Biodling
Är du biodlare, eller ska du starta eller ta över en biodling? Här står det hur du anmäler uppställningsplatser för bin. Det finns även information om aktuella bisjukdomar i landet.
För att få driva en biodling behöver du anmäla biodlingen och följa de regler som finns. Länsstyrelsen utför bitillsyn i länet.
Anmäla uppställningsplatser
När du startar eller tar över en biodling ska du anmäla uppställningsplatser för dina bin. Vid förändring av dina uppställningsplatser ska Länsstyrelsen informeras inom en vecka.
E-tjänst för anmälan av uppställningsplats för bi
Fyll i formuläret för att anmäla uppställningsplats för dina bin. I formuläret kan du ange upp till tre olika uppställningsplatser.
Fält som är markerade med (*) måste fyllas i.
Ta fram koordinater för uppställningsplats
Bilden visar var du ska kopiera koordinaterna.
Koordinaterna för din uppställningsplats får du fram så här:
- Gå in på kartan här
- Dubbelklicka eller zooma in till den exakta uppställningsplatsen
- Högerklicka på den exakta platsen
- Välj GPS-koordinater i menyn du får när du högerklickat
- Kopiera koordinaterna under rubriken WGS84 Decimal till fält "geografiska koordinater för bisamhälle"
Avregistrera uppställningsplatser
För att avregistrera en uppställningsplats för bisamhälle fyller du i formuläret nedan. Har du fler uppställningsplatser du vill avregistrera kan du skriva vilka det gäller i kommentarsfältet sist i formuläret.
Regler för biodlare
Jordbruksverket informerar om reglerna för biodling, bikupor och bisjukdomar.
Tillsyn
Länsstyrelsen ansvarar för den regionala bitillsynen. Vi bestämmer hur tillsynsdistrikten ska delas upp och utser bitillsynsmän.
Jordbruksverket leder nationellt bekämpningen av utpekade bisjukdomar, och följer hur sjukdomarna uppträder och sprider sig. De ansvarar för lagstiftningen och anvisningarna för bitillsynsmännens uppdrag.
Som biodlare står du för det praktiska arbetet med bekämpning av bisjukdomar i din biodling. Om du behöver stöd i arbetet kan du kontakta din bitillsynsman.
Bisjukdomar
Amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster är tre smittsamma bisjukdomar som är så allvarliga att det finns lagar och författningar om hur de ska bekämpas.
Anmälan vid misstanke om smitta
Om du misstänker smitta i något av dina bisamhällen ska du genast anmäla detta till bitillsynsmannen i ditt distrikt eller till Länsstyrelsen.
Lista över bitillsynsmän i Skåne
Lista över bitillsynsmän i Blekinge
Lista över bitillsynsmän i Kronoberg
Karta över distrikt i Skåne, Blekinge och Kronoberg
I de distrikt som har flera ansvariga bitillsynsmän är det ingen rangordning mellan de uppräknade bitillsynsmännen. Länsstyrelsen rekommenderar att du kontaktar den bitillsynsman som är närmast din bigård.
Flyttningstillstånd i smittförklarade områden
Om du har bigård i ett skydds- eller övervakningsområde måste du ha flyttningstillstånd innan du flyttar följande ut ur ett smittförklarat område:
- bin
- utbyggda vaxkakor och avfall från dem
- begagnade bibostäder
- redskap.
Kontakta bitillsynsman i ditt distrikt för att få flyttningstillstånd.
Områden som är smittförklarade
I Jordbruksverkets beslut om smittförklaring kan du se om området där du har bin är smittförklarat. Beslut och tillhörande kartor hittar du på Jordbruksverkets webbplats. Du hittar besluten till höger på sidan Regler för biodling, under rubriken Bestämmelser:
Regler för biodling - bitillsyn hos Jordbruksverket
Förebyggande arbete mot bisjukdomar
Friska bisamhällen klarar att rensa ut sjuka individer och därför är det av stor vikt att främja bisamhällets hälsa.
Det är mycket viktigt att använda rena:
- kupor
- vax
- ramar
- redskap.
Varroakvalster leder till följdsjukdomar och försvagar bisamhället vilket gör att det också lättare blir offer för amerikansk yngelröta. Som biodlare ska du regelbundet under biodlingsåret arbeta med bekämpningen av varroakvalster.
Genom att vara medlem i en biodlarförening får du tillgång till bra information och kan följa biodlingsåret tillsammans med andra biodlare. Samtidigt bidrar du till föreningarnas mycket viktiga roll i arbetet med att främja bihälsa och hindra sjukdomar.
Det är i det praktiska arbetet med bina som du hindrar smittornas utbredning.
