrar, märgelhål med mera, säger Gustaf. Det är lite enahanda natur här på slätten, men vi märker att det går ganska fort att skapa positiv förändring. Jag har visserligen inte gjort någon inventering av antalet insekter, men min känsla är att de definitivt ökat med blomremsorna.

I den blommande trädan intill åkerbönsfältet som Ulrika forskar på växer bland annat blodklöver, vitklöver, kärringtand och cikoria. Förutom fler insekter har Gustaf även märkt att blommorna, inte minst den högresta cikorian, har positiv påverkan för mångfalden.

– Fältviltet har ökat; vi har fler fasaner och harar, men också rapphönsen har hittat dit, säger Gustaf. Och rådjuren. Dessutom gillar småfåglarna den blommande trädan, där är gott om mat till dem.

– Ja, mångfald gynnar mångfald, konstaterar Ulrika, och de två försjunker i en diskussion om vikten av nässlor, stengärden, gammal ved och tistlar och vilka fler åtgärder som kan göras på Lönhults gård. Gustaf är sugen på att testa på skalbaggsåsar och Ulrika tipsar om att välja inhemska sorter i blomremsorna.

– Det är kul att få feedback så man vet om de åtgärder man gör för att främja biologisk mångfald fungerar, konstaterar Gustaf. Även om det känns rätt i magen, så är det viktigt att veta att det verkligen är så. Och om jag kan få större skördar med rätt åtgärder är det ju också bra att känna till. Fast för mig personligen är den största drivkraften inte det ekonomiska, utan att jag mår bra av att se och förvalta marker med mångfald. Blommor, fåglar, insekter och vilt gör ju en mycket gladare än ett renputsat landskap! Självklart har jag stor nytta av miljöstöden jag får, men den största behållningen är ändå vetskapen om att jag gör en insats för livet ovan och under mark.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss