Energi och klimat
Länsstyrelsen leder det regionala arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Vi samordnar arbetet och ger stöd till näringsliv, kommuner och myndigheter i dessa frågor. Det handlar till exempel om regional energi- och klimatstrategi, ekonomiska stöd och arenor för samverkan och kunskap.
För att vi ska uppnå uppsatta energi- och klimatmål behöver näringsliv, kommuner och myndigheter samarbeta. Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, öka takten för energieffektivisering och öka andelen förnybar energi.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Ansvarar för att tillsammans med andra aktörer ta fram regionala energi- och klimatstrategier med utgångspunkt i riksdagens energi- och klimatmål.
- Arbetar med att förmedla kunskap, ge inspiration och fördela ekonomiska stöd för att bidra till målen.
- Arbetar för att energi och klimat ska bli en integrerad del i alla verksamhets- och politikområden.
Länsstyrelsen Skåne arbetar mycket i projektform inom energi- och klimatområdet.
Vägledningar och stöd
Länsstyrelsens energi- och klimatsamordning, LEKS, driver flera utvecklingsprojekt inom energi och klimat. Inom projekten har vi tagit fram olika vägledningar och handläggarstöd, som kan hjälpa dig som arbetar med energi- och klimatfrågor inom till exempel miljöprövning, energitillsyn, översiktsplanering och jordbruk.
Här inkluderas även andra vägledningar och stöd som länsstyrelserna har tagit fram själva eller tillsammans med andra myndigheter/aktörer.
Visste du att industrin står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning? Det innebär att energitillsynen i miljöfarlig verksamhet har en viktig del i hur vi ska uppnå nationella miljömål. För att hjälpa dig som tillsynshandläggare har Länsstyrelsen tagit fram ett handläggarstöd för energitillsyn av miljöfarlig verksamhet.
Handläggarstöd vid energitillsyn
Pdf, 820.4 kB.
Handläggarstödet innehåller:
- information om lagar inom området
- råd för att planera, genomföra och utvärdera ett tillsynsbesök
- grundläggande fakta om energi
- konkreta exempel på bland annat kontrollfrågor vid tillsynsbesök.
Handläggarstödet vänder sig till:
- Länsstyrelsens handläggare inom tillsyn och tillsynsvägledning
- kommunernas handläggare inom tillsyn
- verksamhetsutövare.
Kontaktperson är Ingela Höök på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Upphandlar du kurser i sparsam körning för jordbruk? För att kurser i sparsam körning ska spara både pengar och klimat behöver de uppfylla vissa minimumkrav. Här kan du ta del av riktlinjer för att veta vilka kvalitetskrav du ska ställa på kurserna. Underlaget består av en rapport och en broschyr som sammanfattar riktlinjerna.
Broschyr: Kvalitetskrav på kurser i sparsam körning för jordbruk Pdf, 1.8 MB.
Rapport: Kvalitetskrav på kurser i sparsam körning för jordbruk Pdf, 446.1 kB.
Broschyren innehåller:
- riktlinjer för allmänna krav
- riktlinjer för krav på innehåll och utförande
- exempel på kursupplägg.
Underlaget vänder sig till:
- upphandlare av kurser i sparsam körning
- andra som kommer i kontakt med sparsam körning för jordbruk.
Kontaktperson är Aino Inkinen på Länsstyrelsen Uppsala.
Miljöprövningar är ett utmärkt tillfälle för att arbeta med energifrågor. Om vi får in energiaspekten redan i samrådsfasen kan företagens redovisningar av energianvändningen bli mer detaljerade. Det gäller både i ansökan och i miljökonsekvensbeskrivningen.
Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning till hur energiaspekten kan inkluderas i miljöprövningar – hela vägen från samråd till beslut. Det leder förhoppningsvis till ökad energihushållning och energieffektivare verksamheter.
Vägledning – energi i miljöprövningar Pdf, 2.8 MB.
Vägledningen innehåller:
- en genomgång av krav och bestämmelser för energiaspekter
- förslag på energiaspekter som kan ingå i miljöprövningar
- checklistor för energiaspekter
- förslag på energivillkor.
