Jordbrukarstöd

Som lantbrukare kan du söka jordbrukarstöd för att sköta mark och djur.

För att kunna söka jordbrukarstöd behöver du ha ett kundnummer. Om det är första gången du söker jordbrukarstöd behöver du beställa ett kundnummer av oss på Länsstyrelsen. Vi behöver koppla kartor till ditt kundnummer och det är därför bra om du har kundnummer på tidigare stödsökande, blockidentitet eller fastighetsbeteckning till hands när du kontaktar oss.

Ändringar i åtaganden till följd av torkan 2018 för stödår 2019

På grund av torkan 2018 kan det vara svårt att uppfylla åtagandet och stödvillkoren för 2019 gällande miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstödet.

Du som lantbrukare behöver därför fundera över om du ska minska ditt åtagande. Om begäran om minskning beror på torkan 2018 leder minskningen inte till återkrav. I din begäran om minskning ska du skriva att minskningen är en följd av torkan.

Ekologisk produktion

För ersättningarna för ekologisk produktion kan du avsluta åtagandet utan återkrav om du på grund av torkan inte har följt certifieringsreglerna och kontrollorganet därför har avslutat certifieringen. Samma sak gäller om produktionen övergår från ekologisk till att vara under omställning.

Vallodling och kväveläckage

I miljöersättningarna för vallodling och minskat kväveläckage kan det vara svårt att uppfylla villkoret att söka utbetalning för minst 80 % av åtagandet. Om du inte kan uppfylla detta villkor ska du ansöka om att minska åtagandet.

För miljöersättningen för vallodling ska vallen ligga obruten minst tre år i följd. Om du bryter vallen tidigare på grund av skador från torkan ska du skriva detta under Övriga upplysningar i din SAM-ansökan. I så fall leder inte detta till återkrav. Om du behöver så om vallen ska den ligga i ytterligare tre år.

SAM-ansökan

Sista ansökningsdag var den 11 april 2019.

2019 har det bara skett mindre förändringar i regelverket som rör Jordbrukarstöden. Nyheterna berör bland annat förgröningsstödet och stödet till unga jordbrukare.

Det har dessutom skett en del förändringar i SAM Internet 2019.

  • Trädesperioden för träda som ekologisk fokusareal förlängs
  • Inte tillåtet att gödsla träda som du anmält som ekologisk fokusareal
  • Lin har lagts till som godkänd mellangröda
  • Möjlighet att ta del av stödet till unga jordbrukare fler år för vissa lantbrukare
  • Beslutade åtaganden i SAM Internet i den mån det finns
  • Ansökan om stödrätter ur nationella reserven för ny betesmark sker på blocknivå
  • Vi gör skillnad mellan vall och mellangröda som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet
  • Bifogade bilagor syns nu i rapporterna
  • Registrerad djurhållare i djurvälfärdsersättningen för extra djuromsorg för suggor
  • Kompensationsområde 14 och övergångsstödet försvinner

De här och ytterligare förändringarna kan du läsa om på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Beställ kundnummer och kartor:

E-post: samkartorkundnr.skane@lansstyrelsen.se
Telefon: 0771-67 00 00

Följande uppgifter behöver du uppge vid beställning av kundnummer:

Personnummer eller organisationsnummer

  1. För- och efternamn
  2. Adress
  3. Telefonnummer

Följande uppgifter behöver du uppge vid beställning av kartor:

  1. Kundnummer
  2. Fastighetsbeteckning
    Fastighetsbeteckningar är lämpliga när det är många block på stora fastigheter eller när jordbruksmarken inte är blocklagd. Fastighetsbeteckningarna ska anges enligt ”Kommun + trakt + beteckning” till exempel Hässleholm, Ekeröd 1:3.
  3. Blockid
    Blockid fungerar bra när det är enstaka block eller där du anger att det aktuella blocket ska vara mitt i kartbladet.
  4. Kopiera eller överta kartblad
    Om du ska ha samma kartblad som en annan lantbrukare ange den lantbrukarens kundnummer och förklara om det ska vara kopia på kartbladen eller om du övertar kartbladen.

Tänk efter innan du söker för ny mark

Du som lägger till nya block eller utökar ett befintligt block måste tänka igenom om det verkligen är jordbruksmark. Åkermark som läggs till ska vara i plöjbart skick utan ytterligare åtgärder. Marken får inte vara försumpad och sly ska tas bort varje år. Betesmarker ska ha fodervärde, vara inhägnade och får inte vara igenvuxna. Träd, buskar och sly som behöver tas bort, ska tas bort året innan marken läggs till i SAM-ansökan. Om du söker på mark som Länsstyrelsen inte bedömer vara jordbruksmark, leder det till en arealavvikelse vilket kan få ekonomiska konsekvenser på de ersättningar du söker.

Ansök om jordbrukarstöd

De flesta av jordbrukarstöden söker du i Jordbruksverkets e-tjänst SAM Internet.

Behöver du hjälp med din ansökan?

Länsstyrelsen svarar på frågor om vad som gäller för just ditt jordbruksföretag och har även god överblick över stödsystemet.

Gemensamt telefonnummer till Jordbruksverket och Länsstyrelsen för ärenden gällande SAM ansökan: 0771-67 00 00

Telefontid: vardagar klockan 9.00-12.00 och 13.00-15.00.

Bor du i Västernorrlands län ska du ringa 0611-34 90 70 måndag, onsdag och torsdag klockan 9.00-11.30. Övrig tid ringer du 0771-67 00 00.  

Teknisk support gällande SAM Internet hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Du kan även skicka dina frågor via mail till: jordbrukarstod.skane@lansstyrelsen.se

Tänk på detta innan du skickar in din SAM-ansökan

Titta noga igenom rapporten Mina fel och varningar i SAM Internet innan du skickar in din ansökan. Det kan vara information som inte gäller dig med det kan också vara en påminnelse om något viktigt du glömt. Kontakta länsstyrelsen om du är osäker på vad något i rapporten innebär.

Fullmakt

Om någon annan person, till exempel en konsult, ska göra ansökan åt dig behöver du ge den personen fullmakt för SAM-internetlänk till annan webbplats.

Ska du ta över ett företag?

Då är det viktigt att SAM-ansökan görs på övertagaren. Denna information gäller främst vid övertagande av helt företag, men vissa saker gäller även vid delvis övertagande.

När det gäller övertaganden så ska den som övertar en annan lantbrukares mark och åtaganden göra ansökan i SAM Internet och ta med de block och skiften som övertas. Överlåtaren ska inte göra en egen ansökan på det som ska överlåtas. Detta underlättar handläggningen av övertagandet vilket ökar chanserna att stöden betalas ut i tid.

Läs mer om vad som gäller om du ska ta över ett helt företag eller delar av ett företag från en annan lantbrukare.länk till annan webbplats

Viktiga datum för ansökan 2019

Sista ansökningsdag för SAM-ansökan var den 11 april. Fullständig information om alla viktiga datum finns på Jordbruksverkets webbplats.

Viktiga datum för SAM-ansökan 2019 på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Nationella stöd

Varje rubrik leder dig vidare till Jordbruksverket där det finns mer information om stöden och villkoren.

Gårdsstödlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ett arealstöd för dig som brukar jordbruksmark. Stödet ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Stödet är inte kopplat till produktion men det finns villkor som du måste följa för att kunna få gårdsstöd. För att kunna söka gårdsstöd måste du ha stödrätter.

Förgröningsstödlänk till annan webbplats

Ett stöd för åtgärder i jordbruket som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Du som söker gårdsstöd söker automatiskt även förgröningsstöd men för att få förgröningsstödet måste du uppfylla vissa villkor utöver de som finns för gårdsstödet. För att kunna söka förgröningsstöd måste du ha stödrätter.

Nötkreaturstödlänk till annan webbplats

Ett stöd för dig som håller nötkreatur. Syftet med stödet är att stödja och påverka mjölk- och köttproduktion. Stödet ska ge företagen en möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa en nedåtgående trend inom branschen.

Stöd till unga jordbrukarelänk till annan webbplats

Ett stöd som du kan söka om du är under 40 år och som startat ett jordbruksföretag för första gången. Målet med stödet är att underlätta för unga personer att starta ett jordbruksföretag.

Kompensationsstödlänk till annan webbplats

Ett stöd för att kompensera jordbrukare i områden som har sämre förutsättningar för att bedriva jordbruk. Målet med stödet är att jordbruksmarken ska fortsätta odlas, att landsbygden bevaras och att ett hållbart jordbruk främjas.

Miljöersättningarlänk till annan webbplats

Som jordbrukare kan du få ersättning för att vårda och utveckla Sveriges odlingslandskap och för att du använder mer miljövänliga metoder i din verksamhet. Det finns flera olika inriktningar, till exempel skyddszoner, vallodling, betesmarker och slåtterängar, utrotningshotade husdjursraser, fäbodar.

Ekologisk produktionlänk till annan webbplats

Du som har certifierad ekologisk växtodling och/eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion. Ett åtagande för ekologisk produktion är 5-årigt.

Omställning till ekologisk produktionlänk till annan webbplats

Du som ställer om till ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för omställning till ekologisk produktion.

Ersättning för extra djuromsorglänk till annan webbplats

För att förstärka arbetet med djurvälfärd kan du få ersättning när du gör lite mer. Du kan få ersättning för extra djuromsorg för får, ersättning för extra djuromsorg för suggor och ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor.

Kontroller och avdrag för jordbrukarstöd

För att få fullt stöd måste du följa alla villkor som gäller. Det är i första hand Länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, att du följer alla villkoren för stödet och att du följer tvärvillkoren. Vi gör kontroller när vi handlägger din ansökan och ibland vid ett besök på din gård. Fältkontrollerna görs via ett urval.

Om kontrollanterna hittar något att anmärka på vid besöket kan det leda till att du blir av med delar av eller hela stödet. Det gäller även om felet har uppstått av misstag. Om pengarna redan har betalats ut när felet upptäcks kan du bli skyldig att betala tillbaka.

Tvärvillkoren för 2019 på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Undvik vanliga fel

Sök på rätt areal

Mark som inte används som jordbruksmark ska inte tas upp i ansökan. Vid kontroll konstateras ofta en lägre areal än vad brukaren uppgett i sin SAM-ansökan. Detta resulterar i ett arealfel som kan leda till sanktion och i förlängningen återkrav.

Betesmarker och slåtterängar är de typer av marker där Länsstyrelsen upptäcker mest fel vid kontroll. Igenväxning och dålig avbetning står för de största avvikelserna, men också att det söks på mark som inte är stödberättigad.

Tänk på att när du går in i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar, eller ansöker om utbetalning för åtagandet, så är det viktigt att komma ihåg att det du får ersättning för är att sköta marken på ett sådant sätt att de hävdberoende värden som finns kan bevaras och utvecklas. Det är alltså inte för marken du får ersättning, det är för åtgärderna du gör på marken.

Sök på rätt areal

Vid kontroll konstateras ofta en lägre areal än vad brukaren uppgett i sin SAM-ansökan. Detta resulterar i ett arealfel som kan leda till sanktion och i förlängningen återkrav.

Har du en åtagandeplan ska du söka på den areal som framgår av åtagandeplanen.

Användning

Mark som inte används som jordbruksmark ska inte tas upp i ansökan. För att arealen ska vara godkänd som betesmark eller slåtteräng ska marken inte vara lämplig att plöja, den ska inte vara skog och den ska användas till bete eller slåtter. När vi underkänner areal är det ofta mark som är stängslad och betad men som ändå inte är betesmark på grund av ett allt för tätt trädskikt eller dåligt fodervärde.

