Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fredriksdal slår ett slag för ängen

– För mig är ängen ett hoppfullt exempel på att mänsklig påverkan kan höja naturvärdena, säger Jakob Sandberg, biolog vid Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg. Ofta tror vi kanske att den biologiska mångfalden mår bäst av att vi påverkar naturen så lite som möjligt, men ängen är bra bevis på motsatsen.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

– Vilken snygg lie! hojtar några tonåringar som passerar Jakob, just som han poserar för fotografen med sin lie i handen.
Jakob tackar för komplimangen och vänder sig mot fotografen igen.
– Man vet att det finns hopp för den biologiska mångfalden när ungdomar berömmer ens lie, skrattar han.

Och visst finns det hopp för mångfalden! Samtidigt som larmrapporter visar att antalet insekter minskar och att allt fler djur- och växtarter rödlistas, ger tidningar, tv och radio tips på vad var och en av oss kan göra för att hjälpa våra hotade arter. Medvetenheten om och intresset för biologisk mångfald ökar och trädgårdar, offentliga miljöer och lantbruken fylls av bihotell, fågelholkar, lärkrutor, insektsvallar, dammar – och ängar. Men vad är egentligen en äng?

– En äng består av vilda växter som man slår av och skördar, berättar Jakob. Förr var ängshöet helt avgörande eftersom det användes som djurfoder, men idag är inte höet huvudanledningen till att hålla en äng. Numera finns det dessutom ängar lite varstans, inte bara inom lantbruket, och det går alldeles utmärkt att anlägga en ny äng. På relativt kort tid kan man skapa mångfald, det visar våra ängar här på Fredriksdal. Sen beror såklart resultatet på vilka förutsättningarna är och hur mycket arbete man vill lägga ner.

Olika sätt att skapa en äng

För att skapa en artrik äng gäller det att få ner näringshalterna i marken till nivåer som de flesta vilda växter är anpassade till. För den som har gott om tid och vill bevara matjordens biologiska liv på platsen, görs detta bäst genom återkommande höskördar.

– Välj en solig plats för din äng och se till att där inte är för mycket rotogräs, då har andra arter svårt att etablera sig, säger Jakob. Steg ett är att magra ut marken, vilket man gör genom att slå och samla in växtmaterialet. Ju tidigare slåtter desto mer magras marken ut; näringsrik mark behöver oftast slås två gånger per säsong. Har du gott om tid kan du sen bara vänta och se om några vilda växter etablerar sig på egen hand.

Förr, när ängarna var fler och det slagna höet fraktades bort med höskrinda, spred sig många arter naturligt med transporterna, men idag behöver vi ofta hjälpa dem på traven. Ta då bort rutor av gräset och så eller plantera in arter. Helst i augusti-september så plantorna slipper sommartorkan, men ändå hinner etablera sig innan vintern.

För den som vill ha ett snabbare resultat kan grässvålen tas bort helt och det översta lagret matjord ersätts med näringsfattigare jordmassor. Därefter sår man in ängsfrön eller sätter ut plantor. Har man extra stor plånbok finns det till och med äng på rulle!

Rätt växt på rätt plats

Eftersom det finns flera sorters ängar – löväng, fuktäng, torräng med flera – trivs olika arter olika väl beroende på ängstyp. När en äng anläggs är det därför viktigt att välja art med omsorg och att alltid se till att det är inhemska arter som sås in. Kanske till och med lokalt insamlade frön, om det går att få tag på.

Tillsammans med Länsstyrelsen Skåne och Botaniska trädgården i Lund startade Fredriksdal 2015 ett projekt som syftar till att bevara Skånes mest hotade vilda växter. Genom att samla in fröer och odla dem bygger man upp en genbank, en ”reserv” om arten skulle försvinna från de platser där den finns kvar idag. Steg två är att återplantera växter i naturen och förhoppningsvis ska projektet så småningom även kunna erbjuda fröer och till andra som är intresserade av att bevara arten. Där är man dock inte än.

– Däremot går det bra att själv samla in och så fröer, men inte från fridlysta arter eller skyddade områden, säger Jakob. Så om du till exempel vet med dig att vissa arter funnits tidigare där du bor eller om du har en växt i närheten som du tycker är vacker – ut och samla frö till din äng!

För biologisk mångfald i all ära, det främsta skälet till varför många väljer att anlägga en äng är oftast ett annat: det estetiska.

– Inte minst många bönder är väldigt engagerade och vill att gården ska vara vacker – för sin egen skull och för besökares och kommande generationers skull, säger Jakob. Att ängen sen ger många andra värden är en värdefull bonus.

Få betalt för din äng!

Du vet väl att du kan söka miljöersättning för din äng?
På Jordbruksverkets hemsida jordbruksverket.se kan du läsa vilka krav som måste uppfyllas samt få tips kring anläggning och skötsel. Sök på "biologisk mångfald på ängs- och betesmarker". Länk till annan webbplats.

Håll också utkik bland Länsstyrelsen Skånes många kurser kring ett rikt odlingslandskap. Våren och sommaren 2020 gick det bland annat att lära sig hur man gör om en gammal vall till en blommande äng, slåtterteknik samt ängsskötsel med modern teknik.

Artikel publicerad i tidningen Smart landsbygd nr 2 2020 Pdf, 18.4 MB.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss