Markavvattning och diken

Ska du ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, eller göra en invallning? Det kan räknas som markavvattning, vilket är förbjudet i stora delar av Sverige. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och om det är förbud måste du även söka dispens.

Markavvattning är dels åtgärder som görs för att ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, och dels åtgärder som innebär skydd mot vatten, exempelvis invallning.

Om åtgärderna är tänkta att bli beständiga och bidra till förändringar i markens vattenförhållanden måste du kontakta oss. Syftet med åtgärderna är avgörande om det är markavvattning eller inte. Om åtgärderna ökar markens lämplighet för ett visst ändamål och effekten kommer att vara varaktig är det en form av markavvattning. Exempel på markavvattning är dikning, bortledning av vatten och invallning.

Skyddsdikning av skogsmark i samband med avverkning eller dikesrensning räknas inte som markavvattning.

Länsstyrelsen gör tillsyn av markavvattning.

Dispens och tillstånd för markavvattning

Markavvattning kräver tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I stora delar av Sverige är det förbjudet att avvattna mark. Då behövs dispens från det generella markavvattningsförbudet.

Ett beslut om dispens innebär inte att det är tillåtet att markavvattna. Dispens från förbudet är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges, vilket innebär två prövningar.

Det krävs alltid tillstånd för att dika eller på annat sätt genomföra markavvattning. Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen prövar ärendet.

Markavvattningsärenden i skog

Via e-tjänster hos Skogsstyrelsen kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter och som har koppling till skog. E-tjänsten är gemensam mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

E-tjänsten hanterar följande ärenden med koppling till Länsstyrelsens ansvarsområden:

  • Fornlämningar som berörs av avverkning eller anläggning av väg
  • Markavvattning i skogsmark

Dispens och tillstånd

Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning. Det innebär att det behövs såväl en dispens mot markavvattningsförbudet som ett tillstånd för själva verksamheten. Ofta söks både dispensen och tillståndet samtidigt, men det finns inget som hindrar att dispensfrågan avgörs först.

Ansökan

Inledningsvis ska den som vill utföra ny markavvattning samråda med länsstyrelsen. Om det gäller en enklare markavvattning som endast avser någon enstaka fastighet prövas sedan ansökan om dispens och tillstånd av länsstyrelsen. Om det gäller markavvattning vid torvtäkter kan det ske tillsammans med prövningen av själva torvtäktsfrågan. Om det är större eller komplicerade projekt, eller om det ställs ersättningsanspråk, blir det istället Mark- och miljödomstolen som prövar tillståndsfrågan som första instans. Dispensen kan prövas av länsstyrelsen eller av domstolen. Under det inledande samrådet med länsstyrelsen inför ansökan kan olika sådana praktiska frågor tas upp.

Undantag från tillståndsplikt

Det finns åtgärder som har en markavvattnande funktion men ändå inte alltid behöver tillstånd. Här är de vanligaste exemplen:

  • Dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör, som har en största diameter av 300 mm. Det ska dock vara sannolikt att inte enskilda eller allmänna intressen skadas. Om man exempelvis lägger nya sådana rör i tidigare odränerad betesmark är det sannolikt att allmänna intressen skadas och man bör åtminstone samråda med länsstyrelsen innan åtgärd.
  • Rensning av befintliga anlagda diken (alltså inte naturliga bäckar). Rensningen får bara utföras till det senast lagliga djupet och läget.


Allmänt om dikningsföretag och rensningar

Rensning (underhåll) av befintliga diken och dikningsföretag

Du får bara rensa befintliga, grävda diken ner till dikets ursprungliga djup och läge. Om du gräver djupare eller bredare än profilen i tillståndet (förrättningen) som rör dikningsföretaget betraktas det som en ny vattenverksamhet som kräver tillstånd. Det kan även krävas en dispens från markavvattningsförbudet.

För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort. All rensning ska ske med försiktighet och hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel ska följas.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge.

  • För dikningsföretag innebär det att man inte får rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet.
  • För alla andra diken gäller att man inte får rensa djupare än att man rensar bort slam och/eller vegetation.

Länsstyrelsen kan komma att kräva en inmätning av dikningsföretaget så att läget kan jämföras med förrättningsprofilen innan rensning får utföras. Vill man rensa djupare klassas åtgärden vanligtvis som markavvattning vilket kräver tillstånd från Länsstyrelsen samt en dispens från markavvattningsförbudet i Skåne. Länsstyrelsen är restriktiv med att bevilja dispenser från markavvattningsförbudet.

Viktig information och råd  

För att minska risken för negativ påverkan på naturmiljön har Naturvårdsverket i samarbete med LRF och Jordbruksverket sammanställt en rensningsbroschyrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Täckdikningsplaner och uppgifter om dikningsföretag

I Länsstyrelsens vattenarkiv finns dikningsföretagens förrättningar som innehåller uppgifter om profiler, dimensioner, kostnadsfördelningslängder etc. Många handlingar finns att tillgå digitalt. En karttjänst över de skånska dikningsföretagen kan du hitta här.länk till annan webbplats I vattenarkivet finns även de täckdikningsplaner arkiverade som upprättades av lantbruksnämnden. Genom dessa handlingar är det möjligt att se detaljdräneringen för vissa specifika markområden.     

Minska ditt rensningsbehov

Diken kan omfatta allt från vattendrag till mindre grävda diken i mer traditionell mening. De har det gemensamt att vatten flödar genom dem på olika sätt. Vattnet kommer att bete sig på olika sätt beroende på faktorer i omgivningen där det flyter fram. Om man kan tillmötesgå vattnet och det sätt som det kommer bete sig kan man minska sitt rensningsbehov.

Det finns en mängd olika sätt att minska t.ex. igenväxning genom att plantera trädridåer som skuggar vattendraget eller tillåta att vattnet slingar sig fram (meandrar) i fåran. Ett slingrande vattendrag får en lägre hastighet och man får därmed mindre erosionsskador på diket. Genom ganska enkla medel kan man radikalt minska behovet och kostnaderna för att rensa.

Vad är rensning av diken?

Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och du som ägare är skyldig att underhålla den.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Underhållsansvar gäller för diken, oavsett om tillstånd har meddelats till anläggningen eller inte. För naturliga vattendrag finns dock ingen underhållsplikt.

Inom dikningsföretag får man inte rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet (förrättningen). För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort.

Om man gräver djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension betraktas åtgärden som markavvattning och detta kräver tillstånd. I vissa län är markavvattning också förbjudet och kräver därför också dispens.

Rensning kan kräva anmälan

Om fisket kan skadas eller påverkas negativt så behöver du göra en anmälan till länsstyrelsen innan du utför rensningen. Detta regleras i 11 kap 15 § miljöbalken. Med fisket avses allmänt och enskilt fiske och såväl yrkes- som fritidsfiske.

När ett dike ska rensas behöver hänsyn tas för att begränsa skadan på andra intressen. Innan rensningen bör du därför till exempel kontrollera:

  • Finns det en fiskevårdsförening (även nedströms)? Kontakta i så fall dem!
  • Är diket biotopskyddat område? I så fall kan dispens krävas.
  • Finns det hotade djur eller växter i diket? I så fall kan dispens eller särskild hänsyn behövas.
  • Omfattas platsen av Natura-2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan andra dispenser eller tillstånd behöva sökas.

Miljöhänsyn vid dikesrensning i broschyr på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Dikningsföretag är - liksom torrläggnings-, vattenavlednings-, sjösänknings- och invallningsföretag - så kallat markavvattningsföretag. De kallas alla vanligen för enkelhetens skull dikningsföretag, bl a i dessa texter. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark.

Deltagarna i företaget har samfällt ansvar. Kostnader skall fördelas enligt kostnadsfördelningslängden. Styrelsen har skyldighet att omedelbart föreslå uttaxering av medel från delägarna, om det behövs för att betala förfallna skulder. Skulle någon delägare gå i konkurs måste de övriga delägarna ta hela ansvaret för dikningsföretagets ev. skulder.

När det gäller styrelsens ansvar i övrigt i samfällighetsföreningen är Rolf Strömbergs "Vattenlagen med kommentar" (1984) en god vägledning.

De fastigheter som ansågs få nytta (båtnad) av företaget ingår. Nyttan beräknades oftast med utgångspunkt från den ökning av markens ekonomiska produktionsförmåga som uppkom genom markavvattningen.

I allmänhet finns ett så kallat båtnadsområde utritat på plankartan, som visar vilka ytor som ansågs få båtnad (=nytta) av att dikningsföretaget tillkom.

Andelen grundas på den nytta marken fick av avvattningen när företaget bildades.

Markägarna fördelar kostnaderna i proportion till sina olika andelar i båtnadsområdet. Denna ytbaserade kostnadsfördelning redovisas, fördelad på delägarna, i företagets kostnadsfördelningslängd.

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och sträckningen redovisas på planritning(ar). Där syns också båtnadsområdet.

I tillståndet anges vilken utformning företaget skulle ha, och det redovisas på plan och i profil och sektioner. Om rörledningar finns, är brunnar utsatta och rördimensioner anges. Fixpunkter är angivna.

Fixpunkter är fasta punkter, t ex inhuggna i jordfasta stenar, brofundament, gårdstrappa eller liknande. Fixpunkter utgör en nödvändig referens till företagets ritningar. Fixpunkter är skyddade enligt lag och får inte skadas eller tas bort (14 kap 8 § Brottsbalken). Dikningsföretaget ansvarar för de fixpunkter som är angivna i företagets handlingar.

I utlåtandet beskrivs anledningarna till företagets tillkomst, dimensionering och förrättningsmannens värdering som leder fram till en kostnadsfördelningslängd.

Dikningsföretagen förvaltas oftast av en styrelse eller syssloman. För att få veta vem som ingår i styrelsen är det ofta enklast att fråga grannar.

Det är lämpligt att ha ett organisationsnummer, om man ska hantera en sådan ekonomisk verksamhet som dikningsföretagen bedriver. Man kan dock stöta på problem, om man vill få ett organisationsnummer. Hur man bör göra, beror bl a på när företaget har tillkommit och på företagets karaktär.

Jordbruksverkets vattenenhet har i Vattenstänk skrivit klarläggande om hur man kan lösa problemen på olika sätt, läs texten här.PDF

Länsstyrelsen utövar tillsyn för all vattenverksamhet, dit dikningsföretagen räknas. Länsstyrelsen kan även förordna en syssloman som aktiverar dikningsföretaget.

Denna information ska tillsammans med företagets akt (tillstånd) hanteras av aktförvararen i företaget och följa med vidare vid ett byte på denna post.