Fodervärde

Att marken används till bete eller slåtter kräver också att marken ska vara bevuxen med vegetation som är lämplig som foder, det vill säga gräs, örter eller hävdad ljung.

Områden med lågt eller inget fodervärde betraktas inte som betesmark utan tas bort vid en kontroll. Det kan till exempel vara ytor som domineras av veketåg, örnbräken, älggräs (älgört) eller brännässlor. Dessa ytor betraktas inte som betesmark utan ska räknas bort från arealen om de överstiger 500 m2 eller om de tillsammans med annan igenväxning eller impediment på marken utgör mer än 10% av skiftesarealen.

Om olika typer av jordbruksmark på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Gränser

När du redovisar din betesmark i SAM är det viktigt att de gränser du redovisar överensstämmer med var gränsen för den stödberättigande marken slutar, även om stängslet i praktiken står längre bort. Om du har dubbla stängsel vid murar eller diken, eller om du av någon anledning stängslat ifrån någon del av marken, kommer Länsstyrelsen vid en kontroll att fastställa den areal som djuren har tillgång till.

Igenväxning

Igenväxning utgör kanske det vanligaste problemet i betesmarker. Redan då du ansöker om det femåriga miljöersättningsåtagandet ska marken vara fri från igenväxning, och sedan hållas borta under hela åtagandeperioden.

Igenväxning består av flerårig vedartad vegetation och kan vara buskar men också träd. Täta buskage med till exempel nypon, slån, hagtorn, hassel eller björnbär kommer alltid att ge en igenväxningsanmärkning om arealen är större än 100 m2. Är ytan större än 500 m2 så ritas arealen bort från den godkända arealen och är varken godkänd i gårdsstödet eller miljöersättningen.

Det kan vara svårare att förstå att även träd som uppfattas som stora kan räknas som igenväxning. När träden står utställda med jämna avstånd, och ofta är likåldriga, och skuggar gräs och örter så att grässvålen riskerar att bli gles och luckras upp är även stora träd igenväxning.

Det är också viktigt att ta bort träd och buskar i fornlämningar eftersom rötterna kan skada kulturspåren.

Även om det är viktigt att ta bort all flerårig vegetation som är igenväxning eller skadar de hävdberoende värdena kan ett visst inslag av träd och buskar vara positivt för den biologiska mångfalden. En del träd är också viktiga kulturspår. För att gynna den biologiska mångfalden i marken ska du i första hand spara hamlade träd och blommande träd och buskar. Det är viktigt att se till att de träd och buskar som sparas inte får breda ut sig, de kan snabbt förvandlas till ett problem om ytorna de påverkar blir större.

Andelen av betesmarken som är bevuxen med träd och buskar får inte vara större än 10%. Bedömer Länsstyrelsen att andelen av betesmarken som består av träd, buskar eller impediment är större än 10% kommer den godkända arealen att dras ner med motsvarande areal.

Pdf-fil om betesmarker och slåtterängar med bilderPDF

För att vara godkänd för olika miljöersättningar krävs att vallen ursprungligen är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa.

Om du vet med dig att du har en vall med dålig gröda är ett alternativ att anmäla den som grödkod 49 i SAM-ansökan, då ger den enbart utbetalt i gårdsstödet.

Vallar som ofta underkänns vid kontroll

Varje år underkänns vallskiften i kontroll på grund av att grödan är för dålig. Grödan får åldras och ett visst inslag av naturligt förekommande smakliga gräs och örter är godkänt. Men den spontant etablerade vegetationen får inte blir dominerande. Skiften med ”vallkaraktär” där vegetationen blivit gles eller fått stort inslag av exempelvis mossa, veketåg, tuvtåtel, älggräs, skräppor, nässlor eller andra ogräs är inte godkända och måste förnyas för att uppfylla stödvillkoren.