Vägledningen vänder sig till:
- verksamhetsutövare
- länsstyrelser i samrådsfasen
- miljöprövningsdelegationer.
Kontaktperson är Ola Lindén på Länsstyrelsen Östergötland.
Hållbar översiktsplanering handlar om att ta hänsyn till energi- och klimatfrågor redan i översiktsplaner och detaljplaner. Här har du som arbetar som planhandläggare en viktig roll, och Länsstyrelsen har därför sammanställt en vägledning som du kan använda när du granskar, reviderar eller tar fram nya översiktsplaner. Det finns även en checklista, framtagen av Länsstyrelsen i Hallands län, som kan hjälpa dig att få in energi- och klimataspekten i både översiktsplaner och detaljplaner.
Vägledning - Planera för hållbarhet Pdf, 2 MB.
Underlaget innehåller:
- information om vad som bör ingå i olika typer av översiktsplaner
- checklista för energi- och klimatfrågor i översiktsplaner och detaljplaner.
Underlaget vänder sig till:
- Länsstyrelsens handläggare för översiktsplaner och detaljplaner
- kommunernas handläggare för översiktsplaner och detaljplaner.
Kontaktperson är Ylva Sardén på Länsstyrelsen Norrbotten.
Alla verksamhetsutövare har en skyldighet att hushålla med el. För att förenkla för företag och andra verksamheter som vill bli mer energieffektiva har Länsstyrelserna i samarbete ned Energimyndigheten tagit fram en rad hjälpmedel inom projekten Nätverk för energieffektivisering och Incitament för energieffektivisering. På Energimyndighetens webbplats finns dessa stöd samlade:
Guide för energieffektiva företag på Energimyndighetens webbplats
Länk till annan webbplats.
Metodstöd för energieffektivisering på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen arbetar med energieffektivisering inom bland annat det övergripande klimatarbetet och inom tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Effektiv energianvändning bidrar positivt till flera nationella miljömål och är en viktig del i arbetet med Agenda 2030.
Statistik för planering och uppföljning
Länsstyrelsen tar fram energi- och klimatstatistik som kan användas för planering och uppföljning. Bland annat tar vi fram energistatistik över tillförsel, omvandling och användning av energi. Hos SMHI, i den nationella emissionsdatabasen, hittar du nationell och regional statistik för utsläpp av växthusgaser.
Nationella emissionsdatabasen på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.
Vi har kvalitetsgranskat och kompletterat energistatistik från Statistiska centralbyrån, sammanställt den i energibalanser och presenterat den i Sankey-diagram.
I excelfilerna nedan finns även förbättrad energistatistik för samtliga skånska kommuner.
Energibalans för Skåne, Sankeydiagram 2020
Energibalans för Skåne, statistik för 2020
Excel, 528.5 kB.
Energistatistik från Statistiska centralbyrån (det underlag vi använt) Länk till annan webbplats.
För frågor se LEKS webbsida eller kontakta oss på Länsstyrelsen Skåne.
Figuren visar Skånes energibalans för år 2020 i Sankey-diagram. Tillförd energi syns till vänster och använd energi till höger i diagrammet.
Energibalans Skåne, Sankey-diagram 2017
Öppnas i nytt fönster.
Energibalans Skåne, statistik för 2017 Excel, 510.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Energibalans Skåne, metodbeskrivning 2017 Pdf, 4.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Energibalans för Skåne, Sankey-diagram 2015
Energibalans för Skåne, statistik för 2015 Excel, 375.2 kB.
Energibalans för Skåne, Sankey-diagram 2013
Energibalans för Skåne, statistik för 2013 Excel, 343.6 kB.
Energibalans för Skåne, rapport för 2013 Pdf, 862.7 kB.
Energibalans för Skåne, rapport för 2010 Pdf, 1.1 MB.
Metodbeskrivning för hur energibalansen för 2010 räknats fram Pdf, 333.7 kB.
Klimat- och energistrategi för Skåne
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, inom ramen för Klimatsamverkan Skåne, tagit fram en klimat- och energistrategi för Skåne, Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne. Strategin beslutades i juni 2018 och innehåller även regionala klimatmål.
Klimat- och energistrategin för Skåne ska ge vägledning för det fortsatta klimat- och energiarbetet i länet och innehåller regionala mål och prioriterade områden, med åtgärder för resurseffektivisering, energiomställning och minskad klimatpåverkan fram till år 2030.
Strategin ska ge inspiration, vägledning och stöd till att utveckla och genomföra åtgärder för att nå de regionala klimatmålen.
Strategin riktar sig till alla aktörer i Skåne som kan bidra till att vi når målen, och ska samtidigt ge länets invånare en tydlig bild av länets ambitioner för utvecklingen inom klimat- och energiområdet.
Vill du veta mer om klimat- och energistrategin? Kontakta Tommy Persson
Målen som fastställdes i klimat- och energistrategin 2018 är:
- Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.
- Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
- Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.
- Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.
- Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.
De regionala klimat- och energimålen ska hjälpa oss att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
Regional bedömning av Begränsad klimatpåverkan
Varje år görs en regional bedömning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan och de regionala energi- och klimatmålen. Texten innehåller beskrivning av läget, redogörelse för de viktigaste genomförda åtgärderna under året, samt aktuell klimat- och energistatistik.
Klimatindikatorer
Inom miljömålssystemet finns indikatorer för bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
Indikatorer på sverigesmiljömål.se Länk till annan webbplats.
Utsläpp av växthusgaser
Den nationella databasen för luftutsläpp visar utsläpp i länen och kommunerna. Databasen uppdateras årligen. Databasen är framtagen av RUS (Regional uppföljning och samverkan i miljömålssystemet), i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED.
Nationell databas för luftutsläpp Länk till annan webbplats.
Utsläpp i siffror
Utsläpp i siffror är Naturvårdsverkets webbsida som visar utsläpp från de cirka 1000 största företag i Sverige som bedriver verksamhet som klassas som miljöfarlig. Alla företag som det finns uppgifter om i registret har tillstånd för sin verksamhet och för sina utsläpp.
Siffrorna kommer från de miljörapporter som företag ska lämna till sina tillsynsmyndighet en gång per år. För vissa luftföroreningar visas Sveriges årliga totala utsläpp.
Utsläpp i siffror (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Miljöövervakningen i Skåne genomförs av en mängd olika aktörer, av Länsstyrelsen, av nationella aktörer, av kommuner, vattenråd, luftvårdsförbund, verksamhetsutövare och ideella krafter.
Till år 2030 ska utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne vara minst 70 procent lägre än år 2010. Det är ett av Skånes regionala klimat- och energimål.
Därför har vi tagit fram en regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Syftet med planen är att ge kunskap om nuläge och vägledning kring hur etablering av publik infrastruktur för förnybara drivmedel bör ske i Skåne län för att målet ska kunna nås.
Prognoser och antaganden som ligger till grund för planen kan ändras snabbt på grund av exempelvis teknik- och marknadsutveckling, ny lagstiftning, uppdateringar eller framtagande av andra regionala planer. Planen ska därför vara ett levande dokument som används i det aktiva arbetet och kontinuerligt följs upp och utvecklas.
Vill du veta mer om planen, eller har du synpunkter? Kontakta Kristina Eriksson
Den Regionala planen för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel består av olika delar:
Översiktlig och kunskapshöjande del
- Sammanfattning Pdf, 81.5 kB, öppnas i nytt fönster.
- Inledning med bakgrund och syfte Pdf, 378.6 kB, öppnas i nytt fönster.
- Bilaga 1: Planen i ett sammanhang – lagstiftning och andra regionala planer Pdf, 578.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Nulägesbeskrivning
- Nuläge och förutsättningar Pdf, 1.5 MB.
- Transportsektorn
- Förnybara drivmedel (kartor)
- Laddinfrastruktur
- Relevanta pågående projekt
- Bilaga 2 och 3 - enkätundersökningar Pdf, 510.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Scenario och kommande behov
Beskrivning av ett scenario och kommande behov för att uppnå scenariot. Scenariot ligger till grund för handlingsplanen och behöver därför uppdateras om det finns skäl att ändra till exempel prognoser.