Ansvaret kan ligga antingen på dikningsföretaget eller på den enskilda fastighetsägaren beroende på vad som står i tillståndet. Det är alltid olämpligt att plantera träd över eller nära en ledning. I vissa fall har det reglerats i tillståndet, men annars är det deltagarna som bör bevaka att det inte växer upp träd som skadar den gemensamma ledningen.

Dikningsföretagets tillstånd ger både rätt och skyldighet att underhålla företaget enligt tillståndet, så att skador inte uppstår genom ändring i vattenförhållandena. Det är styrelsen/syssloman som ska se till att underhållet sköts och därefter fördela kostnaderna enligt kostnadsfördelningslängden. En deltagare som genomför en underhållsåtgärd på eget bevåg riskerar att få betala den själv.

Underhåll/rensning ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Detta innebär att man inte får rensa till djupare/bredare sektion än vad som fastställts i tillståndet. Rensningen skall utgå från fixpunkterna.

Allt underhåll/rensning ska också ske med försiktighet och hänsynsreglerna i 2 kap MB ska följas. En rensning som kan skada fisket, musslor eller kräftor i diket eller nedströms diket ska, enligt 11 kap 15 § MB, anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.

Om dikningsföretaget planerar en rensning i områden där arter, som omfattas av artskyddsförordningen finns eller kan tänkas finnas, så är dikningsföretaget skyldigt att ansöka om dispens från bestämmelserna i artskyddsförordningen.

Mer om skyddade arter finns här.

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen.

Det kan bero på dämning, bortledning av vatten eller förändrad markanvändning uppströms.

Det kan bero på att något utjämnande dämme uppströms raserats, att vatten leds över från nya områden som tidigare avvattnats åt andra håll, eller på att markanvändningen uppströms förändrats med mera hårdgjorda ytor.

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missledande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på cirka en meters djup, som oftast leder parallellt i ”fiskbensmönster” till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö.

Täckdikningssystem och de planer som skildrar dem är inte dikningsföretagets ansvar. De ska följa med fastigheten vid en överlåtelse, Kopior på täckdikningsplaner som gjorts med statligt stöd kan finnas hos Länsstyrelsen.

Företaget har inte utförts enligt tillståndet eller fullföljts inom angiven tid. Det kan även bero på att det grundas på en överenskommelse som inte tillståndsprövats. (Ett fastställt företag kan också senare ha omprövats (ändrats) eller upphävts.)

Ett dikningsföretag är en juridisk person registrerad i ett offentligt arkiv. Förrättningar som handlagts enligt 1918 års vattenlag eller senare lagstiftning finns arkiverade på Länsstyrelsen (utom om det gäller ren skogsdikning), och de äldre hos Lantmäteriet. Det betyder att Länsstyrelsen förvarar material från cirka 1920, men det finns också en del betydligt äldre material.

Hitta dikningsföretag i kartan Vatten och Klimat.länk till annan webbplats

I Skåne har de största dikningsföretagen genomförts för att vinna ny jordbruksmark. Det var Lantbruksnämnderna som bistod med utredningar och förmedlade bidrag. För dikning i skogen hade Skogsvårdsstyrelserna en liknande roll. Lantbruksnämndernas arkiv flyttades till Länsstyrelsen, när nämnderna lades ner. När Skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus respektive Kristianstads län lades ner, fördes deras arkiv till Landsarkivet i Lund.

Om dikningsaktiviteterna i skog och hur man hittar handlingar om sådant.PDF

Dikningsföretag och andra tillstånd enligt vattenlagen eller äldre lagstiftning kan omprövas och nya villkor kan fastställas, t ex annan omfattning, omräkning av kostnadsfördelningslängd och utsläpp av dagvatten.

Man kan söka om att företaget skall upphöra eller om att det skall rivas ut. Om det upphör, delas anläggningen upp på delägarna. Var och en får ansvar för den del som ligger på den egna marken. Underhållet måste ändå skötas, så att allmänna och andras enskilda intressen inte skadas. Man kan också söka om utrivning. Då behöver man inte underhålla, utan företaget kan läggas igen eller få växa igen till nytt naturtillstånd. Om någons intressen riskerar att skadas av en utrivning, kan den intressenten vid prövningen få rätt att överta hela eller delar anläggningen.

Om du misstänker att din fastighet ingår i ett dikningsföretag, är det ofta effektivast att först kontakta de grannar som din fastighet delar gränser med. Fråga om någon känner till om det finns ett dikningsföretag och om de vet någon som sitter i styrelsen. Aktförvararen i företaget skall ha de handlingar som gäller företaget.

Om detta inte lyckas, är det svårare. Handlingar om ett dikningsföretag kan finnas hos Länsstyrelsen eller Lantmäteriet. Vattendomar (förvaras hos Miljödomstolen) kan i sällsynta fall ha likadan funktion. Att handlingar finns, innebär dock inte med säkerhet att företaget är gällande.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Jordbruksverket kan svara på frågor gällande dikningsföretag men kan inte genomföra uppdrag. Det finns konsulter med både teknisk och juridisk kunskap om markavvattning och dikningsföretag som kan ge råd, och om det behövs genomföra vattenrättsliga utredningar.

Anmälan om rensning

Anmälan om rensning/underhåll av vattenanläggningar enl. 11 kap. 15§ miljöbalken

Anmälan om rensning enl. 11 kap. 15 § miljöbalken (2 MB)PDF

Miljöpåverkan av en dikesrensning

En dikesrensning kan påverka miljön på olika sätt, eller ligga i områden med naturskydd eller som innehåller skyddade arter. Läs nedan för att få ytterligare upplysningar om detta kan gälla just ditt dike. Länkar finns i flera fall till sidor som beskriver områdena, eller där man kan söka de dispenser som kan komma att behövas.

