Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Behov av restaurering i Skåne

Skåne hyser en mångfald av vattenmiljöer. Få andra län i landet är så kraftigt påverkade av förändrad markanvändning som Skåne. Därför behövs ett omfattande arbete för att uppnå målsättningarna om Levande sjöar och vattendrag, Levande kust och skärgård och en god ekologisk status.

Vattnet i det skånska landskapet har använts och förändrats under lång tid och de flesta vatten har blivit påverkade på något sätt. Flertalet våtmarker är sedan länge utdikade för att ge plats åt odlingsbar åkermark. Sjöar har sänkts och vattendrag dämts, dikats och rätats. Detta har påverkat miljön, fisket och den biologiska mångfalden negativt. Det finns därför ett stort behov av att restaurera länets vattenmiljöer. Sedan 2009 finns det en Strategi för skydd och restaurering av sötvattenmiljöer i Skåne län Pdf, 5.3 MB, öppnas i nytt fönster..

Restaurering av vatten omfattar många olika typer av åtgärder. Det kan röra sig om återskapande av ett slingrande vattendrag, återmeandring, skapa fria vandringsvägar till återskapande av ålgräsängar längs kusten.

Restaureringsinsatserna sker oftast i samverkan mellan länsstyrelsen, kommuner, föreningar som Vattenråd och markägare samt berörda intresseorganisationer.

Vid restaureringar behövs ibland underlag tas fram innan insatser görs. Det kan röra sig om biotopkarteringar för att beskriva ett vattendrag. Nedan finner du de biotopkarteringar som gjorts i Skåne. Det kan behövas kulturmiljöinventeringar för att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer vid restaurering. Nedan finns kulturmiljöinventeringar genomförda i Skåne.

Biotopkarteringar i Skånes vattendrag

Vandringshinder i Skåne län I – Kulturhistorisk utredning Länk till annan webbplats.

Vandringshinder i Skåne län II – Kulturhistorisk utredning Länk till annan webbplats.

Vandringshinder i Skåne län III – Kulturhistorisk utredning Länk till annan webbplats.

Kulturmiljöinventeringar i Skåne V - Rönne å Pdf, 64.8 MB.

Ett urval vandringshinder i Skåne län VI - Kulturhistorisk utredning Pdf, 79.9 MB.

Vramsån - Vattenkraftverk och byggnader Pdf, 11.1 MB.

Rössjöholmsån och Kägleån - Vattenanknutna kulturmiljöer Pdf, 52.1 MB.

Idag är de flesta av våra vattendrag starkt påverkade av mänsklig aktivitet. Genom uträtning, uppdämning, dikning, invallning, rensning, utsläpp och annan påverkan har vattendragen till stor del förlorat de naturliga variationsförlopp. Denna naturliga variation är viktig bland annat för vattenhushållningsförmågan, näringsämnesbalansen och den biologiska mångfalden.

 

Död ved i Verkeån

Död ved är ofta en bristvara i vattendrag. En sträcka i Verkeån som har rikligt med död ved. Foto: Marie Eriksson

Många av Skånes vattendrag är idag inträngda i smala korridorer utan utrymme för naturlig meandring. I ett opåverkat landskap skulle vattendraget sakta gröpa ut sina kanter och naturligt ändra sin egen slingrande vattenväg. Ett vattendrag som slingrar sig fram genom landskapet behåller mer vatten under en längre tid, fångar mer näringsämnen och har generellt en högre biologisk mångfald än uträtade vattendrag.

Ett vattendrag med hög naturlighet präglas av att det både formar men också formas av sin omgivande miljö. Det meandrar och det skapar djupare områden med långsamma flöden varierat med grundare och snabbare flödande områden. Längs naturliga vattendrag finns oftast en varierad växtlighet och där finns på sina ställen döda träd- och växtdelar i och kring vattnet. Tillfälliga dämmen bildas och olika typer av bottensediment sorteras i områden med olika vattenhastighet, med större eller mindre inslag av organiskt material. Alla dessa variationer ger nischer för många olika djur och växter, något som leder till en hög biologisk mångfald.