- Scenario och kommande behov Pdf, 298.6 kB.
- Nationella prognoser
- Regionalt
Handlingsplan
Förslag på åtgärder – handlingsplanen. Vilka åtgärder som ska prioriteras behöver omvärderas i takt med ändringar av ovanstående delar.
Klimatsamverkan Skåne
Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Syftet är att öka samordning och samverkan och göra det skånska klimatarbetet effektivare.
Energikällor och energibärare
Länsstyrelsen arbetar bland annat med trygg elförsörjning, minskad elförbrukning och styrel.
Nästan en tredjedel, cirka 3 TWh, av Sveriges biogaspotential återfinns i Skåne. Regionen är tätbefolkad, har stor djurhållning och behov av näringsämnen för jordbruket.
Den skånska biogaspotentialen kommer främst från gödsel och restprodukter från jordbruket och inkluderar inte skog och odlade grödor. Bara den årliga stallgödselproduktionen i Skåne skulle via biogasprocessen kunna driva omkring 45 000 bilar, samtidigt som man tillvaratar näringsämnen från gödseln. Gödsel från en ko räcker till 300 mil om året i en gasbil.
I Skåne finns även stora mängder råvaror till biogas i form av restprodukter från livsmedelsindustrin. I Skåne ägnar vi oss även åt framstående biogasforskning vilket ökar intresset för denna teknik och ger upphov till nya innovativa företag inom området.
Vill du veta mer om Länsstyrelsen Skånes arbete med biogas? Kontakta Johannes Elamzon
Idag finns totalt över 47 produktionsanläggningar för biogas i Skåne och år 2020 producerades årligen 0,44 TWh i Skåne. Flera biogasanläggningar, som är under projektering, skulle tillsammans kunna fördubbla den skånska biogasproduktionen.
Flera studier visar att biogaspotentialen i Skåne är närmare 3 TWh per år från redan använda restströmmar. År 2022 genomfördes en kartläggning som bekräftade denna potential.
Kartläggning av biogaspotential 2022 Länk till annan webbplats.
Sverige har världens största biogasdrivna fordonsflotta. Många av dessa fordon finns i Skåne. Många skånska kommuner och företag kör eller planerar att köra sina tjänstefordon på biogas, och intresset växer för att se till att lastbilstransporter drivs av biogas.
Även i industrin och inom sjöfarten pågår ett arbete att ställa om till biogas.
Totalt var biogasavändningen närmare 1 TWh i Skåne år 2020.
Länsstyrelsen Skåne och Biogas Syd har genomfört en inventering av biogaspotentialen i Skåne med en högre detaljeringsgrad än vad som tidigare genomförts på nationell nivå. Målet med inventeringen var att skapa ett GIS-verktyg som ska kunna användas som underlag i fysisk planering och strategisk arbete på kommunal nivå.
Rapporten beskriver i kartor och diagram biogaspotentialen för respektive råvarukategori och respektive kommun.
Rapporten Biogaspotential i Skåne (2011) Pdf, 2.5 MB.
Underlag för den inventering som genomfördes 2011 finns som excelfil. Excelfilen innehåller grunddatan till både rapporten om biogaspotential (se ovan) och tillhörande GIS-kartor.
Underlag: grunddata och tillhörande kartor (excel) Excel, 3.1 MB.
Det finns även en handledning i hur man kan fördjupa sig i de lokala förutsättningarna, till exempel för en kommun.
Om alla kommuner använder samma metodik blir det lättare att jämföra förutsättningar och resultat i olika kommuner.
Handledning för lokal inventering av biogaspotential Pdf, 105.4 kB.
Underlaget, i form av biogaspotential på församlingsnivå, finns tillgängligt som kartor i Länsstyrelsens interaktiva karttjänst, utan krav på eget GIS-program.
Biogaskartor i GIS-tjänsten
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Manual för att använda kartverktyget biogaspotential i Skåne Pdf, 318.8 kB.
Biogas Syd är ett nätverk som samverkar för biogas i Skåne. I nätverket deltar organisationer inom näringsliv, offentlig sektor och forskning.
Länsstyrelsen prövar tillstånd för biogasanläggningar som klassas som tillståndspliktig miljöfarlig B-verksamhet. Detta omfattar de biogasanläggningar som framställer mer än 3000 MWh per år eller tar emot mer än 500 ton avfall för biologisk behandling.
Vill du söka stöd till en anläggning för biogas eller bioenergi på landsbygden?
Du som driver en biogasanläggning och rötar gödsel kan även ansöka om att få delta i ett projekt och söka gödselgasstöd. Du kan som mest få ut 40 öre per kWh.
Information om gödselgasstödet på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Geotermisk energi har en stor potential och kan utgöra en viktig beståndsdel för att uppnå energi- och klimatmålen i Skåne. Geotermisk energi är värme som är producerad genom geologiska processer i jordens inre, framför allt genom radioaktivt sönderfall, och sedan transporteras till jordskorpan.
Värmen i berggrunden ökar med djupet. I Sverige ökar temperaturen med 15-30 grader per kilometer (den geotermiska gradienten). Vid en medeltemperatur i markytan på 10 °C är temperaturen på 2 km djup cirka 40-70 °C.
Vill du veta mer om geotermisk energi? Kontakta Peter Odhner
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att öka intresset för solenergi bland annat genom att delta i olika projekt som ökar intresset för solenergi.
Vill du veta mer om Länsstyrelsens arbete med solenergi? Kontakta Eric Eliasson
Projektet Solmarken undersöker vilka andra marktyper än jordbruksmark som kan vara lämpliga att placera solceller på. Vi har tittat på hinder, möjligheter, potential och förutsättningar för några utvalda markområden på en övergripande nivå samt lokal förankring av solcellsparker.
Slutrapport för projektet Solmarken Länk till annan webbplats.
Hälften av Skånes el kan komma från solceller
I Skåne finns stora möjligheter att producera solel. Solinstrålningen är hög, hustaken många och vi använder relativt mycket el. Genom att sätta upp solceller på alla lämpliga tak kan solen stå för över hälften av Skånes elanvändning år 2050. Det visar en potentialstudie som Länsstyrelsen tagit fram, med beräkningar för Skånes alla kommuner både på kortare och lite längre sikt.
Till år 2030 kan det finnas solceller på en femtedel av de oskuggade takytorna, vilket motsvarar en yta på runt 3 100 fotbollsplaner. Solcellerna ger då i genomsnitt 3,1 TWh solel per år, vilket motsvarar nästan en fjärdedel (24 procent) av Skånes totala elanvändning (siffra från 2013).
Till år 2050 skulle alla oskuggade, södervända tak (i princip från öst till väst) kunna ha solceller, vilket motsvarar hälften av takytan eller nästan 7 400 fotbollsplaner med solceller. Det skulle ge 7,5 TWh solel per år, vilket är mer än hälften (57 procent) av den totala elanvändningen (siffra från 2013).
Alltför mycket solel är inte lämpligt, bland annat eftersom det ställer höga krav på elnäten, men än är det långt kvar till dess. Idag står solen för ungefär 0,2 procent av elen i Skåne, vilket kan jämföras med Tyskland och Danmark som har nära 7 respektive 3 procent solel i näten. Energimyndigheten bedömer exempelvis att andelen el från solceller i Sverige kan uppgå till 5–10 procent av landets totala elanvändning år 2040.
I rapporten Solenergipotential för Skånes bebyggelse finns även detaljerad information för alla Skånes kommuner.
Bilagor
- Faktablad solenergi i Skåne Pdf, 480.1 kB.
- Illustration - Solceller i kallt klimat
- Illustration - Solceller på tak och användningsområden
- Illustration - Solceller på taken i Skåne
- Illustration - Solceller har ökat i Skåne
- Illustration - Världens solkraft ökar
Projektet Sol i syds webbplats (projektet är avslutat) Länk till annan webbplats.
Ska du bygga en solelsanläggning på marken behöver du samråda med oss.
Samråd för åtgärd i naturmiljön
Vill du veta mer om solenergi och hur du kan nyttja den på bästa sätt så finns det olika organisationer som arbetar regionalt och nationellt med solenergi.
Solenergi på Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Spillvärme är energi som kan komma till nytta. Genom att ta tillvara spillvärme (industriell restvärme) minskar resursanvändningen, vilket ger en bättre miljö och stärker företagens konkurrenskraft. Idag är cirka 10 procent av Skånes fjärrvärmeproduktion spillvärmebaserad.
För att kunna ta tillvara mer spillvärme i befintliga och planerade anläggningar krävs både gamla och nya tekniska lösningar. Särskilt inom lågtemperatursystem och energilagring finns det intressanta tekniska lösningar som inte uppnått sin fulla potential än.
Vill du veta mer om spillvärme och dess potential? Kontakta Johannes Elamzon
Spillvärme används i 10 fjärrvärmenät i Skåne, och sammanlagt levererades 0,68 TWh spillvärme till fjärrvärmenätet år 2012. Spillvärme är därmed den fjärde största tillförda energin efter biobränslen, avfallsförbränning och naturgas.
Vissa skånska kommuner har redan idag stor andel spillvärme i sitt fjärrvärmesystem, exempelvis Höganäs, Helsingborg, Landskrona och Bromölla.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön. Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.
I princip hela Skånes landyta och all havsyta har potential för vindbruk.
Vill du veta mer om vårt arbete med vindkraft? Kontakta Sandra Johanne Selander
Vindbrukskollen är en webbaserad nationell databas för vindkraft i Sverige. Vindbrukskollen visar bland annat var i landet det finns vindkraftverk och var man planerar att bygga nya. Databasen innehåller även annan kartbaserad information.
Vindbrukskollen är integrerad med Vindlov.se som är en webbplats för frågor om tillstånd för vindkraftverk. Tillsammans utgör de en samlad webbtjänst för vindkraft som erbjuder tillgänglig information där allt om planering- och tillståndsprocesser finns samlat.
Innan du anlägger ett vindkraftverk krävs prövning.
Skånes vindkraftsakademi
Skånes vindkraftsakademi är ett regionalt forum för vindkraftsfrågor i Skåne. Föreningen verkar som en plattform för utbyte av kunskap och erfarenhet.
Energieffektivisering
Flera energibesparande åtgärder är direkt lönsamma, och kan därigenom ge ökad vinst och stärkt konkurrenskraft.
NUDGE är ett aktivitetsbaserat nätverksprojekt där företag i Skåne ska få bättre koll på sin energianvändning och göra energieffektiviserande insatser. Målet är att sänka företagens energikostnader samt stödja företagens återhämtning i spåren av covid-19-pandemin.
Genom projektet erbjuds erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och individuell energikonsultation. I nuläget finns tre nätverk.
Webbsida för projektet NUDGE på Skånes kommuners webbplats Länk till annan webbplats.
Vill du veta mer om nätverken för energieffektivisering? Kontakta Ingela Valeur.
Under åren 2016-2021 deltog omkring 50 skånska företag i något av de fem energieffektiviseringsnätverk (EENet) som koordinerades av Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Skåne. Du kan läsa om några av dem i broschyren "Energiarbete som ger konkurrenskraft".
Broschyr: Energiarbete som ger konkurrenskraft (pdf) Pdf, 1.3 MB.
Energi- och klimatrådgivning
Energi- och klimatrådgivarna i Skåne är ett nätverk för energi- och klimatrådgivarna i de skånska kommunerna. De erbjuder kostnadsfri och oberoende rådgivning om hur företag kan energieffektivisera och spara pengar.
Energirådgivarna i Skånes webbplats Länk till annan webbplats.
Relaterad information
Kontakt
-
Jeanette Schlaucher
Specialist, enhetschef
E-post till Jeanette Schlaucher
Telefon 010-2241370