Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Greppa Näringen med biologisk mångfald

Varför ska man gynna den biologiska mångfalden på sin gård? Jo, för att få bättre skördar, fler nyttodjur, färre skadeinsekter och mer jaktbart vilt. Fördelarna med mångfald är många och därför finns det nu en ny modul inom Greppa Näringen: ”Biologisk mångfald i åkerlandskapet”. Lantbrukaren Erik Olsson i Lilla Isie strax utanför Trelleborg berättar varför han valde rådgivningen.

– Allt började med en rådgivning kring växtnäringsbalans där vi kom att diskutera pollineringen av min vitklöver, som inte riktigt levde upp till mina förväntningar, säger Erik. Eftersom vitklövern är en viktig pusselbit i min ekologiska odling fick jag förslaget att även ta en rådgivning i biologisk mångfald.

Sagt och gjort, rådgivning bokades in och genomfördes på Eriks gård.

– Gården är på 82 hektar och ligger nära kusten, berättar Erik. Marken är utsatt för vinderosion, så utöver att få hjälp med åtgärder för att gynna pollinering var jag även intresserad av att få tips kring lähäckar; vilka arter man ska välja, hur häckarna ska planteras, skötas och så vidare.

Förutom att förhindra jordflykt gynnar även lähäckar den ekologiska mångfalden, framförallt om häckarna består av arter som blommar och ger frukt, bär eller nötter. Dessutom kan de ge skördeökningar. Danska mätningar tyder på en ökning på mellan 5–10 procent för de vanligaste lantbruksgrödorna på ett fält som är 20 gånger så brett som lähäckens höjd.

– Med en skördeökning av den storleken känns lähäckar som en bra investering, konstaterar Erik. För min del handlar det också om att förbättra känslan, ”imagen”, gentemot mina grannar och omgivning. Om våren kan det blåsa stora dammoln från min gård när vinden tar i och grödorna inte hunnit etablera sig. Detta ger mig på lång sikt en sämre odlingsjord på gården och en negativ påverkan på närboende och natur.

En trevligare plats att vara och verka på

Insatser som lähäckar tillför ett värde för lång tid framöver, men kräver planering. Dessutom insatser i form av tid och pengar. Till en början har därför Erik fokuserat på åtgärder som är enkla att snabbt få på plats. Som att ställa ut halmbalar till humlorna och hålla jordslänterna nakna så solitärbin kan bygga bon i den sandiga marken.

– Till våren ska jag så in olika blommande växter för att förlänga säsongen, berättar Erik. Vitklövern blommar visserligen under en ganska lång period, men den räcker inte för att bygga upp den population av pollinatörer som jag behöver. Jag behöver tänka mer långsiktigt och skapa mat och boplatser som gynnar pollinatörerna över lång tid.

Att boka in en rådgivning i biologisk mångfald är något som Erik skulle rekommendera fler att göra.

– Absolut! säger han. Men det krävs lite intresse och att man ser vinningen i det. För egen del ser jag mycket fram emot lähäckarna, det ska bli roligt att göra en permanent förändring i odlings­landskapet. Häckarna kan säkert berika småviltet också, det ser jag i så fall som en positiv bieffekt. Dessutom tror jag gården blir en trevligare plats att vara och verka på när det är lite uppvuxet runtomkring. Så jag får börja planera – och ta en häck i taget.

Text: Ulrika Petersén

Kontakt