Publiceringsdatum: 25 februari 2020

Sant och falskt om köttkonsumtion

Köttdisk. Foto: Most Photos

Det är inte hållbart att äta kött. Kossorna pruttar oss mot en klimatkatastrof. Att bli vegan är enda sättet att rädda mänskligheten. Det florerar många påstående i diskussionen kring kött, klimat och miljö, men vad är egentligen sant? Vi bad Anna Jamieson, på föreningen Naturbeteskött i Sverige, och Elin Röös, som forskar kring hållbar matproduktion vid SLU, hjälpa till att reda ut några påståenden med fokus på nötkött.

Text: Ulrika Petersén

Anna Jameson

Vi äter över 80 kilo kött per person och år i Sverige.

Anna Jamieson: Nej, det stämmer inte. Om vi ser till slaktvikt, ja då stämmer siffran. Men en stor del av djuret kan vi inte äta, som ben till exempel. När det gäller nötkött, där klimatdebatten svallar som högst, kan vi äta ungefär 50 procent av djurets slaktvikt. För kyckling och svin är det lite mer.

Konsumtionen av nötkött har gått ner de senaste åren.

Elin Röös: Sedan 60-70-talet har konsumtionen av nötkött ökat från cirka 15-16 kilo slaktkroppsvikt per person och år till cirka 25 kilo, och där har det legat ganska konstant de senaste 15 åren. Det är en relativt hög siffra internationellt sett, även om det finns som länder som konsumerar betydligt mer. Den ökade konsumtionen har täckts upp av import. De senaste åren har konsumtionen dock minskat något, samtidigt som den svenska produktionen ökat – andelen svenskt av det nötkött vi äter har alltså ökar.

Att äta nötkött är dåligt för klimatet.

Anna Jamieson: Att äta för mycket av alla typer av kött är dåligt för klimatet, men det finns flera miljöaspekter som måste beaktas. Beroende på hur köttet produceras är det jättestor skillnad. Generellt är svenskt naturbeteskött ett bra val eftersom djuren hjälper till att bevara naturbetesmarker som är otroligt viktiga på grund av sin artrikedom. Utan betande djur inga beteshagar och därmed riskerar många växter och djur, inte minst pollinatörer, att försvinna. Sen är det effektivt ur markanvändningssynpunkt att idisslarna kan leva av fibrer som är helt osmältbara för oss människor.

Elin Röös: För att minska klimatpåverkan från det vi äter är ett av de effektivaste sätten att vi i den rika delen av världen äter betydligt mindre kött än vad vi gör idag. Utifrån aspekten bevarande av biologisk mångfald behövs det betande djur, men idag är nästan 50 procent av nötköttet vi äter importerat. De djuren gör ingen nytta i våra marker.

Metan, som finns i djurens pruttar och rapar, påverkar klimatet mer än koldioxid.

Anna Jamieson: Metan är en mycket starkare växthusgas än koldioxid, men till skillnad från koldioxid som ackumuleras i atmosfären bryts metan ner. Så länge mängden idisslare i världen är konstant bidrar alltså inte pruttandet till en ökad växthuseffekt. Det är koldioxiden från fossila bränslen som är det största problemet, eftersom koldioxiden blir kvar i atmosfären under mycket lång tid. Däremot har lägre metanutsläpp en kylande effekt på klimatet, så om vi inte lyckas stoppa koldioxidutsläppen kan vi dämpa växthuseffekten genom att minskar antalet djur. Då bör vi i första hand välja bort det importerade köttet eftersom de svenska betesdjuren behövs för att behålla våra öppna landskap och biologiska mångfald.

Elin Röös

Elin Röös

Om alla blir veganer löser vi klimatkrisen.

Elin Röös: Om vår kost ska vara hållbar måste den i huvudsak vara växtbaserad. Och då pratar jag inte om avokado, kokos och andra exotiska grönsaker och frukter som ofta leder till avskogning i de länder där de odlas. Nej, vi ska tänka baljväxter, rotfrukter, spannmål, äpplen, päron – robust mat som inte kräver så mycket energi att odla. Havregrynsgröt och ärtsoppa är fantastisk mat ur klimatsynpunkt, men tack vare ny teknik och internationella influenser har vi idag tillgång till mycket mer spännande växtbaserad mat än så. Men vi måste inte bli veganer, det finns plats för lite kött också.

Anna Jamieson: Och då är det viktigt att välja rätt kött! Istället för att köpa stora mängder billigt importkött, lägg pengarna på en mindre mängd betesbaserat, svenskproducerat kött. Då äter du gott, mår gott, minskar din klimatpåverkan och hjälper till att bevara våra öppna landskap och biologiska mångfald på en och samma gång.

Det är inte mitt ansvar.

Elin Röös: När det gäller mat och klimat tycker jag att alla har ett ansvar att göra så mycket de kan utifrån den situation de befinner sig i. Konsumenten har ett ansvar att ifrågasätta sin livsstil och vara beredd på att bryta gamla vanor. Handeln, som har otroligt stor makt över vad vi äter, har ett ansvar att styra konsumenterna i rätt riktning. Och politikerna har det yttersta ansvaret att driva igenom omställningen på ett bra sätt. Sist men inte minst har vi forskare ett ansvar att säga som det är, även om det vi säger inte alltid är vad folk vill höra!

/Faktaruta/

Naturbeteskött i Sverige

Den ideella föreningen Naturbeteskött i Sverige bildades 2012 som en fristående fortsättning på Världsnaturfondens mångåriga arbete med naturbetesmarker och naturbeteskött. Föreningen verkar för att bevara naturbetesmarker och skapa förutsättningar för en lönsam produktion av naturbeteskött i Sverige. I år har för första gången en stor, svensk livsmedelskedja lanserat certifierat naturbeteskött i sitt sortiment och för att tillmötesgå efterfrågan behövs fler producenter. Är du nyfiken på vad det innebär att certifiera sig och om det kan vara något för dig, kika in på naturbete.se.

Kontakt