Påverkas fisket ska rensningen anmälas

Generellt grumlar en dikesrensning och genom det kommer det finnas en påverkan på fisk och andra djur i vattnet. Hur stor den negativa påverkan är beror på årstid, vilka djurarter som finns i vattnet, vattenföring, med mera. Det är därför det är viktigt att anmäla rensningen till Länsstyrelsen.

I miljöbalken står det att om fisket kan skadas i diket eller nedströms diket ska du, i god tid innan arbetena ska utföras, anmäla detta till länsstyrelsen (11 kap 15 § miljöbalken). Med det menas även en negativ påverkan och djur som musslor och kräftor.

Några exempel på åtgärder som kan orsaka skada är grumling, förändring av bottenförhållanden och tillfällig svårighet för vattenlevande djur att vandra upp eller ner i vattendraget.

En anmälan ska göras före varje rensning och gäller för den tidsperiod som anges i beslutet. Vi tittar då på vilket vattendrag det handlar om och vilka värden det innehåller. Därefter kan vi förelägga om försiktighetsmått med hänsyn till miljön enligt miljöbalkens andra kapitel om allmänna hänsynsregler samband med rensningen. 

Om arbetet berör en fastighet som tillhör någon annan, ska du alltid underrätta fastighetsägaren innan arbetena påbörjas.

Fiskevårdsområdesföreningar

En rensning innebär alltid en störning för djurlivet i ett vattendrag och i vissa fall kan det få en negativ påverkan, inte bara på fisk, utan även andra organismer som ingår i ekosystemet där fisken är en del.

I många vattendrag finns det fiskevårdsområdesföreningar som arbetar för att främja förhållanden för fisk och fiske. Medlemmar i dessa är fiskerättsägarna, vilket innebär att det ofta finns representanter från dessa i dikningsföretaget. Det finns också en del fiskeklubbar som arrenderar fiskerätten i vattendragen och som också bedriver fiskevård.

Eftersom många fiskevårdsområdesföreningar och sportfiskeklubbar utför konkreta åtgärder i vattendragen, är det viktigt att ha en dialog med dessa inför och vid en rensning så att inte rensningen riskerar att skada fiskevårdsarbetet. Men observera att även rensningar kan främja förhållanden för djurlivet i vissa typer av vattendrag, t ex om det förekommer en stark igenväxning och sedimentation, och att en dialog därför bidrar till att rensningen kan göras på bästa sätt för båda intressen. 

Finns det hotade djur eller växter i diket?

I vissa vattendrag förekommer bl.a. musslor som är skyddade och en rensning kan då kräva en dispens gentemot bestämmelserna i artskyddsförordningen. De djur- och växtarter som finns upptagna i förordningen är listade där.

Artskyddsförordningen (2007:845)länk till annan webbplats

Finns det tjockskalig målarmussla i vattendraget måste dispens sökas. Dispensansökan ska vara komplett och lämnas in i god tid före rensningen planeras genomföras. 

E-tjänst för dispensansökan enligt artskyddsförordningen.länk till annan webbplats

Information om tjockskalig målarmussla och andra hotade stormusslor.

I artskyddsförordningen står även andra djur och växter upptagna, där det inte behövs en särskild dispens, men där särskilda försiktighetsmått kan komma att bli aktuella. T.ex. kan det vara att man bara får rensa under en viss period på året.  

Biotopskyddade områden

För normal underhållsrensning behövs ingen biotopskyddsdispens, men annars omfattas öppna diken, småvatten och våtmarker i jordbruksmark omfattas av biotopskydd. Bland annat i vilken omfattning som jordbruksmark gränsar till vattnet kan avgöra om det ska räknas som ett biotopskyddat område eller inte. Om du är tveksam om ditt dike omfattas av biotopskyddet, kontakta Länsstyrelsen.  

Detta innebär att sådana verksamheter eller åtgärder som kan skada den naturmiljö, som det öppna diket utgör, inte får utföras. Därför är det viktigt att spara träd och buskar längs med vattendraget.

Mer om vilka miljöer som omfattas av biotopskydd och vad det innebär.

Mer om ansökan om dispens från biotopskyddsbestämmelserna.PDF

Natura 2000 områden

Ligger diket som ska rensas i ett Natura 2000 område dikningsföretaget kan det komma att krävas tillstånd från Länsstyrelsen. Detta om följderna av en rensning, t.ex. markskador, olämplig uppläggning av rensmassor eller trädfällning kan komma att påverka värdena i Natura 2000 området på ett betydande sätt. Detta under förutsättning att åtgärderna inte redan omfattas av någon rättskraft i ett tidigare tillstånd, t.ex. i dikningsföretagens förrättningar.    

Information om vilka Natura 2000-områden som finns i Skåne.

Utpekade värdefulla vattendrag

Vissa vattendrag där ett dikningsföretag ingår är utpekade av olika anledningar, ofta biologiska eller biotopskäl, som nationellt eller regionalt värdefulla eller särskilt värdefulla. Du kan på sidan för utpekade värdefulla vatten se om ditt dikningsföretag ligger i ett sådant.

