Förutsättningar för arbetet

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Ökande befolkningsmängd på liten yta

Skåne är Sveriges sydligaste landskap, är ca 11 000 km2 stort och består av 33 kommuner. Folkmängden har under de senare åren ökat och idag bor drygt 1 400 000 människor i Skåne.

Befolkningen förväntas öka till nästan 1,5 millioner till 2030, vilket kan leda till att över 80 000 nya bostäder kommer byggas. Därutöver krävs övrig byggnation, exempelvis inom transport, service, vård och utbildning, vilket ger ett högt exploateringstryck på den skånska marken. Högst byggtakt förväntas i mindre kommuner så som Ystad, Hässleholm och Eslöv men totalt flest bostäder tros byggas i exempelvis Lund, Helsingborg och Malmö. Viljan att förtäta städerna istället för att exploatera på värdefull jordbruksmark finns, vilket i viss mån driver på efterbehandlingstakten genom att områden saneras t.ex. då det byggs bostäder.

Jordbruk och naturvärden

Skåne är ett utpräglat jordbrukslän och knappt hälften av marken används för jordbruksändamål (åker och betesmark) medan ca 7 % är lagstadgade landområden med skydd för naturintressen. Jämfört med andra län har Skåne dessutom överlägset flest rödlistade arter med koppling till sötvattensmiljöer och havsområden.

6800 förorenade områden

I Skåne finns det ca 6800 förorenade eller potentiellt förorenade objekt (utdrag ur EBH-stödet 2022-10-11). Den kommun med flest objekt är Malmö med 1413 st, vilket nästan är lika många som de sammanlagda objekten för de tre efterföljande kommunerna Helsingborg (613), Kristianstad (484), och Lund (385). Skånes mest representerade branscher i EBH-stödet är transport, avfall och verkstadsindustri.

Geologiska förutsättningar

Berggrunden i norra och nordöstra Skåne består av urberg med gnejsdominerade bergarter. Urberget överlagras av sedimentära bergarter men går i dagen i de skånska urbergshorstarna som sträcker sig i NV-SO riktning. I Skånes sydvästra delar är berggrunden av sedimentär karaktär och består av allt från yngre kalkstensberggrund till äldre sand-, silt- och lerstenar.

Skåne förknippas ofta med jordlager bestående av mer eller mindre leriga moräner. Dessa bedöms ha relativt liten genomsläpplighet och har därför setts som ett gott skydd för yt- och grundvatten. Moränlerans förträfflighet som barriär har dock ifrågasatts. Dessutom består mer än halva Skåne av jordarter där urberggrundens mer sandiga och steniga moräner dominerar. Utöver detta har Skåne rikligt med isälvsavlagringar, även om detta inte alltid uppmärksammas eftersom få är direkt åsformade. I dessa isälvsavlagringar är genomsläppligheten stor.

Hydrologiska förutsättningar

De skånska avrinningsområdena är små och åarna har förhållandevis låg vattenföring. Skåne skiljer sig från övriga landet genom att länet har stora sammanhängande grundvattenakvifärer och många av vattentäkterna är grundvattentäkter till skillnad från övriga landet. Kristianstadslätten har Sveriges största grundvattentillgång och det finns även andra betydande grundvattenförekomster i länet. Till följd av detta har Skåne ett relativt stort antal grundvattentäkter i förhållande till ytvattentäkter (endast två ytvattentäkter) vilket gör att det finns ett extra stort intresse av att skydda länets grundvatten.

Klimateffektsrelaterade förutsättningar

Skåne är speciellt i förhållande till övriga län i Sverige genom att det har kust åt tre väderstreck. Detta innebär en större sårbarhet för havsnivåhöjningar och en stor del av kusten är dessutom låglänt och kraftigt exploaterad. Antalet stormar i kombination med högt vattenstånd beräknas öka i framtiden, vilket sannolikt leder till fler översvämningar i kustnära områden och kring vattendrag. Orter i Skåne som är särskilt utsatta för översvämningar är Kristianstad, Malmö och Vellinge.

En stor del av kusten består även av lösa sediment, vilket gör den erosionskänslig. Landskrona, Ystad och Lomma är kommuner som har stora områden med förutsättningar för erosion.

En ökad årsmedeltemperatur och ökade nederbördsmängder i framtiden kan ge upphov till frisättning av föroreningar och ge förändringar i markkemin.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

På Länsstyrelsen Skåne har arbetet med förorenade områden pågått sedan 1999 och består i inventering, tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt. Inventeringen utgör idag en mycket liten del av arbetet, men tjänar som underlag för det vidare arbetet med förorenade områden. Arbetet drivs sedan vidare med undersökningar och åtgärder, antingen tillsynsvägen i de fall det finns en ansvarig verksamhet kvar att rikta krav mot eller med statlig finansiering om ansvariga saknas. Arbetet med undersökningar och utredningar sker oftast stegvis med till en början översiktliga undersökningar som vid behov utökas om det visar sig att det undersökta området är förorenat.

Intern organisation

Länsstyrelsen Skåne ansvarar för att samordna arbetet med förorenade områden i länet. I begreppet samordning ingår bland annat planering, prioritering och uppföljning.

EBH-gruppen och dess samarbete med andra enheter

Arbetet med förorenade områden utförs främst av EBH-gruppen, som är en del av Enheten för förorenade områden och avfallstransporter. I EBH-gruppen arbetar under 2022-2023 14 personer, varav elva är tillsvidareanställningar.

Frågor om förorenade områden hanteras även inom andra delar av Länsstyrelsen Skåne. På Miljötillsynsenheten jobbar man med tillsyn av större miljöfarliga verksamheter i länet. Även om EBH-gruppen är den som primärt driver de stora frågorna kring förorenade områden och efterbehandling hanterar även Miljötillsynsenheten dessa frågor, t ex kan det handla om kontrollprogram, frågor kring statusrapporter samt masshanteringsfrågor. Även Prövningsenheten tar stöd av EBH-gruppen när det kommer frågor angående förorenade områden i prövningsärenden.

EBH-gruppen har samarbetat med Vattenenheten för att prioritera fram särskilt skyddsvärda grundvattenförekomster samt bidragit med underlag till statusklassningarna av vattenförekomster inom arbetet med vattenförvaltningen.

Planenheten på Samhällsbyggnadsavdelningen hanterar frågor kring förorenade områden i plansammanhang. Här stöttar EBH-gruppen med expertstöd och bedömningar när behov finns.

Beslut om undersökningar och åtgärder fattas ofta av kommunerna i deras roll som tillsynsmyndighet. Dessa beslut kan överklagas till länsstyrelsen. Det överklagande beslutet hamnar då hos rättsenheten men EBH-gruppen deltar ibland i ärenden som rör förorenade områden.

Extern samverkan

För att vara uppdaterad kring vad som händer inom arbetsområdet sker regelbundet erfarenhetsutbyte med andra länsstyrelser och även med Naturvårdsverket genom årliga träffar. Träffar kan dels hållas inom respektive arbetsområde (statliga medel, tillsyn, juridik), dels anordnas med jämna mellanrum nationella träffar för alla som arbetar med efterbehandlingsfrågor på länsstyrelserna och andra statliga myndigheter.

I övrigt försöker Länsstyrelsen Skåne att hålla sig uppdaterad med information och påverka efterbehandlingsarbetet genom att delta vid olika utbildningar och seminarier. Länsstyrelsen har även drivit olika projekt om efterbehandling inom ramen för Miljösamverkan Skåne samt finns representerade i flertalet nationella grupper kopplade till förorenade områden.

Kontakt