Energi och klimat
Länsstyrelsen leder det regionala arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Vi samordnar arbetet och ger stöd till näringsliv, kommuner och myndigheter i dessa frågor. Det handlar till exempel om regional energi- och klimatstrategi, ekonomiska stöd och arenor för samverkan och kunskap.
För att vi ska uppnå uppsatta energi- och klimatmål behöver näringsliv, kommuner och myndigheter samarbeta. Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, öka takten för energieffektivisering och öka andelen förnybar energi.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Ansvarar för att tillsammans med andra aktörer ta fram regionala energi- och klimatstrategier med utgångspunkt i riksdagens energi- och klimatmål.
- Arbetar med att förmedla kunskap, ge inspiration och fördela ekonomiska stöd för att bidra till målen.
- Arbetar för att energi och klimat ska bli en integrerad del i alla verksamhets- och politikområden.
Klimatsamverkan Skåne
Klimatsamverkan Skåne
är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Syftet är att öka samordning och samverkan och göra det skånska klimatarbetet effektivare. Inom Klimatsamverkan Skåne drivs uppropet 100% fossilbränslefritt 2020 Skåne 2020.
Fossilbränslefritt Skåne
100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 är ett upprop för att få kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne att minska sin påverkan på klimatet - och visa att vi i Skåne kan och vill gå före. Genom att ansluta dig till uppropet åtar du dig att vara aktiv för att du eller din organisation ska eftersträva:
- Ingen fossil energianvändning i byggnader.
- Inget fossilt bränsle i transporter.
- Ingen användning av fossil el.
Klimat- och energistrategi för Skåne
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, inom ramen för Klimatsamverkan Skåne, tagit fram en klimat- och energistrategi för Skåne, Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne
. Strategin beslutades i juni 2018 och innehåller även regionala klimatmål.
Klimat- och energistrategi för Skåne: Ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne
Målbild, målområden och prioriterade åtgärdsområden för Klimat- och energistrategi för Skåne.
Strategin ska ge vägledning för det fortsatta klimat- och energiarbetet i länet och innehåller regionala målsättningar och prioriterade områden med åtgärder för resurseffektivisering, energiomställning och minskad klimatpåverkan fram till år 2030.
Klimat- och energistrategin för Skåne ska ge inspiration, vägledning och stöd till att utveckla och genomföra åtgärder för att nå de regionala klimatmålen. Strategin riktar sig till alla aktörer i Skåne som kan bidra till att vi når målen, och ska samtidigt ge länets invånare en tydlig bild av länets ambitioner för utvecklingen inom klimat- och energiområdet.
Skicka e-post till tommy.persson@lansstyrelsen.se om du vill veta mer om klimat- och energistrategin
Klimatmål för Skåne till år 2030:
- Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.
- Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
- Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.
- Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.
- Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.
Målen fastställdes i den nya klimat- och energistrategin 2018
De regionala klimat- och energimålen ska hjälpa oss att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Det finns mål för fler miljöområden.
Biogas
Biogas är ett förnybart bränsle som både kan användas som drivmedel i fordon och omvandlas till elektricitet och värme. Gasen produceras genom biologisk nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden, i en process som kallas rötning. De vanligaste råvarorna är restprodukter som avloppsvatten, avfall och lantbruksprodukter.
Enligt Naturvårdsverket är biogasens klimatpåverkan 93% lägre än bensinens klimatpåverkan. Biogas framställd från gödsel minskar under optimala förhållanden klimatutsläppen med 180%, vilket beror på att man även minskar det växthusgasläckage som normalt sker vid gödselhantering.
Restprodukterna från biogastillverkning innehåller näringsämnen, bland annat kväve, och fungerar utmärkt som gödsel. Den kan ersätta importerad konstgödsel som tillverkas av fossil naturgas med mycket hög klimatpåverkan. Rötningen av gödsel gör även att kvävet blir mer lättillgängligt i restprodukten, vilket minskar risken för kväveläckage från åkrarna.
Biogaspotential i Skåne
Nästan en tredjedel, cirka 3 TWh, av Sveriges biogaspotential återfinns i Skåne. Regionen är tätbefolkad, har stor djurhållning och behov av näringsämnen för jordbruket. Den skånska biogaspotentialen kommer främst från gödsel och restprodukter från jordbruket och inkluderar inte skog och odlade grödor. Bara den årliga stallgödselproduktionen i Skåne skulle via biogasprocessen kunna driva omkring 45 000 bilar samtidigt som man tillvaratar näringsämnen från gödseln. Gödsel från en ko räcker till 300 mil om året i en gasbil. I Skåne finns även stora mängder råvaror till biogas i form av restprodukter från livsmedelsindustrin. I Skåne ägnar vi oss även åt framstående biogasforskning vilket ökar intresset för denna teknik och ger upphov till nya innovativa företag inom området.
Idag finns totalt över 47 produktionsanläggningar för biogas i Skåne och år 2016 producerades årligen 0,44 TWh i Skåne.
Sverige har världens största biogasdrivna fordonsflotta. Många av dessa fordon finns i Skåne framför allt inom kollektivtrafiken. Det regionala trafikbolaget har tagit beslutet att hela kollektivtrafiken ska drivas av förnybart bränsle år 2018, vilket innebär fortsatt stora investeringar i biogasbussar. Många skånska kommuner och företag kör eller planerar att köra sina tjänstefordon på biogas.
Länsstyrelsen Skåne och Biogas Syd har genomfört en inventering av biogaspotentialen i Skåne med en högre detaljeringsgrad än vad som tidigare genomförts på nationell nivå. Målet med inventeringen är att skapa ett GIS-verktyg som ska kunna användas som underlag i fysisk planering och strategisk arbete på kommunal nivå. Rapporten beskriver i kartor och diagram biogaspotentialen för respektive råvarukategori och respektive kommun.
Rapporten Biogaspotential i Skåne (2011)
Underlag för den inventering som genomfördes 2011 finns som excelfil.
Denna excelfil innehåller grunddatan till både rapporten om biogaspotential (se ovan) och tillhörande GIS-kartor.
Det finns även en handledning i hur man kan fördjupa sig i de lokala förutsättningarna, till exempel för en kommun. Om alla kommuner använder samma metodik blir det lättare att jämföra förutsättningar och resultat i olika kommuner.
Underlaget, i form av biogaspotential på församlingsnivå, finns tillgängligt som kartor i Länsstyrelsens interaktiva karttjänst, utan krav på eget GIS-program.
Tillståndsprocess för biogasanläggningar
Länsstyrelsen prövar tillstånd för biogasanläggningar som klassas som tillståndspliktig miljöfarlig B-verksamhet. Detta omfattar de biogasanläggningar som framställer mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle eller tar emot mer än 500 ton avfall för biologisk behandling.
Länkar om biogas
Vill du söka stöd till en anläggning för biogas eller bioenergi på landsbygden?
Du som driver en biogasanläggning och rötar gödsel kan även ansöka om att få delta i ett projekt och söka gödselgasstöd. Du kan som mest få ut 20 öre per kWh. Mer information om gödselgasstödet hittar du på Jordbruksverkets webbplats.
År 2020 ska Skåne vara den ledande biogasregionen.
Solenergi
Jorden tar emot lika mycket energi från solen på två timmar som hela världens befolkning använder under ett år! Vi behöver hitta smarta sätt att använda denna energi och sluta använda fossil energi.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att öka intresset för solenergi bland annat genom att ge bidrag till de som installerar solanläggningar och genom att delta i olika projekt som ökar intresset för solenergi.
Skicka e-post till veronica.lindeberg@lansstyrelsen.se om du vill veta mer om solenergi
Hälften av Skånes el kan komma från solceller
I Skåne finns stora möjligheter att producera solel. Solinstrålningen är hög, hustaken många och vi använder relativt mycket el. Genom att sätta upp solceller på alla lämpliga tak kan solen stå för över hälften av Skånes elanvändning år 2050. Det visar en potentialstudie som Länsstyrelsen tagit fram, med beräkningar för Skånes alla kommuner både på kortare och lite längre sikt.
Till år 2030 kan det finnas solceller på en femtedel av de oskuggade takytorna, vilket motsvarar en yta på runt 3 100 fotbollsplaner. Solcellerna ger då i genomsnitt 3,1 TWh solel per år, vilket motsvarar nästan en fjärdedel (24 procent) av Skånes totala elanvändning (siffra från 2013). Till år 2050 skulle alla oskuggade, södervända tak (i princip från öst till väst) kunna ha solceller, vilket motsvarar hälften av takytan eller nästan 7 400 fotbollsplaner med solceller. Det skulle ge 7,5 TWh solel per år, vilket är mer än hälften (57 procent) av den totala elanvändningen (siffra från 2013).
Alltför mycket solel är inte lämpligt, bland annat eftersom det ställer höga krav på elnäten, men än är det långt kvar till dess. Idag står solen för ungefär 0,2 procent av elen i Skåne, vilket kan jämföras med Tyskland och Danmark som har nära 7 respektive 3 procent solel i näten. Energimyndigheten bedömer exempelvis att andelen el från solceller i Sverige kan uppgå till 5–10 procent av landets totala elanvändning år 2040.
I rapporten Solenergipotential för Skånes bebyggelse finns även detaljerad information för alla Skånes kommuner.
Solenergipotentialen för Skånes bebyggelse enligt två framtidsscenarier
Projektet Sol i syd: https://solisyd.se/
För dig som ska installera en solcellsanläggning och funderar på att söka ekonomiskt stöd för denna.
Vill du veta mer om solenergi och hur du kan nyttja den på bästa sätt så finns det olika organisationer som arbetar regionalt och nationellt med solenergi.
Solenergi på Energimyndighetens webbplats
Solar region Skånes webbplats https://solarregion.se
Vindkraft
I princip hela Skånes landyta och all havsyta har potential för vindbruk.
Vindbrukskollen är en webbaserad nationell databas för vindkraft i Sverige. Vindbrukskollen visar bland annat var i landet det finns vindkraftverk och var man planerar att bygga nya. Databasen innehåller även annan kartbaserad information.
Vindbrukskollen är integrerad med Vindlov.se som är en webbplats för frågor om tillstånd för vindkraftverk. Tillsammans utgör de en samlad webbtjänst för vindkraft som erbjuder tillgänglig information där allt om planering- och tillståndsprocesser finns samlat.
Innan man anlägger ett vindkraftverk krävs planering och prövning.
Geotermisk energi
Geotermisk energi har en stor potential och kan utgöra en viktig beståndsdel för att uppnå energi- och klimatmålen i Skåne. Geotermisk energi är värme som är producerad genom geologiska processer i jordens inre, framför allt genom radioaktivt sönderfall, och sedan transporteras till jordskorpan. Värmen i berggrunden ökar med djupet. I Sverige ökar temperaturen med 15-30 grader per kilometer (den geotermiska gradienten). Vid en medeltemperatur i markytan på 10 °C är temperaturen på 2 km djup cirka 40-70 °C.
Skicka e-post till peter.odhner@lansstyrelsen.se om du vill veta mer om geotermisk energi.
Statistik
Länsstyrelsen tar fram energi- och klimatstatistik, som kan användas för planering och uppföljning. I den nationella emissionsdatabasen hittar du nationell och regional statistik för utsläpp av växthusgaser.
Klimat- och energistatistik
Under år 2017 kvalitetsgranskade och kompletterade en konsult energistatistik från Statistiska centralbyrån för alla Sveriges län och kommuner för år 2015 på uppdrag från Länsstyrelserna. Energistatistiken har sammanställts i energibalanser och presenteras i ett Sankey-diagram.
Figuren visar Skånes energibalans för år 2015 i Sankey-diagram. Tillförd energi syns till vänster och använd energi till höger i diagrammet.
Denna statistik har alltså samma grunddata som den regionala klimat- och energistatistiken som togs fram år 2015 men har genomförts med en nationell metod och visar statistik på kommunnivå.
Beskrivning av metoden som använts
Sedan tidigare finns även en omfattande Energibalans för 2010 (rapport från 2013) med en detaljerad metodbeskrivning för hur energibalansen räknats fram.
Klimatindikatorer
Inom miljömålssystemet finns indikatorer för bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
Indikatorer på sverigesmiljömål.se
Utsläpp av växthusgaser
Den nationella databasen för luftutsläpp visar utsläpp i länen och kommunerna. Databasen uppdateras årligen. Databasen är framtagen av RUS, i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED.
Nationell databas för luftutsläpp
Naturvårdsverkets sida Utsläpp i siffror
Utsläpp i siffror är Naturvårdsverkets sida som visar utsläpp från de cirka 1000 största företag i Sverige som bedriver verksamhet som klassas som miljöfarlig. Alla företag som det finns uppgifter om i registret har tillstånd för sin verksamhet och för sina utsläpp. Siffrorna kommer från de miljörapporter som företag ska lämna till sina tillsynsmyndighet en gång per år. För vissa luftföroreningar visas Sveriges årliga totala utsläpp.
Vägledningar och stöd
Länsstyrelsens energi- och klimatsamordning, LEKS, driver flera utvecklingsprojekt inom energi och klimat. Inom projekten har vi tagit fram olika vägledningar och handläggarstöd, som kan hjälpa dig som arbetar med energi- och klimatfrågor inom till exempel miljöprövning, energitillsyn, översiktsplanering och jordbruk.
Visste du att industrin står för närmare 40 % av Sveriges energianvändning? Det innebär att energitillsynen i miljöfarlig verksamhet har en viktig del i hur vi ska uppnå nationella miljömål. För att hjälpa dig som tillsynshandläggare har Länsstyrelsen tagit fram ett handläggarstöd för energitillsyn av miljöfarlig verksamhet.
Handläggarstöd vid energitillsyn
Handläggarstödet innehåller:
- information om lagar inom området
- råd för att planera, genomföra och utvärdera ett tillsynsbesök
- grundläggande fakta om energi
- konkreta exempel på bland annat kontrollfrågor vid tillsynsbesök.
Handläggarstödet vänder sig till:
- Länsstyrelsens handläggare inom tillsyn och tillsynsvägledning
- kommunernas handläggare inom tillsyn
- verksamhetsutövare.
Kontaktperson:
Ingela Höök, Länsstyrelsen Västra Götaland.
Upphandlar du kurser i sparsam körning för jordbruk? För att kurser i sparsam körning ska spara både pengar och klimat behöver de uppfylla vissa minimumkrav. Här kan du ta del av riktlinjer för att veta vilka kvalitetskrav du ska ställa på kurserna. Underlaget består av en rapport och en broschyr som sammanfattar riktlinjerna.
Broschyr: Kvalitetskrav på kurser i sparsam körning för jordbruk
Rapport: Kvalitetskrav på kurser i sparsam körning för jordbruk
Broschyren innehåller
- riktlinjer för allmänna krav
- riktlinjer för krav på innehåll och utförande
- exempel på kursupplägg.
Underlaget vänder sig till
- upphandlare av kurser i sparsam körning
- andra som kommer i kontakt med sparsam körning för jordbruk.
Kontaktperson:
Aino Inkinen, Länsstyrelsen Uppsala.
Miljöprövningar är ett utmärkt tillfälle för att arbeta med energifrågor. Om vi får in energiaspekten redan i samrådsfasen kan företagens redovisningar av energianvändningen bli mer detaljerade. Det gäller både i ansökan och i miljökonsekvensbeskrivningen.
Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning till hur energiaspekten kan inkluderas i miljöprövningar – hela vägen från samråd till beslut. Det leder förhoppningsvis till ökad energihushållning och energieffektivare verksamheter.
Vägledning – energi i miljöprövningar
Vägledningen innehåller
- en genomgång av krav och bestämmelser för energiaspekter
- förslag på energiaspekter som kan ingå i miljöprövningar
- checklistor för energiaspekter
- förslag på energivillkor.
Vägledningen vänder sig till
- verksamhetsutövare
- länsstyrelser i samrådsfasen
- miljöprövningsdelegationer.
Kontaktperson:
Ola Lindén, Länsstyrelsen Östergötland.
Hållbar översiktsplanering handlar om att ta hänsyn till energi- och klimatfrågor redan i översiktsplaner och detaljplaner. Här har du som arbetar som planhandläggare en viktig roll, och Länsstyrelsen har därför sammanställt en vägledning som du kan använda när du granskar, reviderar eller tar fram nya översiktsplaner. Det finns även en checklista, framtagen av Länsstyrelsen i Hallands län, som kan hjälpa dig att få in energi- och klimataspekten i både översiktsplaner och detaljplaner.
Vägledning - Planera för hållbarhet
Checklista för begränsad klimatpåverkan i den fysiska planeringen
Underlaget innehåller
- information om vad som bör ingå i olika typer av översiktsplaner
- checklista för energi- och klimatfrågor i översiktsplaner och detaljplaner.
Underlaget vänder sig till:
- Länsstyrelsens handläggare för översiktsplaner och detaljplaner
- kommunernas handläggare för översiktsplaner och detaljplaner.
Kontaktperson:
Ylva Sardén, Länsstyrelsen Norrbotten.
Kontakt
-
Jeanette Schlaucher
Specialist, enhetschef
E-post till Jeanette Schlaucher
Telefon 010-2241370
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.