Det kan handla om gamla vallar som använts till bete under mycket lång tid utan att förnyas, ogödslade vallar på magra marker, blöta marker med bristande dränering och söndertrampade marker på grund av högt djurantal eller bete under blöta perioder.

Pdf-fil med exempel på vallodlingPDF

Vid länsstyrelsens fältkontroller av det ekologiska stödet för växtodling är det fel vi oftast stöter på att lantbrukaren ansöker om miljöersättning för slåtter- och betesvallar med dålig vallgröda.

För att vara en godkänd vallgröda och kunna anmälas som grödkod 50 ska grödan vara anlagd och bestå av en blandning av vallgräs och vallbaljväxter. Med tiden vandrar andra arter in, och när vallgrödan har övergått till att till en övervägande del bestå av spontant etablerade arter är den inte längre godkänd som en slåtter- eller betesvall med grödkod 50.

Ett annat problem är att vallgrödan trampats sönder. Det kan handla om en utfodringsplats på en mindre del av en mark, men det kan också handla om till exempel hästhagar som blivit helt söndertrampade. Mark som är helt söndertrampad kan inte godkännas med grödkod 50 utan ska anmälas som grödkod 49.

Det är också viktigt att du som har åtagande för ekologisk växtodling noga skriftligt dokumenterar den gödselmängd som du använt på marken.

Om du har äldre ekologiska fruktodlingar där träd har dött behöver du se till att antalet träd i odlingen är tillräckligt stort.

Läs informationen om ekologisk växtodling med bilder härPDF

Avsikten med skyddszonen är att den ska hindra näringsämnen från åkern att läcka ut i vattendraget. För att skyddszonen ska ha en god effekt och göra skillnad ska åkermarken vara bevuxen med en vallgröda och ligga i direkt anslutning till vattendraget. Det får finnas spridda buskar och träd mellan åker och vattendrag.

När du ansöker om skyddszon är det viktigt att du tänker på att zonen är minst 6 meter bred på åkermark. Vid fältkontroller hittar vi ibland skyddszoner som ursprungligen varit tillräckligt breda, men där lantbrukaren plöjt in på skyddszonen så att den blivit för smal. Tänk därför på att hellre ha en lite bredare skyddszon och var noga med att inte plöja på ytan som ska vara permanent bevuxen med vallgräs.

Ett annat problem som vi stöter på regelbundet i kontroll är att grödan är för dålig och marken istället bevuxen med spontant etablerade ogräs som nässlor eller pestskråp, eller att marken är svart.

Det är tillåtet att putsa och skörda skyddszonen från och med den 1 juli, och bete är tillåtet under hela säsongen.

Alla regler som gäller för att du ska få ersättning för skyddszon finns på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Text om skyddszoner med bild.PDF

Vildsvinsskador

Har vildsvin bökat på din mark och orsakat skador? Påverkar detta villkoren för de jordbrukarstöd du sökt? Vad ska du göra?

Du ska anmäla vildsvinsskadorna till Länsstyrelsen. Försök att återställa marken genom att till exempel välta tillbaka tuvor på betesmark eller genom lätt harvning på vallar. Om du inte kan sköta marken enligt villkoren för jordbrukarstöden, till exempel beta eller ta skörd, ska du dra tillbaka det påverkade området från årets ansökan.

Om vildsvinsskadorna återkommer på samma mark och det är omöjligt att uppfylla villkoren för en miljöersättning ska du begära att åtagandearealen minskas. En begäran av minskning av åtagandet som beror på vildsvinsskador leder inte till återkrav. Vildsvinsskador som upptäcks vid kontroll och som du inte anmält leder till avdrag på årets utbetalningar. De kan också leda till hel eller delvis hävning av åtagande för miljöersättning med påföljande återkrav.

Kontakt