Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Skadorna kan ofta förebyggas, men ibland måste skyddsjakt tillämpas.

När vilt orsakar skador på egendomar är grundprincipen att skador helst ska förebyggas eller hindras genom ordinarie jakt. Om förebyggande åtgärder utförts men inte varit tillräckliga för att skydda egendomar från skador kan vi ge ersättning för skador.

Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås). Ersättningar till rennäringen beslutas av Sametinget.

Drabbas du av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan, ska du anmäla skadan till oss. Skador måste alltid besiktigas av en besiktningsman som länsstyrelsen har utsett. Du kan även få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningsmännen.

Minimera eller förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador:

Permanenta åtgärder (tamdjur)länk till annan webbplats

Åtgärder mot skador på grödalänk till annan webbplats

Åtgärder mot skador på hundarlänk till annan webbplats

Åtgärder mot skador på renarlänk till annan webbplats

Sök ersättning för viltskador på gröda

  1. Fyll i och skriv under blanketten:
    Ansökan om ersättning för viltskador på grödorPDF
  2. Skicka till skane@lansstyrelsen.se

    eller

    Länsstyrelsen Skåne
    291 86 Kristianstad

När rovdjur angriper tamdjur

Det händer ibland att rovdjur angriper tamdjur men inte ofta. Det finns väldigt stora skillnader på hur utsatta olika tamdjur är för rovdjursangrepp.

Hästar och kor blir sällan angripna av rovdjur. Däremot riskerar får oftare att bli angripna. Får är mest utsatta för angrepp av vargar, lodjur och lösspringande hundar (sällskapshundar, jakthundar och så vidare).

Mest utsatta är nyfödda lamm. I samband med lamningen dödas många nyfödda lamm av räv och korp. Räven kan även ta större lamm.

De flesta rovdjur dödar fler tamdjur vid samma tillfälle än de egentligen behöver. Anledningen vet vi inte med säkerhet. Troligen beror det på att andra bytesdjur finns i närheten samtidigt som ett av djuren i flocken är dödat. De levande tamdjuren väcker då jaktinstinkten gång på gång hos rovdjuret. Detta hade inte hänt om bytet varit ett annat vilt djur – då hade flocken flytt från platsen efter ett första rovdjursangrepp.

Beteendet finns bland annat hos räv, iller, mård, mink, varg och hund.

Råd om ett rovdjur har skadat ditt tamdjur eller din hund

Det är viktigt att man anmäler alla skador som man misstänker är orsakade av stora rovdjur.

Gör så här om du misstänker att rovdjur har dödat eller skadat dina tamdjur eller din hund:

  1. Anmäl skadan omgående till Länsstyrelsen så skickar vi ut en besiktningsperson. Kontakta Länsstyrelsens Rovdjurslinje på telefonnummer 010-224 17 00.

    Länsstyrelsen har utbildade besiktningspersoner som kan besiktiga tamdjur och hundar som man misstänker blivit angripna av stora rovdjur.

    Vår besiktning är alltid utan kostnad.

    Viktigt! Flytta inte det skadade eller döda djuret från fyndplatsen. Täck istället över det med en presenning eller liknande.

    Undvik att trampa runt på fyndplatsen. Se också till att andra djur inte är för nära det skadade eller döda djuret. Alla dessa åtgärder gör det lättare för besiktningspersonen att säkra spår från det angripande rovdjuret.

    Om ditt tamdjur eller din hund är svårt skadat ska du förstås ta det akut till veterinär.
  2. Börja med förebyggande åtgärder
    Om dina tamdjur angripits av rovdjur finns en ökad risk för nya angrepp de närmast följande veckorna.

    Läs mer om förebyggande åtgärder på Viltskadecenters webbplatslänk till annan webbplats.
  3. Sök ersättning
    Om dina tamdjur blivit skadade eller dödade av ett fredat rovdjur (björn, kungsörn, lodjur eller varg) har du rätt till ekonomisk ersättning.

    Länsstyrelsen lämnar inte ersättning för skador orsakade av rovdjur som man får jaga (t ex räv) eller när en hund har angripit tamdjur.

    I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket slags rovdjur som angripit tamdjuren. Länsstyrelsens besiktningspersoner kan ta DNA-prov för att få reda på detta.

    Om en hund är angripare ska du polisanmäla händelsen. Du kan då få ersättning genom att ägaren till hunden som angrep får betala skadestånd.

Ansökningsblankett för ersättning på SLUs webbplats.

länk till annan webbplats
Mer om rekommendationer och regler kring ersättning på SLUs webbplats.länk till annan webbplats

Skydd enligt jaktförordningen

Som ägare av tamdjur kan du skydda dem enligt 28 § jaktförordningen.länk till annan webbplats Om du dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är du skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen. Det är viktigt att komma ihåg att inte flytta det döda rovdjuret då detta försvårar vår bedömning av händelseförloppet.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen utför många insatser för att konflikter mellan människor och rovdjur ska vara så få som möjligt. Vi hjälper också till med att förebygga skador på tamdjur som rovdjur kan orsaka.

I Länsstyrelsens uppdrag ingår inventering av rovdjuren. I vårt uppdrag ingår även att informera och kommunicera med allmänheten om rovdjur. Risken för att tamdjur angrips av stora rovdjur är liten men när det sker kan Länsstyrelsen ge ekonomisk kompensation för skadan.

Länsstyrelsen försöker även förebygga upprepade rovdjursangrepp genom att tillfälligt låna ut rovdjursavvisande elstängsel (akutstängsel). Vi kan också ge ekonomiskt bidrag för permanenta rovdjursavvisande elstängsel.

Information om Länsstyrelsens rovdjursförvaltning.

Skyddsjakt

Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.

Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

I vissa fall kan du bedriva skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall kan vi ge tillstånd till skyddsjakt.

Jaktförordningen på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Naturvårdverket ger tillstånd för jakt på stora rovdjur, det vill säga björn, varg, järv, lo, säl och örn. Naturvårdsverket kan dock delegera möjligheten att besluta om jakt på stora rovdjur till länsstyrelserna, då är det länsstyrelserna som ger tillstånd istället. För övriga djur är det Länsstyrelsen som ger tillstånd.

Förutsättningar

Naturvårdsverket och länsstyrelserna får bara ge tillstånd till skyddsjakt när jakten inte inte försvårar för artens överlevnad (gynnsam bevarandestatus) i dess naturliga utbredningsområde och det inte finns någon annan lämplig lösning. Detta innebär att man även måste kunna förvänta att skyddsjakten ger ett tillfredsställande resultat.

Särskilda skyddsjakttillstånd kan (om ovan kriterier är uppfyllda) ges i följande fall

  • om människors hälsa och säkerhet är hotad, eller annat likvärdigt allmänintresse
  • om flygsäkerheten är hotad
  • för att förhindra allvarlig skada, särskilt på grödor, boskap, skog, fiske, vatten eller egendom
  • för att skydda värdefulla vilda djur och växter samt bevara livsmiljöer för dessa

 

Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på säl.

Information om skyddsjakt på säl på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tillstånd för jakt på allmänt vatten

Den som ska bedriva skyddsjakt efter säl på någon annans jaktområde ska skaffa tillstånd från jakträttsinnehavaren innan man inleder skyddsjakten. Om du tänker jaga säl på allmänt vatten i Skåne behöver du ansöka om detta hos Länsstyrelsen Skåne.

Kontakt