Vattendragen behöver generellt mer utrymme, för att flöda mer fritt, kunna svämma över naturligt och utgöra korridorer i landskapet där djur och växter kan existera och förflytta sig.

Mer information:

Varför är det viktigt med död ved i vattendrag Pdf, 5.6 MB.

Hur påverkar död ved hydromorfologin - Exempel från Helge å Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Vattendrag och svämplan - Helhetssyn på hydromorfologi och biologi Pdf, 4.1 MB.

Ekologiskt funktionella kantzoner vid vatten Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.

I Skåne finns hundratals dämmen som byggts av människan för att använda vattnet som kraftkälla. Ett 60-tal dammar används fortfarande för vattenkraft. Många dämmen fyller inte längre någon funktion men kan vara värdefulla kulturmiljöer. Dämmen och kraftverk skapar stora problem för vattendragets ursprungliga djur och växter och ett omfattande åtgärdsarbete behövs för att nå god status.

Dämme Stensån

Exempel på ett definitivt vandringshinder där inga fiskarter kan passera. Foto: Lukas Österling.

Dämmen utgör svåra barriärer för djur och växter som behöver flytta sig inom och mellan vattendrag, sjöar och hav under olika faser av livet. För lekvandrande arter är möjligheten att ta sig upp- och nedströms ofta direkt avgörande för om de ska kunna reproducera sig. För andra arter blir dämmena barriärer som hindrar till exempel födosök, spridning av bestånden och genetiskt utbyte mellan grupper på olika sidor av dämmet. Förutom att hindra vandring har dämmena också annan påverkan på livet i vattendraget.

Exempel på negativa effekter av dämmen

  • Hindrar växter- och djur från att förflytta sig.
  • Utvandrande ungar av laxfisk fördröjs och dödligheten ökar.
  • Strömmande vattenmiljöer ersätts av uppdämda lugnvatten.
  • Höjer vattentemperaturen.
  • Förändrar flöden och torrlägger strömsträckor.
  • Hindrar sand, grus och biologiskt material från att flytta sig naturligt.
  • Vid vattenkraftverk tillkommer dödliga skador från turbiner.

Dämmen påverkar förhållandena i vattendraget både upp- och nedströms. Nedströms påverkas vattenflödet ofta och bottnar utarmas när sediment fastnar uppströms dämmet. Uppströms ersätts naturliga strömsträckor med uppdämda lugnvatten. På grund av alla dämmen är forsmiljöer i dag sällsynta i Skåne, och arter som är knutna till dessa miljöer, som lax och flodpärlmussla, har minskat kraftigt.

Karta vandringshinder i Skåne

Det finns ca 600 registrerade vandringshinder i Skåne. Vissa är definitiva (röda) och andra är partiella (gula) vandringshinder. Det finns även ett antal där passerbarheten är okänd (grå).

För flera mindre vattendrag saknas det information kring vandringshinder. Röda markeringar i kartan är definitiva hinder för all uppvandrande fisk, medan de gula markeringarna kan passeras av arter som lax, öring och ål vid gynnsamma vattenflöden. Tillsammans utgör vandringshindren svåra barriärer för organismer i många av Skånes vattendrag och sjöar.

Kvarnar och lämningar efter kvarnar är ofta värdefulla kulturmiljöer, som både är vackra och lärorika. Störst kulturmiljövärde har välbevarade helhetsmiljöer, med intakta kvarnbyggnader och vattenvägar som ger en historisk förståelse av vattnet som kraftkälla. Sådana platser kräver stor hänsyn vid åtgärdsarbete. Inför åtgärder är det viktigt att samråda med kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen. För Vramsån har Länsstyrelsen sammanställt en rapport som innehåller värderingar av kulturmiljöer och förslag på hänsyn vid åtgärder.

Läs rapporten om Vramsåns vattenkraftverk och dammbyggnader Pdf, 11.1 MB..

Profil Vramsån

Topografisk profil av en delsträcka av Vramsån. Trappstegsformen är en effekt av de många dämmena på sträckan.

Uppdämda vattenmiljöer blir naturligtvis också livsmiljöer för djur- och växter, men ofta på bekostnad av arter som tidigare levt på platsen. Dammarna kan också bidra till avskiljning av fosfor- och kväve, och vissa fall, utjämningar av flöden. Den sammanlagda påverkan på vattendragens ursprungliga växt- och djurarter är emellertid så stor att dämmen sällan kan motiveras utifrån sina ekologiska förtjänster.

Vattenkraft i Skåne

Vattenkraften i Sverige är en viktig klimatneutral energikälla. Samtidigt orsaker vattenkraften stora skador på livet i vattendragen. Skånes cirka 60 vattenkraftverk producerar 132 GWh per år, vilket motsvarar elförbrukningen för cirka 6 000 villor. Detta är 0,2 procent av den svenska vattenkraftsenergin och ingen av den viktiga reglerkraften. 80 procent av den skånska vattenkraftsenergin produceras i Helgeåns huvudfåra. I Skåne producerar vindkraft tio gånger mer energi än vattenkraft.

Skånes 60 vattenkraftverk producerar 0,2% av Sveriges vattenkraft. I Skåne står kraftverken i Helge å för 80% av den skånska vattenkraftsproduktionen.

Det typiska skånska vattenkraftverket är med andra ord mycket litet och majoriteten av verken saknar domar/tillstånd. De tillstånd som finns är gamla, utan moderna miljökrav. Vattenkraftverken utan tillstånd producerar endast fyra procent av den skånska vattenkraftsenergin. Sammantaget har vattenkraften i Skåne en stor negativ miljöpåverkan per producerad kilowattimme.

Vattenkraftsproduktion i Skåne

Cirkeldiagram vattenkraftsproduktion i Skåne

För vattenkraftsproduktionen i Skåne står i huvudsak de nio kraftverken i Helgeåns huvudfåra (80%). De tre kraftverken i Rönne å står för 9 % och resterande 48 kraftverk står för 11 %.

Skånsk vattenkraft - en jämförelsen

Skånskt perspektiv

Helgeåns huvudfåra producerar omkring 80 procent av den skånska vattenkraftsenergin. Den näst största producenten är Rönneån som står för cirka nio procent.

Nationellt perspektiv

2012 producerade den skånska vattenkraften cirka 132 GWh. Samma år var Sveriges totala vattenkraftsproduktion cirka 68 000 GWh. 2012 svarade Skånes vattenkraft för mindre än 0,2 procent av den svenska vattenkraftsproduktionen. Skånes största vattenkraftsåar, Helgeån och Rönneån svarade för cirka 0,155 respektive 0,017 procent av den svenska vattenkraftsproduktionen.

Vindkraftsperspektiv - Lillgrund/Helgeån

2012 producerade Skånes största vattenkraftså, Helgeån, omkring 106 GWh. Skånes största vindkraftspark, Lillgrund, producerar årligen omkring 330 GWh. Helgeåns huvudfåra har nio kraftverk som 2012 producerade ett snitt på cirka 11,7 GWh. Lillgrund har 48 vindkraftverk som i snitt producerar cirka 6,8 GWh.

Idag producerar Skånes vindkraft tio gånger mer energi än Skånes vattenkraft.

Vindkraftsperspektiv - Lillgrund/Små vattenkraftverk

Ett vindkraftverk på Lillgrund producerar ungefär lika mycket som 21 stycken av Skånes mindre vattenkraftverk.

Skånes minsta vattenkraftverk

Räknar man bort kraftverken i Helgeåns huvudfåra (9 st) och Rönneån (3 st), så producerade Skånes övriga 46 vattenkraftverk sammanlagt 14,7 GWh under 2012. Detta ger ett snitt på 0,32 GWh per vattenkraftverk.

Länsstyrelsens beräkningar baserade på tillgänglig data.

Dämmen och turbiner

Dämmen innebär negativa effekter på ekosystemen. Vid vattenkraftverk tillkommer skador när fisk tvingas passera genom turbinerna. Uppvandringen för fisk försvåras när vattnet fördelas mellan turbin och fiskväg. Vissa kraftverk sakna helt och hållet fiskvägar. Även flödet påverkas, vilket kan leda till stora skador i ån nedanför kraftverket. Fungerande fiskvägar, anpassade fiskgaller vid turbinerna och krav på minimitappning (så kallade ekologiska flöden), innebär en kostnad, särskilt som ett flöde måste avvaras från turbin till fiskväg. Detta behöver regleras i moderna domar/tillstånd.

Vandringshinder i Skåne för havsöring

De flesta studierna av vattenkraftverks påverkan på fisk har genomförts i stora vattendrag. I Kävlingeån uppmättes förlusterna till i genomsnitt tio procent för öring och fem procent för ål vid vart och ett de tre kraftverken. För det enskilda kraftverket låter det inte så allvarligt, men den sammantagna påverkan vid passage av flera vattenkraftverk blir däremot omfattande

I Skåne är laxen utestängd från stora delar av sina tidigare lek- och uppväxtområden i Helge å och Rönne å till följd av att kraftverken helt saknar fiskvägar. Före utbyggnaden i Helge å kunde laxen vandra ända upp i Kronobergs län. I Rönne å kunde laxen ända fram till 1950-talet vandra förbi forsarna i Klippan och vidare mot Ringsjön.

Ål och vattenkraft

Den akut utrotningshotade ålen, är en annan art som drabbats hårt av vattenkraftsutbyggnaden. I Sveriges ålförvaltningsplan räknar man med att 70 procent av ålarna dör i varje kraftverk som de måste passera i sin vandring till havet. Vid passage av fyra kraftverk överlever mindre än en procent av ålarna. Studier visar emellertid att påverkan på fisk varierar mycket mellan olika kraftverk, och att det går att genomföra åtgärder som gör att i princip all fisk kan passera både upp- och nedströms.

Videoklippet visar vad konsekvensen blir för många av de ålar som ska passera icke miljöanpassade vattenkraftverk.

Video av vandringsål som möter vattenkraftverk på Youtube Länk till annan webbplats.

Målet med kalkning och biologisk återställning är att i försurade sjöar och vattendrag få tillbaka väl fungerande ekosystem med ett naturligt växt- och djurliv för den aktuella platsen.

Omlöp Bivarödsån

Övre delen av en öppnad vandringsväg, ett så kallat omlöp, i Bivarödsån. Foto: Pernilla Olsson

I vissa vatten räcker det inte med enbart kalkning för att de arter som slagits ut av försurningen ska återvända. I dessa fall görs en biologisk återställning, vilket innebär åtgärder som kan få arter att återvända.

Åtgärderna bör gynna många olika artgrupper, inte enbart fisk. Det är särskilt viktigt att förbättra förutsättningarna för hotade eller skyddsvärda arter. Målet är att återställa hela vattensystem. Arbetet bör i första hand inriktas på att gynna naturlig återkolonisation av de arter som tidigare har funnits, genom att t.ex. öppna vandringsvägar och återställa skadade biotoper. Bara när man bedömer att återkolonisation inte är möjlig eller tar för lång tid kan återintroduktion komma i fråga.

I Skåne sker kalkning inom fem vattensystem, Skräbeån, Helge å, Rönne å, Stensån och i de skånska delarna av Lagan. Kalkning av försurade vatten Öppnas i nytt fönster..

 Kontakta Länsstyrelsen när du har en projektidé.

