Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Tänk som en insekt!

I vår håller Länsstyrelsen kurs om stenmurars, skogsbryns och skogsdungars värde för den biologiska mångfalden, med fokus på pollinerare. Smart landsbygd går händelserna lite i förväg och pratar biologisk mångfald och stenmurar med kursledaren Mikael Sörensson, entomolog och insektstaxonom, redan nu!

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

Biologisk mångfald är på allas läppar, men varför är den viktig?

Dels är den viktig för arterna själva, alla dessa miljoner som lever på vår jord. Dels är den viktig för oss människor genom nyttorna som den skapar med sina ekosystemtjänster. De behövs för vår överlevnad och skapar stora ekonomiska värden – något som allt fler börjar förstå. Vi pratar mer och mer om biologisk mångfald och en ny generation får lära sig vikten av den i skolan. Det har stor betydelse för hur vi ser på och bryr oss om den biologiska mångfalden.

Ofta när betydelsen av biologisk mångfald tas upp så nämns bara de ”nyttiga” arterna, till exempel bina. Är inte de andra viktiga?

Jo, absolut. Pollinerare och skadedjursbekämpare, som vi gärna vill ha fler av, är bara toppen av ett stort isberg . Allt hänger ihop och för att gynna en art måste deras kompisar också trivas. Ta sorken som exempel. Den är inte alltid så populär, men i sorkens gamla bo flyttar gärna humledrottningen in och bygger nya samhällen. Så utan sork betydligt färre humlor!

På vilket sätt gynnas den biologiska mångfalden av just stenmurar?

Stenmurar är bra eftersom de oftast har en solsida och en skuggsida. Det gör att de både lockar till sig arter som vill ha det varmt och torrt och arter som gillar när det är fuktigt och mörkt. Dessutom trivs även djur som vill ha lite av varje, eftersom de kan flytta mellan sidorna beroende på årstid och väder. Det finns alltså väldigt många som trivs i en stenmur: insekter, landsnäckor, små däggdjur, fåglar, ormar, grodor och paddor.

Stenmurar är också bra eftersom de fungerar som ledelement i landskapet. Exempelvis drar sig många insekter för att flyga över öppna landskap, men de förflyttar sig gärna längs med en stenmur. Även floran gynnas av en stenmur eftersom de ofta kan växa ostört där; lavar och mossor på stenarna, och andra arter mellan stenarna och längs med muren.

Hur sköter man om en stenmur på bästa sätt?

Vi människor vill gärna ha det städat omkring oss, men växter och djur trivs bäst i ett landskap med variation. Så en stenmur, såvida den inte är på väg att rasa eller bli alldeles övervuxen, sköter sig oftast bäst själv. Var inte rädd om muren ser lite småskräpig ut! Det är bara bra att det ligger lite död ved intill muren, att det växer blommor här och där och att några stenar har ramlat ner. Detsamma gäller om du anlägger en ny stenmur. Tänk som en insekt och se till att där finns skrymslen och vrån, blommande växter, död ved, stenar att gömma sig under – allt som bidrar till variationen, bidrar till den biologiska mångfalden.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Artikel publicerad i tidningen Smart landsbygd nr 1 2021 Pdf, 21.7 MB.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss