Djuren ska ha det förbannat bra!

För när djuren har det bra följer kvaliteten med på köpet. Så resonerar Johanna och Mårten Rasmusson, som bedriver KRAV-certifierad nöt- och kycklingproduktion på Bosarps gård utanför Blentarp. På gårdens webbplats berättar de utförligt om hur djuren har det – från födsel till slakt. ”Att beskriva hur djuren lever och dör är ett medvetet val”, säger Johanna. ”Jag tycker folk ska få veta hur det går till.”

På Bosarps gård är arbetsuppgifterna strikt uppdelade. Johanna sköter hemsida, kundkontakter och administration, medan Mårten tar hand om skog och mark, byggnader och maskiner. Ansvaret för djuren delar de på, även om arbetsuppgifterna är uppdelade även här.

– Vi har ett gemensamt mål med verksamheten, men jobbar bäst var för sig, konstaterar Johanna, som i egenskap av kontaktansvarig tar hand om intervjun.

Att hon är van att prata för gårdens verksamhet och köttet de producerar är tydligt. Svaren är genomtänkta och formuleringarna tydliga, och det går inte att ta miste på att hon verkligen brinner för det de gör.

– Vi vill ge djuren ett bra liv och kunna ta betalt för det vi gör, konstaterar hon. Djurvälfärden är alltid det viktigaste och vi hade haft samma typ av djurhållning oavsett om vi varit KRAV-certifierade eller inte. Men med KRAV är det lättare att ta betalt.

Med hull och hår

Varje år föder Johanna och Mårten upp cirka 60 000 kycklingar som säljs till Kronfågel Bosarpkyckling, ett varumärke som ytterligare sju gårdar i södra Sverige föder upp ekologisk kyckling till. Kycklingarna kommer till gården som ägg och kläcks på plats i ”startstallet”. Vid tre veckors ålder flyttas de till ett större tillväxtstall, som Johanna och Mårten byggde 2016.

Förutom fjäderfäna finns 280 nötdjur – kor, kalvar, kvigor, stutar och avelstjurar – på gården. Djuren går ute året om, utan tillgång till ligghall.

– För att de ska få göra det är vi med i ett kontrollprogram som säkerställer att vi uppfyller vissa krav, berättar Johanna. Till exempel att djuren har tillgång till vindskydd – i vårt fall skogen, att arealen är stor nog och att djuren har tillräckligt med hull och hår för att klara vintern.

De största fördelarna med utedrift även vintertid är, enligt Johanna, att korna kan utöva sina naturliga flockbeteenden, är friskare och får bättre kondition. Sommartid håller de landskapet öppet, bidrar till biologisk mångfald och att bibehålla kulturlandskapet.

– Utedrift kräver mer jobb, men det är det värt, säger Johanna. Den största utmaningen är utfodringen, därför bygger vi nu ett utfodringshus där korna får gå in under ett tak och äta. På så vis blir utfodringen mer rationell, säker och hygienisk.

Allt har ett pris

Djurens tillvaro på utedriften, kycklingarnas liv i stallet, djurhantering, foder och sambandet mellan djurens livskvalitet och köttets kvalitet – allt detta berättar Johanna om på gårdens hemsida. Men hon beskriver också vad som händer om ett djur blir sjukt, hur transporten till slakteriet går till och hur djuren avlivas.

– Slakten är inte så dramatisk, säger Johanna. Våra djur behandlas med respekt, de utsätts inte för onödig stress och de plågas inte. Många frågar mig om det inte är jobbigt att skicka djuren till slakt, men så länge djuret behandlas rätt så är det inte det.

Att föda upp djur såsom Johanna och Mårten gör, gör att köttet kostar mer än vad många kunder är vana vid. Att berätta vad kunden får för pengarna är därför viktigt.

– Jag tycker att om man väljer att äta kött så ska man veta hur djuren har det, säger Johanna. Man ska också veta att allt har ett pris. Billigt kött har någon annan fått betala för: djuren, klimatet, miljön, lantbrukaren. Det är visserligen upp till var och en att bestämma vem som ska betala priset, men om du frågar mig så tycker jag att vi ska minska köttkonsumtionen och istället välja bra kött. Välj svenskt!

Medvetna kunder

Kunderna som handlar kött från Bosarps gård är en medveten skara och det är också en av anledningarna till den detaljerade informationen på hemsidan. Det spar helt enkelt tid när kunderna kan läsa sig till all fakta, istället för att mejla eller åka ut till gården med sina funderingar.

– Jag svarar visserligen gärna på frågor och att samtala med kunderna som kommer till vår gårdsbutik är bara roligt, säger Johanna. Men den detaljerade hemsidan underlättar, både för mig och för dem.

Även om Bosarps gårds kunder är medvetna, så är de är ingen homogen grupp. Johanna delar in dem in i fyra kategorier.

– Vi har matlagaren, som handlar hos oss på grund av köttets kvalitet, berättar hon. Vi har dem som tycker att miljötänket och det ekologiska är viktigast. Och vi har dem som prioriterar att köttet är närproducerat och att djuren har det bra. Slutligen har vi en växande grupp som väljer vårt gräsbeteskött för att det är bra för deras hälsa. Så skälen till att kunderna handlar hos oss varierar, men en sak har de gemensamt – intresset för var deras mat kommer ifrån.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils bergendal