Dammar och vattenkraftverk

Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk. På den här sidan informerar vi om bland annat om tillstånd för vattenkraftverk, egenkontroller och dammsäkerhet. Du kan också läsa om vattenkraftens påverkan på miljön.

Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön. Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.

Storskaliga vattenkraftverk med hög elproduktion är viktiga för Sveriges samlade elförsörjning. Vattenbaserad elproduktion släpper inte ut några klimatpåverkande gaser och är ur den synvinkeln bra för miljön.

Samtidigt orsakar dammar och vattenkraftverk andra miljöproblem. Många småskaliga vattenkraftverk har till exempel stor påverkan på miljön i förhållande till den mängd el de producerar.

Vanliga miljöproblem som är kopplade till vattenkraft

  • Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon. Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
  • Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
  • Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
  • Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
  • Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
  • Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.

Miljöåtgärder

När ett vattendrags naturliga miljö inte kan återskapas eller bevaras kan miljöpåverkan begränsas genom olika åtgärder. En vanlig miljöåtgärd är att anlägga en fiskväg så att fiskarna får fri vandringsväg förbi dammen eller kraftverket. Det kan också handla om åtgärder för att säkerställa godtagbara vattenflöden. Kunskapen om hur dammar och vattenkraftverk kan miljöanpassas har förbättrats de senaste åren.

Det finns ett stort behov av miljöåtgärder vid många dammar och vattenkraftverk. Många anläggningar byggdes i en tid då miljökraven var lägre än idag. Även tillstånden som reglerar verksamheterna är gamla och uppfyller inte dagens miljökrav. Många av de mindre anläggningarna saknar giltiga miljötillstånd. 

Vattenkraft och kulturmiljö

Många småskaliga dammar och vattenkraftverk byggdes för mer än 100 år sedan för att driva kvarnar och sågverk. En del anläggningar har byggts om för att kunna producera el, men det är också vanligt att verksamheten har upphört och att anläggningarna har övergivits. Vissa av de äldre anläggningarna är kulturhistoriskt intressanta och kan vara värda att bevara för framtiden.

Tillstånd för vattenkraftverk

För att få driva ett vattenkraftverk måste du ha tillstånd enligt Miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning. I tillståndet står det hur verksamheten ska skötas och vilka åtgärder som måste vidtas för att minimera påverkan på miljön. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos Mark- och miljödomstolen. Innan domstolen prövar tillstånden ska du ha haft ett samråd med myndigheter och enskilda berörda.

Även underhållsarbeten eller ombyggnad av din anläggning kan kräva tillstånd eller en formell anmälan till Länsstyrelsen. Kontakta alltid oss om du planerar åtgärder vid din anläggning.

Egenkontroll av vattenkraftverk

Du som äger ett vattenkraftverk måste även arbeta med egenkontroll av verksamheten. Det innebär att du löpande ska planera, kontrollera och följa upp din verksamhet för att minska miljöpåverkan.

Tillstånd för dammar

Ombyggnation och underhållsarbeten av dammar kan kräva tillstånd eller en formell anmälan till Länsstyrelsen. Kontakta alltid oss om du planerar åtgärder i din anläggning.

Om du inte längre vill ansvara för och sköta om dammen finns möjlighet att riva ut den. Utrivning kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Det kan även krävas tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Kontakta oss på Länsstyrelsen för samråd om du planerar att riva ut din damm. Det kan finnas möjlighet att söka bidrag vid utrivning av dammar av miljöskäl.

Dammsäkerhet

Du som ansvarar för en damm måste noggrant sköta om och kontrollera anläggningen så att det inte uppstår ett dammbrott. En damm som havererar kan innebära förlust av människoliv, och få andra allvarliga konsekvenser för samhället.

Säkerhetsklassificering av dammar

År 2014 infördes nya bestämmelser om dammsäkerhet, vilket innebär att dammar ska säkerhetsklassificeras. Det finns tre dammsäkerhetsklasser: A, B och C, där A motsvarar de allvarligaste konsekvenserna från samhällelig synpunkt i händelse av dammhaveri. Säkerhetsklassificeringen innebär att du ansvarar för att genomföra egenkontroll enligt ett säkerhetsledningssystem.

Du som har en dammanläggning är skyldig att utreda möjliga konsekvenser om dammen skulle gå sönder. Det kan finnas undantag för mindre dammar. Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller för din damm.

Utredningen ska visa vilka konsekvenser ett dammhaveri kan få och blir ett underlag för att säkerhetsklassificera dammen. Konsekvensutredningen och förslaget på dammsäkerhetsklass ska du skicka in till oss på Länsstyrelsen.

Du som behöver säkerhetsklassificera din damm bör ha fått, eller kommer att få, information från oss om detta. Kontakta oss om du saknar information.

Regelbundna kontroller

Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick, samt genomföra åtgärder när det behövs. Dessutom behöver du årligen lämna in en rapport om dammens säkerhet till Länsstyrelsen. Vart tionde år ska du göra en helhetsbedömning av dammens säkerhet.

Du ska till exempel kontrollera följande:

  • Onormalt eller ökat läckage genom dammen.
  • Sättningar, sprickor, sjunkhål, rörelser eller andra förändringar av dammen.
  • Förekomst av träd och buskar med rötter som kan skada dammkonstruktionen.
  • Att samtliga luckor och andra rörliga delar i dammen fungerar.
  • Att peglar (anordning för mätning av vattenståndet) och andra vattenståndsmätare är hela, placerade på rätt nivå och överensstämmer med tillståndet.

Vattenflöden för dammar

Dammar ska kunna släppa igenom de högsta vattenflödena utan att riskera att brista. Olika dammar har olika krav på vilka flöden de ska kunna släppa igenom. Flödena i vattendragen kan tidvis öka och anläggningen behöver vara anpassad till detta.

Om det finns en fiskväg eller ålyngelledare är du skyldig att sköta dessa så att de fungerar. Du ska regelbundet kontrollera att konstruktionerna är hela och se till att det inte samlas skräp. Det ska alltid vara ett lämpligt vattenflöde som rinner genom fiskvägen och ålyngelledaren.

Dammsäkerhet

Du som ansvarar för en damm måste noggrant sköta om och kontrollera anläggningen så att det inte uppstår ett dammbrott. En damm som havererar kan innebära förlust av människoliv, och få andra allvarliga konsekvenser för samhället.

Säkerhetsklassificering av dammar

År 2014 infördes nya bestämmelser om dammsäkerhet, vilket innebär att dammar ska säkerhetsklassificeras. Det finns tre dammsäkerhetsklasser: A, B och C, där A motsvarar de allvarligaste konsekvenserna från samhällelig synpunkt i händelse av dammhaveri. Säkerhetsklassificeringen innebär att du ansvarar för att genomföra egenkontroll enligt ett säkerhetsledningssystem.

Du som har en dammanläggning är skyldig att utreda möjliga konsekvenser om dammen skulle gå sönder. Det kan finnas undantag för mindre dammar. Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller för din damm.

Utredningen ska visa vilka konsekvenser ett dammhaveri kan få och blir ett underlag för att säkerhetsklassificera dammen. Konsekvensutredningen och förslaget på dammsäkerhetsklass ska du skicka in till oss på Länsstyrelsen.

Du som behöver säkerhetsklassificera din damm bör ha fått, eller kommer att få, information från oss om detta. Kontakta oss om du saknar information.

Regelbundna kontroller

Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick, samt genomföra åtgärder när det behövs. Dessutom behöver du årligen lämna in en rapport om dammens säkerhet till Länsstyrelsen. Vart tionde år ska du göra en helhetsbedömning av dammens säkerhet.

Du ska till exempel kontrollera följande:

  • Onormalt eller ökat läckage genom dammen.
  • Sättningar, sprickor, sjunkhål, rörelser eller andra förändringar av dammen.
  • Förekomst av träd och buskar med rötter som kan skada dammkonstruktionen.
  • Att samtliga luckor och andra rörliga delar i dammen fungerar.
  • Att peglar (anordning för mätning av vattenståndet) och andra vattenståndsmätare är hela, placerade på rätt nivå och överensstämmer med tillståndet.

Vattenflöden för dammar

Dammar ska kunna släppa igenom de högsta vattenflödena utan att riskera att brista. Olika dammar har olika krav på vilka flöden de ska kunna släppa igenom. Flödena i vattendragen kan tidvis öka och anläggningen behöver vara anpassad till detta.

Om det finns en fiskväg eller ålyngelledare är du skyldig att sköta dessa så att de fungerar. Du ska regelbundet kontrollera att konstruktionerna är hela och se till att det inte samlas skräp. Det ska alltid vara ett lämpligt vattenflöde som rinner genom fiskvägen och ålyngelledaren.

Dammsäkerhetsarbetets syfte

Dammsäkerhetsarbete har två syften. Dels att undvika att dammhaveri (dammbrott) sker och dels att minimera skadorna om det ändå inträffar. Dessa tre faktorer är viktiga för en god dammsäkerhet:

  • Säker dammkonstruktion
  • Säkert handhavande (drift och tillståndskontroll)
  • Beredskap för dammbrott och allvarliga problem

Punkt ett är av ingenjörsmässig natur. Hur är dammen konstruerad? Vad har den för inneboende egenskaper? Hur är den dimensionerad? Fungerar de dämmande och avbördande delarna för alla tänkbara flöden och driftsförhållanden? Klarar den även flöden som kan bli följden av ett förändrat klimat?

I den andra punkten är det den mänskliga faktorn som står i fokus. Personer som sköter anläggningen ska ha rätt utbildning och det ska finnas rutiner och instruktioner (som givetvis ska följas!) som talar om hur, och hur ofta, dammens olika delar ska kontrolleras och underhållas. Vissa delar ska kanske övervakas kontinuerligt och vara försedda med larm medan andra delar kontrolleras av en utomstående konsult vart tionde år.

Den sista punkten gäller planering så att skador kan begränsas. Att vara förberedd på att den situation som inte får hända ändå händer. Vilka ska larmas och hur? Vilken information ska de som bor i riskområden ha i förväg så att de själva kan vara förberedda och veta hur de ska bete sig om larmet går? När, hur och hur ofta ska denna information spridas och uppdateras? Kan personal infinna sig och kan människor evakueras om vattenmassor spolat bort en viktig tillfartsväg? Var i närområdet hämtas jordmassor för att stoppa ett flöde? Vilken infrastruktur ska spärras av respektive skyddas i första hand?

Tillsyn av vattenkraftverk och dammar

Länsstyrelsen har tillsyn av vattenkraftverk och dammar. Det innebär att vi kontrollerar att verksamheten uppfyller reglerna i miljöbalken och EU:s vattendirektiv. I tillsynsarbetet fokuserar vi på att följa upp och stimulera åtgärder som minimerar påverkan på miljön.

Tillsynen ska bidra till att vi når Sveriges miljömål. När det gäller dammar och vattenkraftverk är det framför allt miljömålet Levande sjöar och vattendrag som står i fokus, men även målet Ett rikt växt- och djurliv är viktigt i sammanhanget.

Vilka regler om dammsäkerhet finns i miljöbalken?

Vissa generella regler finns i miljöbalken. Det är regler som att den som bedriver verksamhet ska skaffa sig tillräcklig kunskap och utföra egenkontroll. Driftstörningar måste anmälas till tillsynsmyndigheten. Det finns även en uttalad skyldighet att underhålla den här typen av anläggningar och för de flesta situationer råder ett strikt ansvar för att ersätta de skador som ett haveri orsakar.

Från och med 2015 ställer dock miljöbalken och nya förordningar tydligare krav både på dammägarna och på länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Säkerhetsklass

Ägaren (eller annan ansvarig) måste utreda vilka konsekvenser det kan bli om dammen brister. Konsekvensutredningen skickas till länsstyrelsen som ska besluta vilken säkerhetsklass dammen ska tillhöra. Därefter blir det bland annat krav på att årliga rapporter om dammsäkerhetsarbetet vid anläggningen lämnas in till länsstyrelsen.

Det är inte alla dammar som ska utredas och klassas 2015. Det är de med störst konsekvenser, utifrån det underlag som finns idag, som ska utredas först. Under 2016 och 2017 ska övriga dammar av betydelse utredas och klassas.

Konsekvensutredning

Om det finns särskilda omständigheter kommer länsstyrelsen att kunna begära in konsekvensutredning även från ägare till små dammar men generellt gäller att dammar lägre än 5 meter där högst 100000 kubikmeter kan strömma ut vid dammbrott är undantagna från de nya kraven.

För dessa är det fortfarande miljöbalkens allmänt hållna regler om kunskap, egenkontroll, underhåll och strikt ansvar som avgör nivån för dammsäkerhetsarbetet.

Samordning med Svenska kraftnät

När länsstyrelserna behöver råd och hjälp i sitt tillsynsarbete kan de vända sig till den statliga myndigheten Svenska kraftnät. De samordnar och följer upp länsstyrelsernas tillsyn och har bra information om dammsäkerhet på sin hemsida, exempelvis en handbok om dammsäkerhet.

Kontakt