Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Heja hästen

Helena Olofsson Foto: Nils Bergendal

Sedan en tid tillbaka har det börjat röra på sig ordentligt när det gäller utbildningar och rådgivningar för hästägare. Greppa Näringen startar en ny, efterfrågad miljörådgivning, Länsstyrelsen erbjuder rådgivning i mångfald och jordhälsa och LRF, Skånesemin och Hushållningssällskapet har, inom ramen för Greppa, hållit kurser i branschaktuella ämnen under hösten. Smart landsbygd samlade fyra drivande kvinnor för att prata mer om utbildningarna och vad de betyder för branschen.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

En kort presentation av de fyra:

Från vänster; Annika Sällvik, LRF, Anni Frick, Skånesemin, Anna Starck, HIR Skåne och My Rask, Länsstyrelsen Skåne.

My Rask, Länsstyrelsen
Håller i den enskilda rådgivningen ”Mångfald och jordhälsa på hästgården”, som riktar sig till personer som har eller sköter mark där hästar vistas.

Annika Sällvik, LRF, Anna Starck, HIR Skåne, och Anni Frick, Skånesemin
Drivande bakom höstens hästsatsning inom Greppa Näringen som omfattat kurserna ”Gårdsvandring med vall- och grovfoderfokus”, ”Koll på läget – häst” och ”Bygga för häst”. Hästars påvekan på miljön har varit i fokus och kurserna har bland annat innehållit information om Greppas nya miljörådgivning till hästgårdar samt den statliga utredningen av hur gödsel och näringsläckage hanteras inom hästhållningen, den så kallade övergödningsutredningen.

Hästägare är en spretig grupp, från stora professionella stall till privatpersoner med hästen som hobby. Hur når man fram och får fler att vilja höja sin miljökompetens?

Annika: Att gruppen har en enorm bredd gör det både spännande och svårt. För att nå fram tror jag det gäller att ta fasta på det som alla hästägare har gemensamt: att man vill hästens väl och att man gärna minskar sina kostnader. Att visa hur kunskaper kring miljö kan ha positiv påverkan på ekonomi och hästvälfärd tror jag är jätteviktigt.

Anni: Ja, det ekonomiska incitamentet ska inte underskattas. Foderutbildningen vi höll gav bra exempel på det; när man ökar andelen grovfoder kan man plocka bort kraftfoder, vilket minskar både miljöbelastningen och kostnaderna rejält.

My: Jag håller med, att visa på synergieffekterna är viktigt. Som till exempel att man genom att förbättra sina hagar och skapa bättre infiltration minskar parasittrycket och ökar hästvälfärden. Samtidigt förbättrar man förutsättningar för jordlivet, minskar övergödningen, ökar den biologiska mångfalden och så vidare.

Anna: Och säga vad man vill om övergödningsutredningen och hur den tolkades, men den fick många hästägare att fundera på miljöproblematiken och behovet av information och utbildning. Att hästföretagen nu inkluderas på samma sätt som andra branscher inom Greppa Näringen är jättebra, de måste ha lika möjlighet till kompetensutveckling som sina kollegor inom lantbruket.

Berätta mer om utbildningarna och rådgivningarna som riktas mot hästägare!

Anna: Greppas miljörådgivning riktar sig till gårdar med mer än 15 hästar och syftar till att öka kunskapen om hästars påverkan på miljön och vilka åtgärder hästföretagare kan göra för att minska förluster av näringsämnen. Vid ett startbesök på gården gör rådgivaren från Greppa en bred koll av exempelvis vilka regelverk hästägaren omfattas av och ser om det är något som gården behöver jobba vidare med. Därefter är hästföretagaren inne i Greppa och har tillgång till fördjupad rådgivning – om det behövs. Rådgivningen till hästgårdar har inte kommit igång ännu i Skåne, men håll koll på greppa.nu.

My: Länsstyrelsens rådgivning vänder sig till alla som äger eller sköter mark där hästar vistas, privatpersoner såväl som företag. Under rådgivningen går vi igenom principerna för jord- och beteshälsa samt hur principerna kan användas på den enskilda gården och som ett verktyg för att nå målen om minskad övergödning och biologisk mångfald. Vi tittar också på betesplanering. Under de rådgivningar som jag haft hittills har jag märkt att många hästägare redan gör mycket rätt när det gäller miljö och biologisk mångfald, ofta utan att vara medvetna om det. Fokus är på hästen, miljön har kommit på köpet.

Annika: Kurserna vi höll under hösten innehöll information om miljö- och djurskyddsregler, Greppas kommande miljörådgivning, övergödningsutredningen, grovfodrets roll i foderstaten, vad man ska tänka på när man bygger för häst, med mera. Om vi har möjlighet håller vi fler kurser i vår, håll koll på Facebooksidan ”Hästråd – samlad rådgivning till hästfolk”.

Vad hoppas ni att utbildningarna och rådgivningarna ska ge hästägarna?

My: Jag hoppas de bidrar till att hästägarna ser vilken viktig roll deras djur har för att hålla landskapet öppet och därigenom också för den biologiska mångfalden. Jag hoppas även att de inspirerar till ökad samverkan med andra lantbrukare när det gäller foder och gödsel. Där finns stor potential till samarbeten.

Anna: Precis! Min förhoppning är att kompetensutvecklingen gör att hästbranschen och lantbruket närmar sig och gynnar varandra i mycket högre grad än vad som sker nu. Jag hoppas också att hästägarna blir medvetna om sina styrkor och svagheter och genom kunskap blir säkrare i sin roll när det gäller miljöfrågor, foder, bete med mera.

Anni: Hästägare möter många ”experter” som berättar för dem vad som är bäst för deras hästar. Vi vill hjälpa till att höja lägstanivån och ge hästägarna kunskap att fatta egna, kloka beslut. Beslut som är bra för hästen, miljön och plånboken.

Annika: Och jag hoppas att utbildningarna och rådgivningarna leder till en ökad stolthet inom branschen. Hästnäringen är oerhört viktig för Skåne och regionen har en stark ställning som hästlän, både nationellt och internationellt. Ökad kunskap kan bara göra den ställningen ännu starkare!

Visste du att …

  • … Skåne är det län i Sverige som har flest hästar? Drygt 58 000 stycken.
  • … hästnäringen i Skåne sysselsätter nästan 2 500 personer och omsätter närmare fyra miljarder kronor?
  • … det finns mer än 50 ridskolor i länet?

Mer fakta hittar du på hastnaringen-i-siffror.se


TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Artikel publicerad i tidningen Smart landsbygd nr 1 2021PDF

Kontakt