Åtgärdsarbetet i skånska vatten har pågått under lång tid. Det har anlagts runt 2000 hektar våtmarker sedan år 2000 och sedan 2010 har 68 vandringshinder åtgärdats. Utöver detta har det genomförts biotopvård i form av utläggning av block, sten och lekgrus på många platser. För att se om åtgärderna ger effekt görs uppföljning och nedan finns några uppföljningar. I databasen Åtgärder i vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns fler genomförda åtgärder registrerade.

Klövabäcken - åtgärdande av tre vandringshinder Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Stendalsmölla - åtgärdande av vandringshinder Pdf, 593.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Blockrestaureringar i Rönne ås avrinningsområde Pdf, 1.9 MB.

Länsstyrelsen Skåne planerar löpande för åtgärder i kustvatten, sjöar och vattendrag för att återställa vattensystemens naturliga strukturer, funktioner och processer. Detta för att bland annat förbättra systemens vattenhållande förmåga och gynna den biologiska mångfalden i våra vatten. En del av de åtgärder som planeras i vattendrag och kustvatten framgår av projektbeskrivningarna nedan.

Restaurering av Rönne å Pdf, 2.4 MB.

Restaurering av Råån Pdf, 1.8 MB.

Restaurering av Vegeå Pdf, 1.5 MB.

Restaurering av Kävlingeån Pdf, 2.3 MB.

Restaurering av Saxån Pdf, 2 MB.

Restaurering av Sydkuståar Pdf, 2.1 MB.

Restaurering av Vramsån Pdf, 2.6 MB.

Restaurering av Österlenåar Pdf, 2.5 MB.

Restaurering av lekområden i estuarier Pdf, 838.7 kB.

Sandåterförsel i skånska kustvattenmiljöer Pdf, 725.7 kB.

Stenåterförsel i skånska kustvattenmiljöer Pdf, 866.9 kB.

Restaurering av vattenmiljöer

Det sker mycket arbete inom länet och det finns ingen möjlighet att presentera allt här. Det finns dock mycket information att hitta på vattenrådens hemsidor, i fiskevårdsplaner och via flera andra kanaler.

På vattenrådens hemsidor kan du hitta hur de arbetar med restaurering av vattenmiljöer och få veta vad som gjorts och görs inom deras områden. Hitta ditt vattenråd på vattenorganisationer.se.

I VISS kan du hitta mycket information om vattenförekomsterna i länet. Där finns även förslag på åtgärder som behövs för att nå god ekologisk status.

VattenInformationSystemSverige (VISS) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I VattenAtlas hittar du samlad, gränsöverskridande information om Skånes vatten och miljö. Karttjänsten är ett samarbete mellan vattenråden.

Vattenatlas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen Skånes publikationer  

Sedan 2019 pågår projektet Life connects där åtgärder i Rönne å, Verkeån och Helge å-Vramsån ingår. Du kan läsa mer om detta på projektets hemsida.

LIFE CONNECTS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När du vill restaurera ett vatten

Kontakta först en handläggare på Länsstyrelsen Skåne och sedan de som är verksamma i området där åtgärden ska genomföras.

Stöd för restaurering av vatten

Det finns olika stöd att söka för restaurering av vattenmiljöer genom länsstyrelsen:

Miljöinvestering - vattenvårdsåtgärder

Lokala vattenvårdsprojekt - LOVA

Lokala naturvårdsinsatser - LONA

Fiskevårdsåtgärder och bidrag

Det finns även andra stöd som du kan söka för att restaurera vattenmiljöer:

Region Skånes bidrag att söka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen Västra Götaland har gjort en sammanställning av olika typer av bidrag för restaurering där fler stödmöjligheter beskrivs:

Bidrag för åtgärder för en bättre vattenmiljö Pdf, 742.3 kB, öppnas i nytt fönster..

Nätverk jordbruk, skogsbruk och landskapsvård

Det finns ett nätverk för "Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård" inom Hållbar utveckling Skåne (HUT), där färsk information lämnas regelbundet om bland annat förändringar i de olika stödsystemen inom vattensidan och hur de tillämpas just i Skåne. Mer information om nätverket finns på:

HUT-Skånes webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss