Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. På den här sidan finns information om ansvar och skyldigheter för den som förorenat ett område.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Miljöbalken och tillsynsmyndigheter

Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel. Den myndighet som kontrollerar att miljöbalken följs kallas tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndighet över ett förorenat område kan vara kommunen, Länsstyrelsen eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

Du kan kontakta tillsynsmyndigheten för din verksamhet för att få mer information. Om du är osäker på var du ska vända dig kan du alltid börja med att kontakta kommunen. De hänvisar dig till rätt tillsynsmyndighet.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Hur vet jag om ett område är förorenat?

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Du kan också söka information om förorenade områden i någon av de karttjänster som finns tillgängliga.

Du kan också kontakta tillsynsmyndigheten för din verksamhet för att få mer information. Tänk på att även om myndigheterna saknar upplysningar om fastigheten, så är det ingen garanti för att den är fri från föroreningar.

Ansvar för undersökning och sanering av förorenade områden

Ansvaret för att undersöka och vid behov sanera ett förorenat område ligger på den som orsakat föroreningen ‒ en så kallad förorenare.

Om din verksamhet har bidragit till föroreningen är du ansvarig för att undersöka och sanera området. Om din verksamhet eller företag har tagit över en verksamhet eller ett företag som tidigare orsakat en förorening kan också bli ansvarig.

Du kan också bli ansvarig om du utför grävarbeten i en befintlig förorening.

Regler om ansvar

Reglerna om ansvar är komplexa och beror av många faktorer. Utöver ansvaret som förorenare kan i vissa fall den som förvärvat en fastighet ta över förorenarens ansvar. Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan det bli du som har ansvar för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Viktiga skyldigheter för förorenade områden

Skyldigheter hos förorenare eller fastighetsförvärvare:

  • Om du, exempelvis vid grävarbeten, upptäcker en förorening på en fastighet som du äger eller brukar, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Du bör därför alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Om du planerar att göra markarbeten eller åtgärder i ett område som du vet är förorenat är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare bli skyldig att betala för värdeökning av fastigheten om någon annan sanerar den.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

Information om förorenade områden i Skåne län

Inventering av förorenade områden i Skåne 1999-2017PDF

Regionalt program för förorenade områden

Här kan du läsa vårt regionala program för förorenade områden. Klicka på det avsnitt du vill läsa mer om för att se mer information.

Förorenade områden förknippas främst med områden där det under någon tidsperiod förekommit industriell verksamhet. Något som har betydelse för hur föroreningar kan spridas och vilka risker de utgör är vilka geologiska och hydrogeologiska förutsättningar det finns i området.

 

Geografiska förutsättningar

Skåne län har ca 92 km2 industriområden, vilket motsvarar knappt 1% av Skånes landareal.

Folkmängden i Skåne har under de senare åren ökat och idag bor drygt 1 330 000 människor i Skåne. Förorenade områden är en viktig faktor vid samhällsplanering och för ett optimalt användande av marken. Skåne är ett utpräglat jordbrukslän och knappt hälften av marken används för jordbruksändamål (åker och betesmark) medan ca 7 % är lagstadgade landområden med skydd för naturintressen. Jämfört med andra län har Skåne dessutom överlägset flest rödlistade arter med koppling till sötvattensmiljöer och havsområden. Viljan att förtäta städerna istället för att exploatera värdefull jordbruksmark finns, vilket i viss mån driver på efterbehandlingstakten genom att områden saneras t.ex. då det byggs bostäder.

Geologiska och hydrogeologiska förhållanden

Berggrunden i norra och nordöstra Skåne består av urberg med gnejsdominerade bergarter. Urberget överlagras av sedimentära bergarter men går i dagen i de skånska urbergshorstarna som sträcker sig i NV-SO riktning. I Skånes sydvästra delar är berggrunden av sedimentär karaktär och består av allt från yngre kalkstensberggrund till äldre sand-, silt- och lerstenar.

Skåne förknippas ofta med jordlager bestående av mer eller mindre leriga moräner. Dessa bedöms ha relativt liten genomsläpplighet och har därför setts som ett gott skydd för yt- och grundvatten. Moränlerans förträfflighet som barriär har dock ifrågasatts. Dessutom består mer än halva Skåne av jordarter där urberggrundens mer sandiga och steniga moräner dominerar. Utöver detta har Skåne rikligt med isälvsavlagringar, även om detta inte alltid uppmärksammas eftersom få är direkt åsformade. I dessa isälvsavlagringar är genomsläppligheten stor.

De skånska avrinningsområdena är små och åarna har förhållandevis låg vattenföring. Skåne skiljer sig från övriga landet genom att länet har stora sammanhängande grundvattenakvifärer och många av vattentäkterna är grundvattentäkter till skillnad från övriga landet. Kristianstadslätten har Sveriges största grundvattentillgång och det finns även andra betydande grundvattenförekomster i länet. Till följd av detta har Skåne ett relativt stort antal grundvattentäkter i förhållande till ytvattentäkter (endast två ytvattentäkter) vilket gör att det finns ett extra stort intresse av att skydda länets grundvatten.

Industristruktur

Inom vissa industribranscher har Skåne varit ledande i Sverige. Här fanns den enda stenkolsbrytningen, ler- och tegelindustrin var omfattande och även annan byggindustri som tillverkning av cement, betong, asbestcement (eternit), sanitetsporslin och småhus har varit stark.

Stora delar av den övriga industrin har varit kopplad till livsmedelsproduktion. Exempel på sådan verksamhet är förpackningsindustrin och mekaniska verkstäder med inriktning mot lantbruksmaskiner. Skåne har under lång tid haft tillverkning av konstgödsel och betydande tillverkning av bekämpningsmedel.

Skåne är en av Sveriges mest betydande jordbruksbygder. Förutom det betydelsefulla konventionella jordbruket har länet haft ett stort antal handelsträdgårdar och plantskolor i varierande storlek. Dessutom bör industri som starkt kopplas till den stora befolkningstätheten i länet omnämnas, till exempel verksamheter inom ”serviceyrken” såsom kemtvätt, verkstäder och bensinstationer etc.

Nationella miljömål

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö, vilket berör förorenade områden, som innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Regionala miljömål

Som nya regionala miljömål har Länsstyrelsen Skåne antagit generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar. Dessa ska vara vägledande för det regionala miljöarbetet och det miljötillstånd som ska uppnås i länet. Länsstyrelsen ska även verka för att de nationella etappmål som berör länet uppnås. Länsstyrelsen Skåne har ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att förbättra förutsättningarna för att nå länets miljökvalitetsmål och i detta redovisas prioriterade åtgärder för att möta gemensamma utmaningar för en hållbar utveckling i Skåne. Åtgärdsprogrammet utgår från det tidigare programmet som antogs 2012, och som efter revidering under 2015-2016 nu sträcker sig fram till 2020.

Den övergripande strategin för efterbehandlingsarbetet grundar sig dels i det regleringsbrev som regeringen skickar ut varje år och dels i den Nationella planen för efterbehandling som Naturvårdsverket tar fram. I regleringsbrevet framgår att länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag.

Under 2014, med reviderad version från 2016, publicerade Naturvårdsverket sin nationella plan som beskriver hur man kommer att fördela det statliga bidraget för efterbehandling.

Den nationella planen för efterbehandling på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Allmän information om förorenade områden och hur Naturvårdsverkets arbetar med frågan på deras webbplats.länk till annan webbplats

Prioriteringar

Prioriteringar görs också utifrån de regionala förutsättningarna i länet. Förutom generellt viktiga faktorer såsom markanvändning och naturresurser har även sociala och ekonomiska faktorer betydelse för efterbehandlingsarbetet i Skåne. Under de senaste åren har klimatfrågorna varit i fokus i Länsstyrelsen Skånes arbete.

Länsstyrelsen Skåne har gjort följande prioriteringar av objekt för vidare handläggning inom både tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt. I första hand prioriteras objekt med:

  • akut hot mot människors hälsa.
  • områden med mycket stora naturvärden (Natura 2000-områden samt riksintressen för naturvård).
  • hot mot vattenförsörjningsintressen.
  • akut spridning (t.ex. via pumpning eller olyckor) av kraftigt förorenat vatten till yt- eller grundvatten.
  • behov av bostadsbyggande och möjlighet att använda bostadsbidraget.

Arbetssätt

Arbetet med förorenade områden i Skåne sker genom inventering, tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt. Inventeringen utgör idag en mycket liten del av arbetet, men tjänar som underlag för det vidare arbetet med förorenade områden.

Inventering

Inventering avser länsstyrelsens inventering av nedlagda verksamheter och avslutades i stort 2015. Vilka objekt som inventerats har styrts av den så kallade branschlistan, som framtagits av Naturvårdsverket, och i den framgår bedömning av branschen som helhet, vilket visas genom en så kallad branschklass. Det har dock gjorts prioriteringar inom samtliga branscher beträffande vilka objekt som skulle inventeras och många objekt har fått stå kvar i databasen över förorenade områden (EBH-stödet) som endast identifierade och branschklassade.

Länsstyrelsen har inventerat enligt Naturvårdsverkets framtagna metodik för inventering av förorenade områden (MIFO), rapport 4918. MIFO-inventering innebär att information om tidigare verksamhet samlas in, framför allt genom arkivstudier och intervjuer. Objekten blir sedan riskklassade enligt fyra riskklasser, 1- 4, där riskklass 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön medan riskklass 4 innebär liten risk för människors hälsa och miljön. Riskklassen är en bedömning och sammanvägning av olika faktorer (bl.a. föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar, omgivningens känslighet och skyddsvärde) och ska visa hur stor sannolikhet det är att tidigare verksamhet har förorenat platsen på ett sätt som kan utgöra en risk för människor och miljön. Länsstyrelsen använder riskklassningarna för att prioritera bland de inventerade objekten och hitta de objekt som är mest prioriterade att utreda vidare. Det är inte förrän objekten har undersökts som det går att avgöra om platsen verkligen är förorenad och huruvida det finns en risk kopplat till föroreningarna.

Branschlistan och inventering enligt MIFO-metodiken se Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tillsyn och tillsynsvägledning

Handläggarna inom förorenad mark arbetar även med tillsyn mot nedlagda verksamheter där någon funnits ansvarig. Arbetsgången för tillsynsärende innefattar ofta en eller flera undersökningar, framtagande av riskbedömning och åtgärdsutredning och eventuellt en saneringsåtgärd. En del av arbetet med förorenade områden innefattar utredning av ansvar, främst vid nedlagda verksamheter men även vid pågående verksamheter om t.ex. föroreningarna inte härstammar från nuvarande verksamhet. I framförallt åtgärdsskedet ingår även bedömningar av verksamhetsutövarens skälighet. Eftersom objekten är väldigt olika, både vad gäller storlek och föroreningsproblematik, så är det vanligt att specifika handlingsplaner utformas.

EBH-gruppen hjälper och stöttar ordinarie miljötillsynshandläggare på länsstyrelsen inom ärenden som rör förorenad mark på länsstyrelsens egna pågående verksamheter. Vid pågående verksamheter kan det vara svårt att praktiskt genomföra åtgärder. Dessa planeras då så långt det är möjligt och utförs först när möjlighet ges, t.ex. vid ombyggnation, grävarbeten eller då verksamheten flyttar eller upphör. Vid mer akuta föroreningsproblem ställs krav på omedelbara åtgärder. Vid vissa objekt mynnar undersökningar ut i att kontrollprogram upprättas för ett eller flera år. Resultaten kan leda till åtgärder av olika slag.

Tillsynsarbete ingår även vid ett par av Skånes större bidragsprojekt, där det kan finnas ett så kallat delat ansvar.

Ett uppdrag inom tillsynsspåret är att vägleda kommunerna inom arbetsområdet förorenade områden. Den kommunala tillsynsmyndigheten har möjlighet att vända sig till länsstyrelsen för att få stöd och vägledning i tekniska och juridiska frågor som rör förorenad mark. Länsstyrelsen Skåne driver även tillsynsprojekt och deltar i miljösamverkansprojekt som på olika sätt bidrar till en förbättrad vägledning gentemot kommunerna. Exempel på sådant arbete är att man under 2017 tog fram en skriftlig vägledning kring PFAS och under 2018 har hållit i en GRUF-utbildning för miljöinspektörer som är nya med att arbeta med förorenad mark.

Länsstyrelsen Skåne har gått igenom samtliga inventerade objekt i riskklass 1 och 2 och gjort bedömningar kring vem som är tillsynsmyndighet: kommun eller länsstyrelse. Länsstyrelsen har följt upp bedömningen med tillsynsvägledningsmöten med kommunerna för att diskutera deras objekt och hur de kan arbeta vidare med dessa. Genom att besöka kommunerna och tydliggöra vilka objekt som är deras så bedömer Länsstyrelsen Skåne att fler objekt har börjat handläggas.

TVL-info 15:2014 Hantering och provtagning av massor.pdf
länk till annan webbplats

TVL-info 16:2014 Bedömning av förorenade områden.pdflänk till annan webbplats

TVL-info 3-2014 Brandövningsplatser PFOS.pdflänk till annan webbplats

Vägledning för att initiera tillsynsärenden vid misstänkt förorenade områden med avseende på PFAS (högfluorerade ämnen)PDF

Checklista för granskning och bemötande av miljötekniska markundersökningarPDF

TVL-info 2018:25 Myndighetsutövning vid handläggning av ärenden med schaktmassorPDF

Statligt bidrag

 Inom de statligt finansierade projekten behandlas de förorenade områden där det, helt eller delvis, inte går att utkräva något lagligt ansvar för undersökningar eller åtgärder av området. För att statligt bidrag normalt ska kunna beviljas fordras att ett objekt är prioriterat ur ett nationellt eller regionalt perspektiv. Anledningen är att urvalet ska styras efter hur angelägen en undersökning eller åtgärd bedöms vara med hänsyn till risk för hälsa och miljö och mot bakgrund av det stora antalet förorenade områden. Som underlag för prioriteringar används i första hand riskklassningen från MIFO-inventeringen och Länsstyrelsen Skånes prioriteringslista. Sedan 2016 finns även en annan typ av statligt bidrag, det så kallade bostadsbidraget, som det finns mer information om nedan under rubriken Bostadsbidraget.

Undersökningarna sker normalt sett stegvis och en bedömning görs efter varje steg om objektet fortsatt ska prioriteras för ytterligare undersökningar eller åtgärder. De första undersökningarna görs som en fördjupad del av inventeringen inom MIFO fas 2 och ska svara på om misstanken att det finns föroreningar stämmer eller inte. Nästa undersökningssteg är förstudien som är en något mer omfattande undersökning och den innefattar även en förenklad riskbedömning och bedömning av eventuellt åtgärdsbehov. Slutligen kan man genomföra en huvudstudie som är omfattande undersökningar och utredningar och ska svara på hur stort åtgärdsbehovet är.

De objekt som efter undersökningar bedöms vara i behov av åtgärder kan komma att åtgärdas, antingen genom statliga medel om det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare, eller genom att det finns en ansvarig som helt eller delvis kan stå för saneringskostnaden.

Länsstyrelsen ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket varefter bidraget kan lämnas vidare till en kommun eller annan myndighet som åtar sig huvudmannaskap för att genomföra en undersökning eller åtgärd av ett specifikt objekt. Åtagandet av huvudmannaskap är en väldigt betydelsefull del för att bidragsspåret ska bli framgångsrikt.

I första hand strävar Länsstyrelsen Skåne efter att den kommun där ett prioriterat objekt är beläget ska agera huvudman. De senaste åren har även myndigheten SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) tagit på sig rollen som huvudman vid ett antal skånska objekt. Det handlar framförallt om projekt med hög komplexitet där kommunerna i fråga begärt hjälp av en extern huvudman. Länsstyrelsen har möjlighet att själv agera huvudman. Detta sker dock undantagsvis och då framförallt i tidiga skeden, MIFO 2 och förstudie.

Information om förorenade områden och det nationella arbetet med de statligt finansierade projekten finns i kvalitetsmanual samt på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Bostadsbidraget

Från och med 2016 har det funnits ett statligt bidrag för kommuner att söka för att finansiera sanering av förorenad mark inför bostadsbyggande. Det aktuella bidragets syfte är att stimulera återanvändning av förorenad mark för att öppna upp områden för bostadsexploatering. Detta innebär ofta att markanvändningen på fastigheten ändras från att ha inhyst industrier till mer känsliga användningar så som bostäder. För att kunna söka bidraget måste vissa kriterier vara uppfyllda, bland annat att fastigheten ska vara konstaterat förorenad (riskklass 1-3 enligt MIFO-metodiken eller motsvarande), att man avser att bygga bostäder på fastigheten samt att exploateringen inte är lönsam utan statligt stöd. Fastigheten ska även vara detaljplanelagd för bostäder eller så ska detaljplanearbetet ha påbörjats med minsta krav att kommunfullmäktige ska ha fattat ett beslut om att påbörja detaljplanearbetet.

 

Ansvar för undersökning och sanering av förorenade områden

Ansvarig för att vidta åtgärder vid ett förorenat område är i första hand den som bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen enligt principen om att det är förorenaren som ska betala. Finns det flera ansvariga verksamhetsutövare så är de solidariskt ansvariga. Vem som är verksamhetsutövare beror på vem det är som har eller har haft den faktiska och rättsliga möjligheten att påverka verksamheten och därmed föroreningens uppkomst. Ansvaret följer med till det övertagande bolaget vid fusion. Det kan också följa med vid försäljning av verksamheten.

I andra hand, om verksamhetsutövaren inte finns kvar eller inte kan bekosta avhjälpandeåtgärder, ansvarar den som förvärvat fastigheten efter att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Den som förvärvat en privatbostadsfastighet ansvarar bara om denne kände till föroreningen vid förvärvet.

Både verksamhetsutövarens och fastighetsförvärvarens ansvar omfattar undersökningar och utredningar samt faktiska saneringsåtgärder och andra åtgärder för att förhindra exponering för och spridning av föroreningen. Ansvaret inkluderar både själva utförandet av åtgärderna och ett betalningsansvar för dem.

Finns ingen ansvarig kan länsstyrelsen eller kommunen i vissa fall låta utföra undersökningar och saneringar med hjälp av statliga bidrag. Naturvårdsverket administrerar bidraget och beviljar bidragsansökningar för utredningar och efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden. Kommunerna söker bidrag hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna i sin tur ansöker om bidrag hos Naturvårdsverket.

Bedömningen av frågan om ansvar innebär ofta omfattade utredningar och komplexa juridiska bedömningar. En omprövning av ansvarsbedömningen kan också bli aktuell sedan nya omständigheter tillkommit t.ex. efter en markundersökning. Frågan om ansvar är således ”en levande fråga” under myndighetens handläggning. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det är stora vinster med att redan tidigt under handläggningen göra en bedömning av ansvaret efter de uppgifter som då finns tillgängliga. Ansvarsbedömningen blir därför ett arbetsmoment som är återkommande i inventering, tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

För mer information, läs foldern från Länsstyrelsernas Juristsamverkansgrupp Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet – ditt ansvar:

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet-ditt ansvarPDF

Viktiga skyldigheter för förorenade områden

Skyldigheter hos förorenare eller fastighetsförvärvare:

  • Om du, exempelvis vid grävarbeten, upptäcker en förorening på en fastighet som du äger eller brukar, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Du bör därför alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Om du planerar att göra markarbeten eller åtgärder i ett område som du vet är förorenat är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare bli skyldig att betala för värdeökning av fastigheten om någon annan sanerar den.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

Anmälan enligt 28§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Om arbeten planeras att utföras på en fastighet där man vet att den är förorenad så behöver tillsynsmyndigheten kontaktas innan arbetet startas för att se om arbetet behöver anmälas.

Anmälningsplikt gäller för en avhjälpandeåtgärd som omfattar en föroreningsskada och där åtgärden bedöms medföra en risk, större än ringa, för ökad exponering eller spridning av föroreningen.

Tänk på att vara ute i god tid. Anmälan ska skickas in till tillsynsmyndigheten minst sex veckor innan åtgärderna avses starta och vara undertecknad av ansvarig verksamhetsutövare. Vid frågor kontakta din tillsynsmyndighet. Om du är osäker på vem som är tillsynsmyndighet kontakta oss eller kommunens miljökontor.

Hantering av anmälningsärendet (tillsyn enligt miljöbalken) kan innebära att tillsynsmyndigheten kommer att ta ut en tillsynsavgift.

Anmälan om avhjälpandeåtgärderPDF

Statusrapporter

En statusrapport är en rapport som ska upprättas om det finns risk för att en industriutsläppsverksamhet (IED-anläggning) medför en föroreningsskada. Statusrapporten upprättas i samband med en tillståndsansökan eller efter det att huvudslutsatser har offentliggjorts, men den kan även lämnas in frivilligt vid ett annat tillfälle. I en statusrapport ska det finnas information om de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten, hur området används, information om tidigare användning av området samt mark- och grundvattenprovtagning som avspeglar förhållandena inom området där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas. Om risken anses liten krävs inte någon statusrapport.

Statusrapporter samt rapport 6688 om Vägledning om statusrapporter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Förorenade områden i den fysiska planeringen

När det gäller fysisk planering av markområden, inklusive de som är förorenade, har länsstyrelsen en roll enligt plan- och bygglagen att granska de översikts- och detaljplaner som kommunen tar fram. För kommunen innebär den fysiska planeringen av områden ett tillfälle att få föroreningsfrågorna belysta, utredningen utförda samt att ibland få kostnadsbärare för en sanering. Detta sker framförallt i arbetet med detaljplaner.

Förorenade områden i prövning

Vid prövning av miljöfarliga verksamheter aktualiseras frågan om föroreningar. Om området där verksamheten ska bedrivas, och även de områden som verksamheten kan beröra genom till exempel vattenutsläpp, är förorenat kan det påverka bedömningen huruvida den valda platsen är lämplig.

Vid avveckling av hela eller delar av verksamheten ställs krav på att utföra de utredningar som behövs för att avgöra om byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan ha förorenats av den bedrivna verksamheten och vid behov ställa krav på att dessa ska åtgärdas.

Miljöriskområden

Ett miljöriskområde är enligt definitionen i 10 kapitlet miljöbalken ”ett område som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått”. Det är en juridisk form att begränsa hur marken används. Syftet med att besluta om ett miljöriskområde är för att skydda människor och omgivningen från påverkan av det förorenade området. Det finns för närvarande inga områden där Länsstyrelsen Skåne bedömer att det är aktuellt att avsätta som miljöriskområden.

Parallellt med arbetet att åtgärda förorenade mark- och vattenområden utnyttjar Länsstyrelsen Skåne andra rättsliga möjligheter för att skydda miljön och människors hälsa på kort och lång sikt. Bl.a. har behovet av att bevara viktig information om föroreningar tillgodosetts genom inskrivning i fastighetsregistret. Den på detta sätt bevarade kunskapen blir då tillgänglig för framtida markanvändning för t.ex. servitut eller ändrad användning i planförfarande.

Intern organisation

Arbetet med förorenade områden kallas även efterbehandlingsarbete (EBH-arbete). Hos Länsstyrelsen Skåne hanteras dessa frågor främst av efterbehandlingsgruppen, EBH-gruppen, som är en del av Enheten för förorenade områden och avfallstransporter. Under 2018 arbetar sju personer permanent i gruppen och fyra projektanställda. Två av tjänsterna finansieras av länsstyrelsens rambudget medan resterande är beroende av externa medel från Naturvårdsverket.

Frågor om förorenade områden hanteras även inom andra delar av Länsstyrelsen Skåne. Länsstyrelsen bedriver miljöövervakning och ansvarar för en årlig sammanställning över miljötillståndet i Skåne. Det finns vattenvårdsförbund för olika vattendrag och de kontrollerar vattenkvaliteten genom provtagning. Vilka ämnen och föreningar som analyseras är dock begränsat och man fokuserar sällan på läckage från förorenade områden. De senaste åren har provtagningar utförts i grundvatten som ett led i arbetet med vattendirektivet, EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000. I samarbete med EBH-gruppen har provtagningen utökats på vissa platser, exempelvis genom att leta efter klorerade kolväten och perfluorerade ämnen, bland annat PFOS.

EBH-gruppen har samarbetat med vattenhandläggare på Vattenenheten för att prioritera fram särskilt skyddsvärda grundvattenförekomster. EBH-gruppen har även bidragit med underlag till vattenhandläggarna för statusklassningarna av vattenförekomster inom arbetet med vattenförvaltningen.

Beslut om undersökningar och åtgärder fattas ofta av kommunerna i deras roll som tillsynsmyndighet. Dessa beslut kan överklagas till länsstyrelsen. Det överklagande beslutet hamnar då hos rättsenheten men EBH-gruppen deltar ofta i ärenden som rör förorenade områden.

Extern samverkan

För att vara uppdaterad kring vad som händer inom arbetsområdet sker regelbundet erfarenhetsutbyte med andra länsstyrelser och även med Naturvårdsverket genom årliga träffar. Träffar kan dels hållas inom respektive arbetsområde (statliga bidrag, tillsyn, juridik) och dels anordnas med jämna mellanrum nationella träffar för alla som arbetar med efterbehandlingsfrågor på länsstyrelserna och andra statliga myndigheter.

I övrigt försöker Länsstyrelsen Skåne att hålla sig uppdaterad med information och påverka efterbehandlingsarbetet genom att delta vid olika utbildningar och seminarier. Länsstyrelsen har även drivit olika projekt inom efterbehandling och förorenade områden inom ramen för Miljösamverkan Skåne.

Länsstyrelsen sitter med i en nationell tillsynsgrupp för att bl.a. påverka vilka frågor som länsstyrelsernas gemensamma tillsynssamordnare ska driva. Länsstyrelsen Skåne är även representerad i en nationell grupp för att samordna arbetet med de statligt finansierade objekten (NSB). Denna grupp har tillkommit på initiativ från länsstyrelsernas chefsnätverk för EBH-frågor där länsstyrelsens miljöavdelningschef sitter med. Sedan 2015 finns dessutom en nationell tillsynsvägledningsgrupp. Även i denna TVL-grupp är Länsstyrelsen Skåne representerad.

Under 2010 togs en nationell databas för förorenade områden, EBH-stödet, i drift. EBH-stödet ersatte och kompletterade de 21 MIFO-databaser som tidigare fanns på respektive länsstyrelse. Syftet med EBH-stödet är att samla all information om misstänkta och konstaterat förorenade områden så att informationen kan användas för prioritering av efterbehandlingsinsatser (lokalt, regionalt och nationellt), i planarbetet och vid exploatering, etc. EBH-stödet kan också användas för att bevara information om var och vilka eventuella föroreningar som lämnats kvar efter åtgärder. Databasen ägs och förvaltas av länsstyrelserna gemensamt och är i dagsläget tillgängligt för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Det projekt som pågått de senaste åren med att även kommunerna ska få tillgång till EBH-stödet är avbrutet. Målsättningen är dock fortfarande att informationen i databasen ska bli allmänt tillgänglig men hur detta ska gå till är inte klart. Naturvårdsverket äger frågan hur detta ska lösas. Ett GIS-skikt baserat på uppgifterna i databasen finns på Geodataportalen och kan laddas ner av allmänheten. Krav på tillhandahållande av miljöinformation finns bland annat i Århuskonventionen och i EU:s INSPIRE-direktiv.

Länsstyrelsen Skåne håller i möjligaste mån databasen uppdaterad med avseende på inventeringar, undersökningar och efterbehandlingsåtgärder som genomförs i kommunerna. Det finns dock en eftersläpning i uppdateringen av uppgifterna från kommunala objekt då det inte finns några krav på att rapporter ska delges länsstyrelsen.

Inventering

Länsstyrelsens inventering av förorenade områden pågick under 16 år och är idag avslutad, men kan i undantagsfall göras vid ny information om att en ännu inte undersökt bransch kan ha gett upphov till potentiellt förorenade områden. Ett exempel på en sådan bransch är pälsdjursuppfödningsbranschen, vars inventering gjordes under 2017.

I Skåne har finns idag ca 3500 identifierade objekt, se tabell 2 för fördelning per branschklass, och ca 2150 inventerade och riskklassade objekt, se tabell 1 för fördelning per riskklass.

Tabell 1. Objekt i Skåne fördelat per riskklass (hämtat ur EBH-stödet 2018-10-18).

 

Riskklass 1

 

 

Riskklass 2

 

 

Riskklass 3

 

 

Riskklass 4

 

 

80

 

 

649

 

 

947

 

 

464

 

I tabell 2 nedan visas fördelningen mellan branschklasserna för de objekt som identifierats, men inte riskklassats i Skåne.

Tabell 2. Identifierade objekt i Skåne fördelat per branschklass (hämtat ur EBH-stödet 2018-10-18).

 

Branschklass 1

 

 

Branschklass 2

 

 

Branschklass 3

 

 

Branschklass 4

 

 

0

 

 

1388

 

 

1613

 

 

464

 

De vanligast förekommande branscherna i länet är drivmedelshantering (inklusive SPIMFAB:s objekt), metallindustri (verkstadsindustri med och utan halogenerade lösningsmedel, tungmetallgjuteri samt ytbehandling), avfallsdeponier, bilvårdsanläggningar (inklusive bilverkstäder och åkerier), kemisk industri (färgindustri, tillverkning av tvätt och rengöringsmedel samt övrig organisk och oorganisk kemisk industri), grafisk industri, plantskolor samt kemtvättar.

Inventeringens syfte är att visa på de objekt som är mest prioriterade att utreda vidare. I första hand bedöms objekt som tilldelats riskklass 1 eller 2 vid den inledande inventeringen vara prioriterade att undersöka. Det gäller oavsett om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare som kan stå för utredningskostnaderna eller om en ansvarig saknas och statliga medel måste användas.

Tillsyn och tillsynsvägledning

Under 2018 (fram till oktober) har tillsynsarbetet lett till att undersökningar utförts på 21 pågående eller nedlagda verksamheter. Undersökningar har även utförts i samband med nio exploateringar. Därutöver har sju bolag tagit fram riskbedömningar. Fem bolag har tagit fram åtgärdsutredningar. Tre objekt har kunnat avslutas och klassas om samtidigt som två nya objekt har startats.

Bedömningar av ansvar för undersökningar har fortsatt men i år har det främst handlat om att bedöma ansvar och skälighet inför åtgärder. Hittills har det i år gjorts ca fem nya ansvarsutredningar.

Eftersom majoriteten av objekten är inne i en undersökningsfas så är det få objekt som har åtgärdats. Det finns däremot exempel på delåtgärder och åtgärder i samband med exploatering som är utförda. Några objekt har avslutats utan åtgärd, ofta mot bakgrund av att riskbedömningar har visat att det inte finns några större miljö- och hälsorisker.

Sammantaget har den förstärkta tillsynen med fokus på förorenade områden bidragit till att ett stort antal undersökningar genomförts sedan starten 2005. Länsstyrelsen Skåne försöker så långt det är möjligt att uppmuntra och vägleda kommunerna så att de genomför inventeringar, undersökningar och åtgärder på sina tillsynsobjekt.

Under de senaste åren har EBH-gruppen kontaktat länets kommuner för att stämma av hur det går för dem med inventeringsarbetet av pågående verksamheter samt vilka behov av vägledning de ser framöver. Resultatet har inneburit att Länsstyrelsen Skåne under flera kommuner, inklusive ett miljöförbund, för att stödja dem i deras arbete med förorenade områden. Den huvudsakliga uppgiften har varit att förklara vilka objekt som är kommunens, hjälpa till att prioritera bland objekten och vägleda i specifika frågor som uppkommit. Samtalen med kommunerna har lett till flera seminarier, bland annat ett vägledningsseminarium angående ansvar enligt miljöbalken för förorenad mark.

2018 har Länsstyrelsen Skåne medverkat i en nationell tillsynsvägledningsgrupp (TVL-grupp) med syftet att samordna och förbättra länsstyrelsernas vägledning till kommunerna. Förhoppningen är att denna grupps arbete ska mynna ut i konkreta vägledningsinsatser som är efterfrågade och som behövs. Gruppens arbete har gett upphov till en s k ”minimi-nivå”. Denna nivå visar vilken typ av vägledning Länsstyrelserna ska kunna erbjuda kommunerna inom en treårsperiod.

I år har Länsstyrelsen Skåne tagit fram en tillsynsvägledning som omfattar ärenden där schaktmassor ska användas i anläggningsändamål, ärenden där schaktmassor hanteras i ett 12:6-samråd och bortskaffningsärenden. Förhoppningen är att vägledningen ska kunna användas av både länsstyrelser, kommuner och Skogsstyrelsen.

Statligt bidrag

Sedan starten av arbetet med förorenade områden har undersökningar och utredningar finansierade med statliga medel utförts vid cirka 30 objekt i Skåne. Det handlar om både stora verksamheter som f.d. BT Kemi i Teckomatorp och små verksamheter i anslutning till en bostadsfastighet. De flesta av de undersökta objekten har prioriterats fram via inventeringen.

Bekämpningsmedelstillverkning kan sägas vara lite av en ”skånsk bransch”, på grund av kopplingen till det intensiva jordbruket i regionen. På flera objekt pågår arbetet med utredningar och åtgärder och två objekt har åtgärdats de senaste åren – BT Kemi norra området samt Midolprodukter i Helsingborg (se nedan).

Även kemtvättar har visat sig vara ett stort problem i Skåne. Anledningen till det är bl.a. att tvättarna varit centralt belägna i stadsmiljön samt att det finns ett stort nyttjande av grundvatten för dricksvattenändamål i Skåne. Till dags dato har tio f.d. kemtvättar undersökts med statliga medel i länet och vid åtta av dessa pågår ett fortsatt arbete med utredningar eller åtgärdsförberedelser.

I länet pågår just nu (oktober 2018) åtgärder eller åtgärdsförberedelser vid ett flertal objekt som finansieras med statliga medel. Projekt, som drivs av kommunala huvudmän, är BT Kemi (södra området) i Svalövs kommun, f.d. bekämpningsmedelstillverkare i Getinge, Eslövs kommun, f.d. Phylatterion takpapptillverkning i Trelleborgs kommun och f.d. Landskrona gasverk i Landskrona kommun. Med SGU som huvudman pågår åtgärdsförberedelser vid objekt f.d. kemtvätt på Blekingegatan i Helsingborg och vid objekt f.d. kemtvätt i Sibbarp i Osby kommun. Länsstyrelsen Skåne har en aktiv del i åtgärdsprojekten i rollen som finansiär och är även tillsynsmyndighet över åtgärderna i BT Kemi-projektet. Projekten är sinsemellan varierande sett till föroreningssituationens komplexitet, hur stora mängder förorenade massor som behöver åtgärdas och kostnader för åtgärderna. Vad som bör lyftas fram är också att innovativ teknik kan komma att användas vid genomförande av åtgärder i fyra av dessa projekt.

Under 2018 har saneringsåtgärder avslutats vid två projekt. Det är vid f.d. Klippans läderfabrik och vid en fastighet i Kristianstad där det funnits en kemtvätt. Åtgärder på området för den f.d. kemtvätten genomfördes bl.a. med termisk in situ-behandling med lyckat resultat. I båda dessa projekt kommer efterkontroll att pågå under flera år i syfte att följa upp effekterna av åtgärderna.

Redan genomförda åtgärder har utförts vid BT Kemi, norra området, vilka avslutades 2009. Åtgärder fortsätter dock alltjämt vid BT Kemi, södra området. Kristianstads gasverk åtgärdades under 2011 och 2012 och under 2014 avslutades åtgärder vid, f.d. Midolprodukter i Helsingborgs kommun. Dessutom finns sedan tidigare några objekt som har åtgärdats med statliga medel, t.ex. Glacéläderfabriken i Kävlinge och slamdammarna vid Klippans läderfabrik.

Ytterligare objekt med statlig finansiering är på väg in i åtgärdsfasen under de kommande åren. Det handlar då framför allt om de objekt som är inne i slutfasen av utredningsskedet.

Bostadsbidraget

EBH-gruppen har arbetat mycket med att informera och vägleda länets kommuner kring bostadsbidraget. Detta har resulterat i att majoriteten av de skånska kommunerna har fått besök av EBH-gruppen där man har fått information om bidraget och man har kunnat diskutera vilka objekt som hade kunnat passa för bostadsbidraget i kommunen.

Under hösten 2017 sanerades en fastighet i Tollarp, Kristianstads kommun, med hjälp av bostadsbidraget. Fastigheten hade förorenats av fyllnadsmassor och saneringen bestod i att förorenade massor schaktades bort till godkänd mottagningsanläggning.

Flera andra kommuner arbetar aktivt med att söka bostadsanslaget, bland annat Sjöbo, Lund, Malmö, Trelleborgs och Simrishamns kommuner.

Nedan kan man läsa om de tio mest prioriterade förorenade områdena i Skåne län.

F.d. BT Kemi södra området, Teckomatorp

Det f.d. BT Kemi-området i Teckomatorp är ett av länets mest prioriterade förorenade områden och Naturvårdsverket beslutade 2004 att införa objekt BT Kemi i åtgärdsramen för Länsstyrelsen i Skåne län. Föroreningarna i området utgörs främst av kemiska bekämpningsmedel som fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler. Det finns även föroreningar av dioxin, dinoseb och antimon. Åtgärder har utförts i det norra området som idag är ett rekreationsområde.

På det södra området har kompletterande undersökningar visat på större föroreningsmängder än vad tidigare kartläggning visat. Situationen har lett till utökade åtgärdsinsatser och därmed ökade kostnader i projektet. Projektet har fortsatt i tre etapper med mellanliggande avstämningar och bidragsansökningar, och de två första två etapperna har inneburit åtgärdsförberedelser. Som ett resultat av förberedelserna redovisades under 2016 en uppdaterad huvudstudie med förslag till slutligt åtgärdsalternativ, som godkänts av både länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Efter en bidragsansökan från Länsstyrelsen har Naturvårdsverket i november 2017 beviljat bidrag till åtgärder för det södra området. Under 2018 har pågått projektering inför upphandling av saneringsentreprenaden som enligt tidsplanen kommer att påbörjas under 2020.

Kemira Kemi, Helsingborg

Kemiras anläggning i Helsingborg är ett av Skånes mest förorenade områden både vad gäller halter och mängder. Främst är As och Hg ett problem men det finns även delområden med mycket höga koppar-, bly- och zinkhalter. Under 2010 sanerades ett delområde. Under 2011/2012 startade ett uppdaterat kontrollprogram för grundvatten för att bedömning av belastning på Öresund skulle kunna göras. Under 2014-2015 inkom riskbedömningar för alla delområden (A-J) och under 2016 utfördes en samlad riskbedömning för hela området. Den samlade riskbedömningen avslutades under 2017 och en åtgärdsutredning påbörjades. Under 2018 har arbetet med att genomföra åtgärdsutredning pågått och kommer under 2019 att fortsätta med en riskvärdering.

Perstorp Industripark, äldsta området

Perstorp industripark har en lång verksamhetshistorik. I det "äldsta området" finns en komplex och varierande föroreningssituation. Under 2010 genomfördes en översiktlig miljöteknisk markundersökning och en mer fördjupad utfördes 2014. PFAS har upptäckts och är för närvarande prioriterat för utredning. Undersökningar genomfördes 2016-2018. Möjliga åtgärder ses över 2019.

Befesa Scandust AB, Landskrona

En markundersökning från september 2016 visar att det finns ett stort område där grundvattnet är förorenat med metaller och cyanid. Både cyanid total och fri cyanid. Ytterligare undersökningar och en riskbedömning utfördes av bolaget 2017. Föroreningarna i grundvattnet sträcker sig in på grannfastigheten i sydväst och har inte kunnat avgränsas i denna riktning. En schaktsanering har utförts inom produktionsområdet där det grävts ur en meter jord. Ett pilotförsök för pumpning och rening av grundvatten har utförts under 2018. Rapporten är ej presenterad ännu.

Ferrosan, f.d. bekämpningsmedelstillverkning i Getinge, Eslöv

Mellan 1947 och 1968 bedrevs verksamhet på fastigheten med tillverkning av fenylmercuriacetat samt även viss laboratorieverksamhet. Samtliga byggnader på fastigheten har rivits och därefter har fastigheten i stort sett legat öde. Fastigheten angränsar norrut till samlad bostadsbebyggelse och gränsar till Kävlingeån i nordost.

Huvudstudiens undersökningar visade på omfattande föroreningar av framförallt kvicksilver och DDT i mark inom fastigheten och inom det s.k. åbrinksområdet invid Kävlingeån. Det förekommer även föroreningar i mark av olja, PCB och metaller. Enligt riskbedömningen pågår spridning av föroreningar, främst kvicksilver och DDT, via ledningar och genom erosion i åbrinken. Spridningen har historiskt gett upphov till förhöjda halter av föroreningar i mark- och sedimentområden nedströms fastigheten. Det har även påvisats spridning i kommunens VA-nät inom bostadsområdet i Getinge. På grund av höga föroreningshalter i marken finns risk för människors hälsa. Akuta risker kopplat till intag av jord som är förorenad med DDT kan inte uteslutas. De höga föroreningshalterna i mark innebär även risker för miljön, bl.a. på grund av spridning till den skyddsvärda Kävlingeån. Risksituationen bedöms långsiktigt kunna kvarstå eftersom de förorenande ämnena är mycket långlivade. Länsstyrelsen lämnade efter genomförd huvudstudie in en bidragsansökan till Naturvårdsverket som 2014 beslutade att bevilja bidrag till saneringsåtgärder för objektet.

De fortsatta åtgärdsförberedelserna, med bl.a. kompletterande undersökningar, har gett en något reviderad bild av föroreningars utbredning i området jämfört med huvudstudien och saneringen bedöms bli något mindre än förväntat. Bedömningen är att ca 8 000 m³ förorenade massor behöver tas om hand. På grund av överklagan av upphandling i projektet har också tidsplanen behövt förlängas. Under 2018 har bl.a. utförts projektering inför upphandling av saneringsentreprenaden. Vidare under året beviljades projektet tillstånd från Mark- och miljödomstolen till saneringen. Saneringsåtgärder utförs i form av schakt av förorenade sediment och jordmassor med efterföljande externt omhändertagande av massorna. Enligt tidsplanen kommer saneringsentreprenaden att genomföras under 2019.

Skönna Mosse, Örkelljunga

Skönna mosse ligger några hundra meter från den f.d. ytbehandlingsverksamheten Multo i Örkelljunga. Mossen har genom geofysiska undersökningar 2014 visat sig innehålla uppskattningsvis 70 tunnor av cyanidslam. I torvtäktsområdet finns även klorerade ämnen, bl.a. trikloretylen. Enligt riskbedömningen förekommer akuta risker och en åtgärdsutredning har tagits fram. Diskussion om ansvar och skälighet pågår. 

F.d. kemtvätt på Blekingegatan, Helsingborg

Kemtvätten, som drevs under namnet Otto Borgs Kemiska, var i drift på platsen från 1933 till 1969. Från 1970-78/79 drevs tvätten av en annan verksamhetsutövare, Rektorns Kemiska tvätt. Under hela perioden har perkloretylen använts som tvättvätska men eventuellt har även andra typer av tvättvätskor förekommit. Byggnaden revs 1979 och fastigheten styckades upp i tre. På dessa nya fastigheter byggdes tre villor.

Under 2011 och 2012 genomfördes inledande miljöteknisk markundersökning samt förstudie med Länsstyrelsen som huvudman. Undersökningarna omfattade provtagning av framförallt porgas, grundvatten och inomhusluft. Resultaten visade på spår av perkloretylen i samtliga porgaspunkter och man uppmätte även höga halter föroreningar inomhus. En kombination av djupt liggande grundvatten och svårborrad geologi (sand och sandsten) medförde att grundvatten endast provtogs i ett par punkter. Höga föroreningshalter påträffades på 10-12 meters djup vilket visar att det pågår en föroreningsspridning från det misstänkta källområdet. Undersökningarna i huvudstudien, där SGU varit huvudman, förstärker bilden av kraftig förorening i det djupa grundvattnet och föroreningar påträffas ända ner till 40 m djup. Den ytliga påverkan av föroreningarna ser ut att vara avgränsad till de närmast omgivande fastigheterna och framför allt fastigheten där kemtvätten var belägen.

Med anledning av föroreningssituationen på platsen, i kombination med riskerna för boende samt det skyddsvärda grundvattnet i området, gör Länsstyrelsen bedömningen att objektet är fortsatt mycket högt prioriterat. Huvudstudien färdigställdes 2015. Under 2016 och 2017 har det pågått omfattande diskussioner med såväl kommunen, fastighetsägarna och Naturvårdsverket om fortsättningen av projektet. En ansökan om medel för åtgärdsförberedelser lämnades in under våren 2017 och i maj beslutade Naturvårdsverket om medel, fördelade över tre år, för arbetet.

Multo, Örkelljunga, fabriksområde

Multo och ytterligare två bolag har bedrivit ytbehandlingsverksamhet från 1948 till åtminstone slutet på 80-talet på fabriksområdet. Miljötekniska markundersökningar inklusive riskbedömning har genomförts under 2015-2016. Åtgärdsutredning inklusive riskvärdering har presenterats 2018. Resultaten visar på ställvis mycket höga halter av främst metaller och att åtgärder är nödvändiga inom ett flertal delområden.

Perstorp Industripark, Storarydsdammen

Storarydsdammen nedströms Perstorp industripark användes som sedimentationsdamm mellan 1961 och 1972, då det nuvarande reningsverket byggdes. Dammen har tagit emot en stor mängd föroreningar från industrierna och under 2008-2015 utfördes undersökningar och en riskbedömning. Riskbedömningen reviderades under 2016 och länsstyrelsen klassade då upp objektet till riskklass 1. Under 2017 slutfördes riskbedömningen och under 2018 har arbetet med åtgärdsutredning och riskvärdering pågått.

F.d. kemtvätt i Sibbarp

Den före detta tvätten, som ligger i Sibbarp vid Helge å, var aktiv från mitten av 1950-talet fram till 2001. På platsen har man bedrivit både kem- och vattentvätt. Framförallt från 50-talet fram till 1970 tvättades mycket kemtvätt med perkloretylen som tvättvätska. Processvatten från tvätten avleddes tidigare direkt till Helge å och det finns också uppgifter som tyder på att destillationsrester och dyl. grävdes ner på tomten. Under 1990-talet påvisades föroreningar i den djupborrade brunn som är belägen på fastigheten. Klorerade alifater har senare även påvisats i djupborrade brunnar på grannfastigheter till den f d kemtvätten, vilket visar att det sker en spridning av föroreningar. Eftersom byggnaden där tvätten bedrevs används som bostad bedöms känsligheten vara mycket stor. Skyddsvärdet ur miljösynpunkt ses också som mycket stort då området är av riksintresse för naturvård.

Under 2007 till 2013 har flera utredningar utförts och undersökningarna visade på ställvis mycket höga halter klorerade lösningsmedel i såväl mark som grundvatten. Mycket höga halter påträffas också i det djupa grundvattnet inom fastigheten, något som indikerar att perkloretylen i egen fas trängt ner till kaolinlerans överyta på 10-15 m.u.my. En ansökan till Naturvårdsverket har tagits fram och under 2015 ställde även kommunen en begäran till SGU att de skulle ta över som huvudman för projektet vilket man gjorde. Våren 2016 beslutade Naturvårdsverket om medel för ett åtgärdsförberedande skede. Beslutet innebär att detta arbete kan starta 2018.

 

Inventering

I och med att det statligt finansierade inventeringsarbetet avslutades 2015 består detta nu främst i att en allmän uppdatering av EBH-stödet samt kommunal inventering av pågående verksamheter.

En annan arbetsuppgift som måste hanteras även framöver är omklassning av objekt. Länsstyrelsens strategi är att det är tillsynsmyndigheten över det inventerade objektet som ska ansvara för omklassningen. Eftersom kommunerna inte har tillgång till EBH-stödet är det dock länsstyrelsens uppgift att uppdatera EBH-stödet med inkomna omklassningar. Arbetet är viktigt eftersom EBH-stödet annars lätt blir inaktuell samt att man genom omklassningarna tydligt kan visa hur arbetet med undersökningar och åtgärder fortlöper.

Undersökningar och utredningar

Under 2018 har två nya objekt påbörjats genom ansvarsutredning. Hur många objekt som startas och kommer att startas beror på resurser, hur komplexa objekten är och hur mycket tid som måste läggas på andra redan pågående objekt.

Länsstyrelsen Skånes mål är att arbeta med så många objekt att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. För att både hinna undersöka och åtgärda objekten bör ebh-gruppen sträva efter att starta upp ett flertal objekt de kommande åren.

Länsstyrelsen ska fortsätta att driva på arbetet med att få till privatfinansierade undersökningar på pågående verksamheter. Flera av dessa objekt har varit föremål för tillsynsinsatser under flera år och kommer eventuellt att behöva tillsynsinsatser flera år framöver. För att takten inte ska minska är det viktigt att man de kommande åren snabbt bemöter inkommande rapporter och sätter tidsramar. För ett effektivt arbete bör en jurist utföra ansvarsutredningar och utgöra ett stöd i diskussioner om undersökningar och eventuellt åtgärder med bolagen.

Det är högst troligt att Länsstyrelsen Skåne, för nya och eventuellt även redan pågående objekt, i ökad utsträckning kommer att ställa krav via förelägganden. Dock kan det i vissa avseenden vara betydligt mer ändamålsenligt att komma överens om provtagningsplaner jämfört med väldigt uppstyrda förelägganden – det är den platsspecifika situationen som avgör. I många fall kan det vara bra med utrymme för ändringar och tillägg i undersökningsskedet, speciellt om utredningen läggs upp i flera steg.

En uppgift som kommer att ta mer tid kommande år är granskning av statusrapporter. Länsstyrelsen kommer att göra bedömningar av undersökningarnas omfattning och kontrollera att rätt ämnen provtagits och att rapporten följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Länsstyrelsen Skåne kommer att försöka förmå bolagen att ta ett helhetsgrepp kring föroreningsproblemen när man ändå ska genomföra undersökningar.

Åtgärder

Åtgärder utförs vid de objekt där man efter undersökningar gjort bedömningen att sådana är nödvändiga. Förutsättningarna på objektet avgör om och när åtgärderna kan genomföras.

Många av Länsstyrelsen Skånes tillsynsobjekt är pågående tillståndspliktiga verksamheter vilket medför att fullständiga åtgärder kan vara svåra att genomföra. Länsstyrelsen arbetar för att det ska finnas ett så bra underlag som möjligt den dagen det blir aktuellt med åtgärder samt att ansvarsfrågan ska vara helt klarlagd. Det går att göra delåtgärder även på pågående verksamheter och detta utförs i så stor utsträckning som möjligt. I vissa fall kan inte källan åtgärdas och då får skyddsåtgärder vidtas, t.ex. skyddspumpning av grundvatten, tills mer slutliga åtgärder kan vidtas. Även kontrollprogram kan upprättas för att kontrollera en förorening till dess att åtgärder blir aktuella.

Antalet förorenade områden där det finns någon ansvarig men verksamheten har lagt ned har ökat de senaste åren på grund av att Länsstyrelsen Skåne har börjat bedriva mer tillsyn vid fler sådana objekt. Det kommer troligtvis att vara lättare att genomföra åtgärder vid objekt där det inte längre finns en pågående verksamhet.

Länsstyrelsen Skåne prioriterar sedan 2016 objekt i riskklass 1 och 2 där åtgärder är möjliga, helt eller delvis, och där objekten riskerar att påverka människors hälsa alternativt yt- eller grundvatten.

Vid utgången av 2018 kommer det att pågå åtgärder eller åtgärdsförberedelser vid sex statligt finansierade objekt. Dessa är f.d. BT Kemi södra området, Ferrosan i Getinge, Landskrona gasverk, f.d. kemtvätt i Sibbarp, Trebolit i Trelleborg och f.d. kemtvätt på Blekingegatan i Helsingborg. Under de kommande åren kommer fler objekt att vara på väg mot åtgärd.

Tillsynsvägledning

En viktig del i Länsstyrelsen Skånes arbete är tillsynsvägledning gentemot kommunerna. I tillsynsvägledningen kan länsstyrelsen hjälpa och stötta kommunerna i deras arbete med förorenade områden. Hittills har Länsstyrelsen Skåne utvärderat sina vägledningsinsatser regelbundet och utifrån de svar som kommit in valt inriktning på seminarier, workshops och information etc.

En viktig del är att förmedla hur det strategiska arbetet kan se ut och varför det är viktigt att lägga över vissa resurser från händelsestyrd tillsyn (t.ex. exploatering) till tillsynsdrivet arbete med prioriterade objekt (de som riskklassats som riskklass 1 och 2). Länsstyrelsen kommer att fortsätta driva på kommunerna att inventera sina verksamheter inklusive deponier och få till privatfinansierade undersökningar. Vår strategi kommer därför även under kommande år att omfatta workshops om efterbehandlingsansvar och MIFO-metodik när vi bedömer att behov finns. Strategin är kopplad till de skånska regionala åtgärdsmålen som tagits fram för att uppfylla miljömålen.

Den direkta dagliga kontakten med inspektörer, via telefon och mail, med frågor kring förorenade områden i deras ärenden fortsätter. Detta är ofta ett tidseffektivt sätt för inspektörerna att komma vidare när de kört fast.

Varje år uppdaterar Länsstyrelsen Skåne den så kallade prioriteringslistan där de mest prioriterade objekten i länet pekas ut. De 25 första objekten på listan är rangordnade medan resterande drygt 30 objekt är listade utan inbördes ordning. Objekt kan tillkomma eller tas bort från listan om ny information framkommer, till exempel efter att ytterligare undersökningar eller åtgärder utförts.

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

WMS-tjänst

För den som vill använda kartlager i eget system finns i Geodatakatalogen en WMS-tjänst (visningstjänst) över förorenade områden. På sidan finns också en sammanfattning av datamängden samt metadata.

LST Miljödata (WMS-tjänst)länk till annan webbplats

Kontakt

Undersökningar och åtgärder, statliga bidrag

Johan Wigh 010-224 16 98 (enhetschef)
Mats Andersson 010-224 13 09
Karin Persson 010-224 15 76 (även frågor om EBH-stödet, bostadsanslag)

Emilia Larsson 010-224 16 77 (föräldraledig t.o.m. hösten 2019)

Tillsyn och tillsynsvägledning

Jessica Bernfreed Ewald 010-224 12 42
David Lalloo 010-224 14 49
Lovisa Rydberg 010-224 14 84
Mieke Haegeman 010-224 12 81