Utpekade värdefulla vatten

Länsstyrelsen kan inte utfärda särskilda restriktioner för dessa dikningsföretag eftersom underhållsskyldigheten kvarstår, men brukar föra en dialog med dikningsföretaget och diskutera möjligheten att utföra rensningen på ett skonsammare sätt, t ex med klippskopa.

Se även avsnittet om fiskevårdsområdesföreningar eftersom fiskefrämjande arbeten kan ha utförts i dessa vattendrag.

Rensning av naturliga vattendrag  

Observera att det oftast krävs tillstånd för rensningsåtgärder i naturliga bäckar och vattendrag. Om rensningarna beräknas bli omfattande, och/eller medföra negativa konsekvenser för miljön, bör inledningsvis ett samråd äga rum med Länsstyrelsen. I sådana fall är det troligt att tillstånd ska sökas från Mark- och Miljödomstolen. Det är här bättre att anmäla åtgärden för samråd - även om du är tveksam över om det blir några större konsekvenser - än att du i efterhand kanske blir anmäld för att ha brustit i samrådsskyldigheten och kanske även tillståndsplikten enligt miljöbalken.  

Bortodling och behov av djupare diken pga. speciella markförhållanden

Vissa odlingsmarker, framför allt uppodlade torvmarker, sjunker med tiden ihop och dikenas vattenavledande förmåga minskar. Vill du fördjupa sådana diken för att uppnå tidigare effekt så betraktas detta inte som rensning utan som markavvattning, vilket gör att du behöver tillstånd. I vissa fall ska en ansökan om markavvattning prövas av Mark- och Miljödomstolen.  

Vid rensning av diken på skogsbruksmark bör du kontakta Skogsstyrelsen för samråd om vilka åtgärder som du kan göra för att minimera negativa konsekvenser för miljön.

Vattenarkivet - Dikningsföretag

I Länsstyrelsen Skånes Vattenarkiv finns många handlingar av intresse för alla som arbetar med vatten i landskapet. Det innehåller främst material som handlar om markavvattningsföretag (till exempel dikningsföretag). Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form och går att ladda ner från vår karttjänst.

Karttjänsten vatten och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Materialet har samlats sedan 1920. Äldre material (konceptmaterial och kopior) kan också finnas, men material äldre än 1920 finns i huvudsak hos Lantmäteriet. Handlingarnas status varierar. Det finns både arbetsmaterial (koncept) och förslag och handlingar som har fastställts. Eftersom många projekt utförts med statsbidrag finns också många handlingar av ekonomisk natur. Om ett dikningsföretag har fastställts och genomförts har det i allmänhet också besiktigats och godkänts, varigenom

samfälligheten blivit gällande. Förrättningen kan dock ha förändrats eller ha upphävts genom en senare förrättning. Kostnadsfördelningslängden har ofta ändrats utan att själva företaget i övrigt justerats.

Få mer information om dikningsföretag här:

Jordbruksverkets information om dikningsföretaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ordförklaringar till handlingar i markavvattningsföretagPDF

Teckenförklaring till dikningsföretagens förrättningsakterPDF

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

Ritning över ett dikningsföretag ur förrättningsakt

Dikningsföretag på karta

Informationen om dikningsföretagen finns till stor del i digital form. Många dikningsföretags utbredning, både Lantmäteriets och Länsstyrelsen Skånes material, kan studeras på Dikningsföretag på karta. I kartan går det att ladda ner handlingarna i pdf. En del dikningsföretag i det digitala arkivet har aldrig vunnit laga kraft, men den planerade dikningen kan ha utförts ändå. Om ett dikningsföretag har vunnit laga kraft, kan det ändå ha kompletterats eller omprövats i ett senare skede. På översiktskartan syns detta oftast genom att flera dikningsföretag ligger ovanpå varandra. För att säkert klarlägga vilken rättslig status ett visst dikningsföretag har idag, krävs ofta en särskild utredning.

I karttjänsten vatten och klimat kan du hitta uppgifter om dikningsföretag nära dig.

Karttjänsten vatten och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Beställning och betalning av kartor

När du kontaktar Länsstyrelsen Skåne är vår ambition att du ska få den hjälp du behöver. För att vi skall kunna hjälpa dig effektivt är det viktigt att du läser detta innan du tar kontakt.

Digitalisering av täckdikningskartor ger tillfälligt sämre service

Länsstyrelsen arbetar just nu med att digitalisera täckdikningskartor från tidigare Malmöhus län och Kristianstads län. Det går bra att beställa täckdikningsplaner via e‑post eller telefon, då får du handlingarna som PDF-filer. Karttjänsten för täckdikningskartorna kommer troligen att bli tillgänglig under 2019.

Vi kan erbjuda dig följande när det gäller vattenarkivet:

  • Hjälp med informationssökning, i första hand genom svaren på vanliga frågor kring dikningsföretag (ej i drift ännu)
  • Kopior av handlingar i karttjänsten "Vatten och klimat"länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (i första hand), via e-post, vanlig post, fax eller på CD-skiva/USB-minne. Om du inte är van att läsa denna typ av kartor kan du ha glädje av att studera hur symbolerna kan se ut:
    Dikningsföretagens kartteckenPDF
  • GIS-användare kan få shapefilerna med översikt över dikningsföretagens utbredning och Riksantikvarieämbetets digitalisering av våtmarker från Skånska rekognosceringskartan 1812-20.
    Beställning görs via Länsstyrelsernas geodatakatalog här.länk till annan webbplats
  • Besök i vattenarkivet för att själv studera materialet på plats       

Vi önskar att:

  • Du respekterar expeditionstiden
  • Du tänker på miljön när du beställer handlingar på papper. Vi prioriterar att skicka digitalt framför att skicka kopior via post
  • Du tittar på översiktskartanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om du kan hitta några av följande uppgifter innan du kontaktar oss: fastighetsbeteckning, socknens namn, ev. gårdsnamn, aktnummer (aktnumret inleds med någon av seriebeteckningarna LN, KLS, M, L1, L2, Sk)
  • Glöm inte att lämna namn, adress, telefonnummer och eventuellt e-post om du vill ha svar från oss.  

Vad kostar det?

  • Vi skickar helst material med e-post om vi har det digitalt. Då är det gratis.
  • Du betalar för kopior och utskrifter som omfattar 10 sidor eller mer. Porto tillkommer om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift. Detsamma gäller annan kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren (15 § Avgiftsförordningen, SFS 1992:191)
  • Avgiften för en beställning av 10 sidor är 50 kronor och för varje sida därutöver är avgiften 2 kronor (16 §). Samma avgift gäller också för fax.
  • Statliga myndigheter är befriade från dessa avgifter.

Täckdikning

Vad är täckdikning?

En täckdikningsanläggning (som ofta lite missvisande kallas för täckdikningsföretag) är till skillnad från ett dikningsföretag den enskilde markägarens angelägenhet. En täckdikningsanläggning består av tunna grenledningar på 1,2 m djup, som oftast leder parallellt i "fiskbensmönster" till grövre stamledningar. Brunnar för koppling och rensning är också ett viktigt inslag i anläggningen. Utloppet sker till en recipient som kan vara t ex ett dikningsföretag eller ett naturligt vattendrag eller en sjö

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på täckdikningsplan

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Exempel på maskin som både gräver och lägger ner dräneringsslang/stamledning i marken. Foto: Jean Niyongabo

Vad gäller vid bristande dikesunderhåll?

Kan en markägare tvinga nedströms liggande markägare att underhålla sina diken eller ledningar?

Diken och dräneringsledningar är en vattenanläggning som man är skyldig att underhålla. Om bristande underhåll medför att grannar uppströms får skada på sin mark får de stämma sin granne i ett civilrättsligt mål. Andra sätt att få rensa är:

  • Man kan erbjuda sig att rensa på grannens mark och dela på kostnaden (markägaren kan t.ex. sprida ut eller köra bort rensmassorna) eller göra resningen helt utan ersättning.
  • Man kan begära tvångsrätt hos mark- och miljödomstolen för att få tillträde till grannens mark.
  • Man kan bilda ett markavvattningsföretag och då få tvångsrätt.

Vilken roll har länsstyrelsen i konflikter mellan enskilda och markavvattningsföretag?

Den som klagar får ta direktkontakt med markavvattningsföretaget. Vi kan hjälpa till med allmän information och hänvisar till markavvattningssakkunniga som till exempel jobbar på jordbruksverkets vattenenhet och hos andra konsulter som SWECO, DHI och MR-vatten. Uppgifter såsom förrättningar med tillhörande kartunderlag för markavvattningsföretag går att hitta via Länsstyrelsens digitala karttjänstlänk till annan webbplats. Denna karttjänst innehåller inte nedladdningsbara förrättningar som finns i Lantmäteriets arkiv.

Kan de som ligger utanför ett markavvattningsföretag få hjälp för att få ett markavvattningsföretag att rensa?

Vid mer allmän skada kan länsstyrelsen vända sig till ordföranden eller om ordförande saknas, vända sig till större markägare och föreslå att företaget aktiveras och rensas.

Har ett markavvattningsföretag större rätt att få rensat nedströms?

Markavvattningsföretagen har vanligtvis löst sitt problem med utloppets nedre del vilket framgår i handlingarna för markavvattningsföretaget. Internt inom ett markavvattningsföretag ska den som är beroende av rensning kunna få företaget att rensa. Någon tidsgräns finns inte utan rensningen får ske så ofta som det behövs.

Omprövning

En markägare kan ansluta sig till markavvattningsföretaget genom omprövning hos mark- och miljödomstolen. Sökanden till omprövning får stå för hela kostnaden för omprövningen.

Extra ledamot eller syssloman

Om det finns en styrelse som är inaktiv kan länsstyrelsen tillsätta en extra styrelseledamot som kan sköta markavvattningsföretaget. Om det inte finns en styrelse kan länsstyrelsen tillsätta en syssloman, en markavvattningssakkunnig på företagets (delägarnas) bekostnad för att aktivera företaget. Dessa lösningar blir betydligt mer kostsamma för deltagarna i markavvattningsföretaget.

Register över samfälligheter

Lantmäteriets samfällighetsregister (föreningsregister) har kontor i Norrtälje, telefonnummer 0176-766 50. Här kan Lantmäteriet söka på markavvattningsföretagets namn. Man kan då få uppgifter om organisationsnummer, när ny styrelse senast rapporterades in och vilka som då var styrelsemedlemmar. Lantmäteriets lokala kontors föreningsregister kan lämna uppgifter om styrelsens sammansättning om man har organisationsnummer.

Länsstyrelsens tillsyn och avgift

Om Länsstyrelsen gör tillsyn kan vi förelägga markägaren att utföra rensningsåtgärder. Länsstyrelsen tar då ut en tillsynsavgift på 800 kr/timme.

