Kobajs är livet!

Solen skiner, fåglarna kvittrar och livet känns alldeles underbart, så som det gör när man går genom en vacker naturbetesmark med korna idisslande intill sig. Men så SPLATSCH!!! Du sätter foten rakt i en maffig, nylagd koblaja! Mums, tänker du och hugger genast in på den framdukade måltiden.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

Förhoppningsvis är ovanstående ett helt otänkbart scenario för dig som läser. Men om du istället hade varit en dyngbagge, daggmask, dyngfluga eller något av alla de andra djur som lever i och av kospillning, då är koblajor livet. Bokstavligen talat.

– Det finns cirka 450 leddjursarter i Sverige som behöver spillning för sin överlevnad, berättar Jonas Ivarson, rådgivare på HIR. Vissa äter den, andra lägger ägg i den och några gör båda delarna. Dessutom finns det många djur som är indirekt beroende av spillningen. Till exempel fåglar och fladdermöss som äter av skalbaggarna, flugorna och larverna som samlas i och omkring komockan.

Bryter ner och fördelar näringen

Att det verkligen kryllar av liv i kospillning är ingen underdrift, i en enda komocka kan man hitta mellan 500 och 1 000 individer leddjur, och därutöver en mängd svampar.

– Spillning innehåller mycket protein och är eftertraktad mat för många, säger Jonas. Det dröjer inte länge efter att en ko har bajsat som flugorna flockas; för att äta och för att lägga ägg. Sen när larverna kläckts lever de i sin tur också på spillningen.

Även de flesta arter av dyngbaggen lägger sina ägg i spillning. Men några av dem, till exempel tordyveln, gräver istället gångar under spillningen och drar ner dyngan till sina larver – och sprider på så vis näringen till växternas rötter. Precis som daggmaskarna gör.

– Om du kikar under en komocka som torkat lite hittar du ofta gott om mask, i full färd att bryta ner spillningen, berättar Jonas.

Växelbete förebygger parasitproblem

Runt komockan byggs en komplicerad näringsväv där djur, svampar och bakterier samspelar och skapar förutsättningar för arters överlevnad och god jordhälsa. Att störa väven så lite som möjligt är viktigt, därför ska man vara försiktig med avmaskningsmedel.

– Om djuren måste avmaskas ska man inte släppa dem på betet direkt, utan låta dem stå på stall några dagar, säger Jonas. Avmaskningsmedel tar nämligen inte bara död på parasiterna utan påverka även insekterna och det övriga livet i komockan. Självklart ska djuren avmaskas om det behövs, men det bästa är om man istället kan förebygga parasiter. Till exempel genom att låta marken växelbetas av andra betesdjur.

Men vad är det då som gör just komockan speciell? Duger inte en hästskit lika bra? Jo, i mångt och mycket gör den det, men åtminstone på en punkt skiljer sig de åt.

– Kor skiter lite slumpartat medan hästar ofta har sina favoritställen, säger Jonas. Hästar koncentrerar alltså näringen till få ställen medan kon sprider ut den över hela betesmarken, vilket gynnar artrikedomen.

Så tänk på det nästa gång du sätter foten i en nylagd hög – kobajs är livet!

Visste du att …

… många insekter som lägger ägg i spillning, till exempel flera arter av dyngflugan, också är viktiga pollinerare? Så utan dessa skitviktiga barnkammare – ingen mat.

Artikel publicerad i tidningen Smart landsbygd nr 2 2021 Pdf, 24.9 MB.