Gården där allting tas tillvara

Medan ankorna rensar tomten från sniglar, äter snoken Snilla effektivt upp alla mullvadar i trädgårdslandet. Från de solcellsdrivna hyddorna förbereder grisarna åkrarna för sådd, samtidigt som kornas mular i hagarna främjar den biologiska mångfalden. Allt medan Magnus Nyman ägnar sig åt något av sina många projekt.

Om begreppet cirkulär ekonomi kunde förkroppsligas i ett lantbruk, så är det fullt troligt att det hade varit Källunda gård i Häglinge utanför Sösdala. Här levs livet i ett kretslopp, där så mycket som möjligt av gårdens resurser tas tillvara för att bli nya produkter och möjligheter.

– Vi är alla ansvariga för att göra vad vi kan och jag försöker att dra mitt strå till stacken, konstaterar Magnus.

Och strån till stacken drar han, i mer än en bemärkelse. Ett av Magnus senaste projekt handlar nämligen om att, i samarbete med Blåherremölla, bygga en långhalmströska för att kunna använda halmen från svedjerågen som han odlar till takhalm.

– Råghalm är ypperligt för att täcka tak, men idag finns det i stort sett ingen inhemsk produktion, säger han. Jag tror det finns en marknad för svenska strån och med en egen produktion hade jag kunnat få ett ännu bättre mervärde för mina kulturspannmål än vad jag får idag.

Cirkulär ekonomi alltså, en modell för att skapa ekonomiska värden i ett kretslopp. Det är så han jobbar, även om han själv inte använder begreppet cirkulär ekonomi. Från Magnus läppar kommer istället ord som helhet, ansvar och mervärde – och en del svordomar för att tyngd åt det han säger!

Grisinnovationer en del av verksamheten

Låt oss backa bandet lite. 1983 blev Magnus bonde och redan 1986 övergick han till att odla ekologiskt.

– Jag minns dagen då jag bestämde mig väldigt väl, berättar Magnus. Jag odlade fodersockerbetor och hade sprutat för ogräs. När jag gick ut morgonen efter låg lukten fortfarande kvar och jag tänkte att nej min själ, nu får det vara nog. Har vi varit bönder i så många tusen år och klarat oss utan växtskyddsmedel och handelsgödsel, så är det väl f-n om vi inte klarar det nu också!

Så Magnus började prata med äldre lantbrukare som gav honom många bra tips – och på den vägen är det. 1998 köpte han gården i Häglinge och med den kom 50 suggor i konventionell uppfödning. 2001 ställde han om även dem till KRAV och började bygga flyttbara grisstallar för uppfödning av grisar utomhus. 2013 fick han Region Skånes miljöpris för sitt MOP-koncept, mobile piggery. Husen tillverkar och säljer Magnus på beställning och konceptet utvecklas allt eftersom.

– Nyligen avslutade jag ett projekt med Hushållningssällskapet om en solcellsdriven traktor som kan användas för att flytta grishusen, berättar Magnus. Och just nu är jag med i ett annat projekt där vi bygger en mobil, individuell utfordringsanläggning till suggor med smågrisar, solcellsdriven den med.

Skav som utvecklar

Just samarbetena ser Magnus som en viktig del av sin verksamhet. I dem ingår att utveckla nya produkter, men också att ta emot studiebesök, ordna kurser och föreläsningar.

– För att utvecklas är det bra att ibland göra saker som skaver, till exempel är det väldigt lärorikt att ta emot veganer på studiebesök, menar Magnus. Då gäller det att jag slipat mina argument så jag verkligen får fram hur nödvändiga djuren är för ett ekologiskt jordbruk. Efter ett besök här på gården inser de flesta hur allt hänger ihop. Att grödor kräver gödsel och att djuren kan äta saker som vi inte kan. Till exempel får jag mycket restprodukter från kvarnen som jag ger till grisarna – som omvandlar det till protein. Och lie i all ära, men det finns inget som ersätter mulen på betesmarken.

Kvarnen som Magnus nämner är en gammeldags kvarnanläggning som han hämtat hem från Vadstena. Än så länge står den något utspridd på gården, men tanken är att bygga upp den i sin helhet.

– Då kan jag gå upp i produktion och även mala och rensa kulturspannmål till andra, säger Magnus. Källunda gårdskvarn – ett av mina många projekt!

Pålitliga kulturspannmål

Fördelarna med kulturspannmål är många, enligt Magnus. Förutom att tåla både torka och väta bättre än moderna sorter, växer stråna betydligt högre och konkurrerar effektivt ut ogräs. Kulturspannmål kräver också mindre gödsel och har en naturlig motståndskraft mot flera växtsjukdomar samt ett högre näringsinnehåll, vilket gör den populär bland många bagare.

– Nackdelarna är att de är bökigare att tröska och att avkastningen blir lite mindre, säger Magnus. Å andra sidan är skördarna pålitligare, torkåret 2018 hade jag till exempel en rekordskörd av råg. Dessutom kan jag ta ut ett merpris för kulturspannmålen och om jag får avsättning för råghalmen som takstrå kan mervärdet bli ännu större.

Nästan allt kan alltså bli till något nytt – och det blir det på Källunda gård. Skal från kvarnen blir mat till svinen, halm till tak och sol till energi. (Som parentes kan nämnas att Källunda gård har som målsättning att bli självförsörjande på all energi inom fem år.)

– Något har hänt i samhället, det finns ett nytt intresse för hur vi använder våra resurser, hur maten produceras och fraktas – eller inte fraktas, säger Magnus. Jag har alltid haft som mål att sälja så mycket jag kan lokalt, i min egen gårdsbutik, och jag sa att den dagen då barnfamiljerna kommer och handlar, då är vi på rätt väg. Och de har börjat komma nu.

Veta mer

Är du nyfiken på utfodringsanläggningen för digivande suggor? Du hittar mer info på RISE hemsida ri.se. Sök på ”suggor”!

Text: Ulrika Petersén, Uptext AB Foto: Nils Bergendal
Från Smart landsbygd nr 2 2022