Klagomål på bristande underhåll av vattenanläggningar som diken och ledningar

Länsstyrelsen får ibland in klagomål (”begäran om tillsyn”) på att någon granne eller motsvarande borde underhålla sina diken, ledningar och brunnar. Risk för översvämning eller faktisk skada på den egna fastigheten är oftast orsaker till klagomålen.

Länsstyrelsen har begränsade resurser för tillsyn. Därför måste ärenden som har störst miljönytta alltid prioriteras. Om så kallade ”allmänna intressen” riskerar att skadas prioriteras därför dessa ärenden framför sådana klagomål som gäller risk för skada på enskilda intressen. Givetvis måste tillsynsmyndigheten även hantera ärenden som gäller enskilda intressen, men Länsstyrelsen bekostar exempelvis inte några utredningar.

Det är inte ovanligt att klagomålsärrenden av den här typen faller tillbaka på den som har klagat. Exempelvis kan det handla om att rötter och sediment har trängt in i det egna ledningssystemet och orsakat stopp. Därför bör den som avser att komma in med begäran om tillsyn först själv ha utrett var de egna ledningarna och brunnarna ligger, samt kontrollera att översvämningen inte beror på brister i det egna ledningssystemet.

Därefter bör den som avser att klaga göra allt som står i hens makt för att själv försöka lösa problemet tillsammans med sin granne. Brister i kommunikationen grannar emellan kan vara ett betydligt större problem än det mer tekniska problemet med bristande underhåll.

I normalfallet hanteras ärenden om begäran om tillsyn enligt följande: 

Klagomål om att diken eller ledningar har för små dimensioner

Det framförs ibland synpunkter på att ”grannens” diken eller ledningar är för klent dimensionerade för dagens förhållanden. Länsstyrelsen har dock inga möjligheter att förelägga om att någon ska öka dimensionerna eller på annat sätt ändra utformningen av befintliga system som funnits under lång tid. Det kan det till och med vara förbjudet att exempelvis fördjupa ett dike eller öka dess profil.

Klagomål som avser naturliga vattendrag

När det gäller naturliga vattendrag finns ingen skyldighet för fastighetsägaren att utföra underhåll genom att exempelvis ta bort nedfallna träd som ligger i vattenfåran. Naturliga vattendrag ska så långt som möjligt lämnas att sköta sig själva. Veden som hamnat i vattnet är viktig för det biologiska livet i vattendraget. Därför är sådana insatser inget som Länsstyrelsen förelägger om. Den som avser att göra åtgärder i naturliga vattendrag ska åtminstone först ha samråd med Länsstyrelsen.

Internt klagomål inom samfällighet

Ibland gäller klagomålet en samfällighet (exempelvis ett dikningsföretag, vägsamfällighet eller stugby med gemensamt ledningssystem) där den som klagar själv är medlem. Då avslutas ärendet oftast med information om att den klagande har ett stort eget ansvar och om styrelsen eller motsvarande inte kan lösa problemet så får tvisten lösas civilrättsligt.  Det kan exempelvis bli som ett stämningsmål i Mark- och miljödomstolen.

Övriga klagomål, som kommer in för första gången

Oftast avslutas övriga ärenden vid första klagomålstillfället med att ett meddelande skickas till den som klagomålet riktar sig mot. Meddelandet innehåller information om det inkomna klagomålet (en kopia bifogas) samt information om gällande lagstiftning. Meddelandet innehåller även en uppmaning om att var och en som har del i saken snarast tar sitt ansvar och utför underhållsåtgärder inom sitt ansvarsområde.

Här finns ett exempel på hur ett sådant meddelande kan se ut.PDF

Klagomål vid fortsatta problem

Om den underhållsskyldige trots ovanstående information inte vidtar åtgärder kan den klagande komma in med en förnyad begäran om tillsyn. En tillsynsavgift på 800 kronor per timme tas ut, inte bara för eventuella fältbesök utan för all den tid Länsstyrelsen lägger på ärendet. I ett särskilt beslut avgörs hur stor andel av den sammanlagda summan som ska belasta ärendets olika parter.

Länsstyrelsen skickar klagomålet till den det riktar sig mot och förelägger samtidigt om att komma in med uppgifter.

Här finns ett exempel på ett föreläggande om att inkomma med uppgifter.PDF

När ärendet är tillräckligt utrett avslutas det ibland med föreläggande om att utföra underhållsåtgärder.

Här finns ett exempel på ett föreläggande om att utföra underhållsåtgärder.PDF

Föreläggandet kan förenas med vite. Ibland blir det flera olika parter i ärendet som var och en får motsvarande föreläggande, det kan även gälla den som har klagat.

Vissa ärenden avslutas utan föreläggande.

Då kan parterna istället:

  • Bidra till att bilda en samfällighet
  • Nå hållbara lösningar utan att en samfällighet bildas
  • Finna egna lösningar på problemet, eventuellt efter att först ha anlitat en konsult

Om inget annat hjälper får tvisten lösas civilrättsligt i domstol.

Övrigt om klagomål

När det gäller regelverk om översvämningar på fastigheter kan det i vissa fall vara snårigt och otydligt. Det som beskrivits i exemplen ovan gäller främst så kallade vattenanläggningar utanför detaljplanelagt område. Ibland blir det gränsfall då olika kapitel i miljöbalken kan vara aktuella, och därmed även olika tillsynsmyndigheter. Även helt andra lagstiftningar kan gälla, som Jordabalken, Lagen om allmänna vattentjänster samt Plan- och bygglagen.

