Risk för vattenbrist i Skåne länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Mångfaldsarbetet hittar nya vägar

Ungdomar från Svalöfs gymnasium

2018 besökte vi Svalöfs gymnasium och träffade elever på naturbruksprogrammet för att prata biologisk mångfald. Tillsammans med sin lärare Bengt Andersson berättade eleverna om projekt med skalbaggsåsar, kantzoner, stenrösen med mera och varför de tyckte att mångfaldsarbetet var viktigt. Nu har nya elever börjat på skolan och vi undrar: hur arbetar man med biologisk mångfald idag?

Förutom att eleverna är nya är också växtodlingsläraren ny. Carl Lindén heter han, och kom till skolan 2020.

– Åtgärderna som eleverna 2018 gjorde finns kvar, men de senaste åren har vi arbetat med biologisk mångfald på ett lite annorlunda sätt än de gjorde då, berättar Carl. Mer gårdsnära kan man säga.

Eleverna 2018 jobbade mycket med att synliggöra sitt arbete externt och anlade bland annat en vandringsled som intresserade kunde gå för att titta på de olika åtgärderna. Pandemin satte P för det externa arbetet och numera bedrivs mångfaldsarbetet istället i mindre projekt och för en intern publik.

– Eleverna arbetar tillsammans i grupp och kommer med förslag på olika projekt, som de sedan planerar, genomför och utvärderar, berättar Carl. Till exempel har de byggt fågelholkar, anlagt stenrösen och sått en äng. Resultaten har de visat upp för oss här på skolan.

Sår ett mångfaldsfrö

Och hur har det gått? Är eleverna 2022 lika intresserade av biologisk mångfald som de var 2018?

– Planeringsfasen i projekten är lite kämpig, men så fort jag öppnar dörren och släpper ut dem med verktyg, fröer och vad det än kan vara så händer det jättemycket, säger Carl. Jag märker stor skillnad på deras motivation när de ska läsa och lära gentemot att fysiskt lära på plats – där bubblar de av idéer.

Som tur är får eleverna gärna komma med nya förslag på projekt som främjar den biologiska mångfalden även efter att de kommit ut ”i fält”. Allt måste inte planeras i förväg utan nya åtgärder kan tillkomma efterhand. Precis som i det verkliga livet.

Efterfrågan på elever som gått naturbruksprogrammet är stor och även om Carl inte har koll på alla elever som var med i Smart landsbygd 2018, så vet han att åtminstone några av dem jobbar inom lantbruket nu. För sina egna elever hoppas han att undervisningen kring biologisk mångfald sår ett frö, som förhoppningsvis blommar ut – om inte direkt, så senare i livet.

– Det är mycket begärt att ungdomarna ska gå rakt ut i arbetslivet och börja genomföra projekt för att öka den biologiska mångfalden, säger han. Däremot hoppas jag att vi lägger en grund här i skolan som gör att eleverna tar med sig tankar och kunskaper, som kan vidareutvecklas när de börjar jobba. Inte minst hoppas jag att de vågar ställa frågor till sina kommande arbetsgivare om naturvård och att de förstår varför vissa saker i landskapet behövs. Till exempel att de ser värdena i ett märgelhål eller ett stenröse, istället för att se dem som hinder i åkerlandskapet. Kan vi nå så långt är jag nöjd!

Texrt: Ulrika Petersén, UpText AB Foto: Nils Bergendal

Kontakt