Bevattning

Information om vad som gäller om att ta ytvatten eller grundvatten för att bevattna grödor. Dett finns både rättigheter och skyldigheter vid bortledning av vatten för bevattning.

Jag vill ta ytvatten eller grundvatten för att bevattna grödor. Får jag det?

Huvudregeln i miljöbalken säger att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel.

Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenuttag oavsett om du har tillstånd för uttaget eller inte. Varje år får Länsstyrelsen Skåne in klagomål på bevattningsuttag som har medfört att brunnar eller vattendrag har sinat. Ofta kan den som gör uttaget inte redogöra för hur uttagen påverkar omgivningen och bevattnare har tvingats upphöra med uttaget för att undvika ännu större skada.

Några exempel på påverkan av grundvattenuttag och vilka underlag som behövs:

• Närliggande brunnar sinar
• Våtmarker och magasin som avspeglar grundvattennivån torkar ut
• Vattendrag som försörjs med utläckande grundvatten sinar
• Sättningar i byggnader vid speciella jordlagerförhållanden

Ovanstående punkter behöver utredas. Det kan behövas:

• En vattenbalansberäkning samt en dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt.

Några exempel på påverkan av ytvattenuttag och vilka underlag som behövs

• Vattendrag sinar
• Våtmarker, magasin och sjöar får sänkta vattennivåer och bottnar friläggs
• Försämrade levnadsförhållanden för djur och växter i vattendraget
• Om dämning sker för att skapa en vattenreserv hindras vattenlevande organismer, exempelvis fisk, i sina naturliga förflyttningar
• Andra som gör uttag nedströms får mindre vatten

Ovanstående punkter behöver utredas. Det kan exempelvis behövas:

• Inventering av biologiska värden i vattendraget och kvalificerad bedömning av hur dessa värden kan påverkas av uttaget.
• Kunskap om vid vilka vattennivåer och flöden det finns utrymme att ta vatten utan att riskera skador.
• För kontroll kan det behövas installation av en pegel (nivåmätare) eller flödesmätare.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning

Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Riktlinjerna beslutades 2008 och gäller fullt ut fortfarande.

Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning

Tillstånd och anmälan

Tillstånd kan bara lämnas av Mark- och miljödomstolen. Det motsvarar vad vattendomstolen förr lämnade i så kallade vattendomar. Har man en vattendom för sitt vattenuttag gäller den fortfarande under de förutsättningar som står i domen.

I stället för att gå till domstol för att söka tillstånd finns det även en begränsad möjlighet att anmäla ett vattenuttag till länsstyrelsen. Men det gäller bara för ytvatten och bara upp till en viss volym. Även i samband med en anmälan måste du kunna visa vilka effekter som uttaget ger upphov till i vattendraget eller sjön. Det kan alltså behövas mycket underlag även i en anmälan. Samtidigt ger en anmälan inte alls den rättstrygghet som ett tillstånd ger och ofta behöver anmälan upprepas exempelvis varje eller vartannat år.

Fördelen med tillstånd för vattenuttag

• Den som har en vattendom eller en miljödom för sitt vattenuttag har säkerställt sin investering i bevattningsanläggningen och tryggat sin vattenförsörjning.
• Ett tillstånd för vattenuttag innebär en rätt att ta vatten i enlighet med de villkor som kopplas till tillståndet. Vid torka med låga flöden och låga grundvattennivåer kan detta få stor betydelse.
• I tillståndet regleras hur uttagen får ske även under sådana förhållanden. Om man följer villkoren för tillståndet riskerar man inte att myndigheterna meddelar förbud eller föreläggande om inskränkningar av vattenuttagen.
• I tillståndsprocessen regleras även alla förutsebara skador för närboende.

Förarbete för att få tillstånd

Kostnaden för ett tillstånd kan uppfattas som en hindrande faktor. För att domstolen ska kunna ge tillstånd krävs bland annat att man gör undersökningar för att visa på vattentillgången i området, tar fram en beskrivning av effekterna i miljön och visar på vattenbehovet.

Ofta behöver man anlita konsult och juridiskt ombud. Därför är det bra att gå samman med grannar och söka tillstånd tillsammans eftersom man då kan dela på kostnaderna. Samtidigt är grannarna också sakägare av de enskilda uttagen så sakägarkretsen minskar rimligtvis.

Nackdelen med att göra vattenuttag utan tillstånd

• Den som inte har tillstånd för sitt vattenuttag måste kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
• Den som inte kan påvisa att inga allmänna eller enskilda intressen skadas kan föreläggas att omedelbart upphöra med vattenuttaget.
• Den som gör uttaget har alltid bevisbördan om någon påtalar skada till följd av uttaget. Bland annat kan man behöva visa vilka förhållanden som rådde i vattnet innan uttagen startade, till exempel avseende vattennivå i brunnar eller hur vattenflödet i ett vattendrag minskar.
• Den som vattnat kan även drabbas av straff, då det kan vara fråga om en otillåten vattenverksamhet, och skadeståndskrav från närboende. Därför är det mycket viktigt att alla som gör någon typ av vattenuttag följer upp uttagets effekter.
• Ett minimikrav är att man har journalföring för att kunna redovisa hur stora uttag man gör varje månad (eller varje vecka eller varje dag), avsänkningen i uttagsbrunnen och några närliggande brunnar, flödet i vattendraget före respektive efter uttagspunkten samt vattennivån i magasinet/sjön där uttaget sker.
• Observationer bör föras regelbundet och sparas eftersom de kan komma till användning flera år efter det att observationen har utförts.