Flera regelverk påverkar

När det gäller regelverk om översvämningar på fastigheter kan det i vissa fall vara snårigt och otydligt. Det som beskrivits i exemplen ovan gäller främst så kallade vattenanläggningar utanför detaljplanelagt område. Ibland blir det gränsfall då olika kapitel i miljöbalken kan vara aktuella, och därmed även olika tillsynsmyndigheter. Även helt andra lagstiftningar kan gälla, som Jordabalken, Lagen om allmänna vattentjänster samt Plan- och bygglagen.

Exempel på igensatta dräneringsrör

Exempel på igensatta dräneringsrör

Dikningsföretag på karta och information om vatten och klimat

I vår karttjänst kan du se hela vårt och Lantmäteriets arkivmaterial om dikningsföretag. Här finns även andra kartskikt om vatten och klimat, främst kopplat till potentiella områden för översvämningar.

Du kan söka i en detaljerad översiktskarta efter de dikningsföretag som finns i Skåne län. Kartan innehåller både dikningsföretagens sträckningar och dess tillhörande båtnadsområden. Dessutom kan du ladda ner handlingar och ritningar i pdf-form från kartan. Lantmäteriets material är markerat i lila och Länsstyrelsen Skånes material i blått.

I karttjänsten finns även andra kartskikt med information om vatten. Till exempel finns information om var vattnet rinner i landskapet och var riskerna för översvämningar är stora. Klicka på informationssymbolen i karttjänsten för att se vad respektive kartskikt visar.

Kartskikten kan användas både som underlag vid fysisk planering, men också för att se var det är lämpligt att restaurera vattenmiljöer. I lågpunktskarteringen kan man till exempel se var det finns lågpunkter (svackor) i landskapet. Lågpunkterna kan utgöra potentiella områden för översvämning vid extrema regn, men de kan också vara lämpliga platser för att anlägga våtmarker.

Gå till karttjänsten "Vatten och kimat" där uppgifter om markavvattningsföretag finns.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För GIS-användare finns möjligheten att ladda ner datan via Länsstyrelsernas geodatakatalog.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Information kring beställning och betalning

När du kontaktar Länsstyrelsen Skåne är vår ambition att du ska få den hjälp du behöver. För att vi skall kunna hjälpa dig effektivt är det viktigt att du läser detta innan du tar kontakt.

Framtidsprojekt beträffande täckdikningskartor ger tillfälligt sämre service

Länsstyrelsen arbetar just nu med att digitalisera täckdikningskartor från tidigare Malmöhus län och Kristianstads län. Det går bra att beställa täckdikningsplaner via e-mail eller via telefon, då får du handlingarna i PDF-filer. Karttjänsten för täckdikningskartorna kommer troligen att bli tillgänglig under 2019.

Vi kan erbjuda dig följande när det gäller vattenarkivet:

  • Hjälp med informationssökning, i första hand genom svaren på vanliga frågor kring dikningsföretag 
  • Kopior av handlingar i karttjänstenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (i första hand), via e-post, vanlig post, fax eller på CD-skiva/USB-minne. Om du inte är van att läsa denna typ av kartor kan du ha glädje av att studera hur symbolerna kan se ut:
  • Dikningsföretagens karttecken
  • GIS-användare kan få shapefilerna med översikt över dikningsföretagens utbredning och Riksantikvarieämbetets digitalisering av våtmarker från Skånska rekognosceringskartan 1812-20. Beställning görs via Länsstyrelsernas geodatakatalog här.länk till annan webbplats
  • Besök i vattenarkivet för att själv studera materialet på plats       

Vi önskar att:

  • Du tänker på miljön när du beställer handlingar på papper. Vi prioriterar att skicka digitalt framför att skicka kopior via post
  • Du tittar på översiktskartan om du kan hitta några av följande uppgifter innan du kontaktar oss: fastighetsbeteckning, socknens namn, ev. gårdsnamn, aktnummer (aktnumret inleds med någon av seriebeteckningarna LN, KLS, M, L1, L2, Sk)
  • Glöm inte att lämna namn, adress, telefonnummer och eventuellt e-post om du vill ha svar från oss.  För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se www.lansstyrelsen.se/dataskyddlänk till annan webbplats.

Vad kostar det?

  • Vi skickar helst material med e-post om vi har det digitalt. Då är det gratis.
  • Du betalar för kopior och utskrifter som omfattar 10 sidor eller mer. Porto tillkommer om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift. Detsamma gäller annan kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren (15 § Avgiftsförordningen, SFS 1992:191)
  • Avgiften för en beställning av 10 sidor är 50 kronor och för varje sida därutöver är avgiften 2 kronor (16 §). Samma avgift gäller också för fax.
  • Statliga myndigheter är befriade från dessa avgifter.

Pilotprojekt om tillsyn av dikningsföretag i Skåne

Länsstyrelsen genomförde år 2006 ett projekt där ett antal dikningsföretag i Skåne mättes in. Syftet med projektet var att inventera vattendragens djup och läge i förhållanden till dikningsförrättningar som utfärdades då företagen bildades samt att se hur dikningsföretagen idag lever upp till villkoren enligt förrättningarna. Resultaten från projektet finns redovisade i en rapport. En sammanfattning av rapporten om tillsyn av dikningsföretag finns att läsa härPDF.

Kontakt