Förekomst av Amerikansk yngelröta:
Uppdaterad den 15 augusti
Vecka | Län | Kommun | Församling |
|---|---|---|---|
| 17 | Västra Götaland | Strömstad | Skee-Tjärnö |
17 | Skåne | Höganäs | Väsby |
17 | Östergötland | Linköping | Malmslätt |
19 | Skåne | Klippan | Klippan |
19 | Skåne | Klippan | Riseberga-Färingtofta |
19 | Skåne | Tomelilla | Smedstorp |
19 | Skåne | Helsingborg | Kvistofta |
19 | Skåne | Kristianstad | Djurröd-Träne |
19 | Jönköping | Sävsjö | Vrigstad-Hylletofta |
20 | Skåne | Kristianstad | Äsphult |
21 | Jönköping | Sävsjö | Vrigstad-Hylletofta |
21 | Halland | Laholm | Laholm |
21 | Östergötland | Ydre | Norra Ydre |
22 | Skåne | Östra Göinge | Kviinge |
23 | Kronoberg | Växjö | Växjö stads- och domkyrkoförsamling |
23 | Värmland | Sunne | Västra Ämtervik |
23 | Jönköping | Värnamo | Värnamo |
23 | Skåne | Klippan | Riseberga-Färingtofta |
24 | Skåne | Östra Göinge | Glimåkra |
25 | Jönköping | Vetlanda | Vetlanda |
25 | Halland | Varberg | Veddige-Kungsäter |
26 | Skåne | Östra Göinge | Glimåkra |
26 | Skåne | Osby | Osby |
27 | Skåne | Kristianstad | Djurröd-Träne |
27 | Halland | Varberg | Lindberga |
27 | Östergötland | Norrköping | Norrköping-Borg |
27 | Skåne | Helsingborg | Raus |
29 | Östergötland | Norrköping | Norrköping-Borg |
29 | Östergötland | Mjölby | Viby |
29 | Östergötland | Finspång | Risinge |
31 | Värmland | Säffle | Värmlands Bro |
33 | Skåne | Hässleholm | Vankiva församling |
34 | Skåne | Östra Göinge | Glimåkra |
39 | Skåne | Ystad | Löderup |
39 | Gotland | Gotland | Levide |
Aktuella bisjukdomar och smittor
Amerikansk yngelröta
Den amerikanska yngelrötan förorsakas av bakterien Paenibacillus larvae som angriper unga larver och på så sätt utplånar bisamhället. Bakterien är svårbekämpad. Infektionsläget i Sverige visar att sjukdomen kan hållas på en låg nivå med konsekventa övervaknings- och saneringsåtgärder.
Symptom på yngelröta
Tecken på yngelröta är att locken på cellerna sjunker in och blir mörkfärgade. Bina gör ofta hål och revor i locken under sina försök att avlägsna de döda larverna. Om locken avlägsnas från sjuka celler kan du se larvresterna som en brun, kletig massa. Denna kan du dra ut i ganska långa trådar med hjälp av en trästicka. Så småningom torkar larvmassan ihop till en tunn, knappt synlig, lite knottrig skorpa, som sitter hårt fast vid cellväggen. Det döda ynglet avger en karakteristisk, ganska motbjudande lukt, som kan sägas påminna om ruttet djurlim, fotsvett eller vissa ostsorter.
Varroakvalster
Varroakvalstret finns på alla kontinenter där det odlas bin. Symtomen märks oftast först tre till fyra år efter det första angreppet. Missbildade bin och bin som inte kan flyga visar sig på flustret, och du kan också hitta puppor som dött till följd av varroanymfernas utsugning och sedan släpats ut av bina. Genombitna cellock och ett oregelbundet yngelläge med många tomma celler är andra tecken på vad som skett. Kvalster på de vuxna bina är svåra att upptäcka. Om parasiternas antal är mycket stort, kan du händelsevis få se någon av dem på ett ambi.
Trakékvalster
Trakékvalster är ett mikroskopiskt spindeldjur, Acarapis woodi, som lever inne i binas andningsrör i mellankroppen. Symptom på trakékvalster syns i första hand på våren efter rensningsflygningen. Marken framför kuporna kan då vara täckt av krypande och hoppande bin som inte kan flyga. Liknande symptom förekommer emellertid även vid andra bisjukdomar. För att fastställa om det är trakékvalster eller inte krävs en mikroskopisk undersökning.
Andra anmälningspliktiga bisjukdomar/parasiter:
- Lilla kupskalbaggen
- Tropilaelaps kvalster
- Europeisk yngelröta.
Bekämpa bisjukdomar
Jordbruksverket har information om bisjukdomarna och hur de bekämpas.
Beskrivning av bisjukdomar hos Jordbruksverket
Kontroll av smitta av amerikansk yngelröta
När ett bisamhälle konstaterats smittat av amerikansk yngelröta ska alla bisamhällen som ligger inom tre kilometers avstånd från det angripna bisamhället snarast undersökas av en bitillsynsman.
En bitillsynsman ska även undersöka kontaktbigårdar som under de senaste tre månaderna har varit i kontakt med det angripna bisamhället.
Om den smittade bigården ligger utanför ett skyddsområde kommer Jordbruksverket att ta beslut om att ett skyddsområde ska upprättas. I vissa fall beslutas det även att ett övervakningsområde ska uppsättas.
- Skyddsområde är ett landområde med minst tre kilometers avstånd från en bigård smittad med amerikansk yngelröta.
- Övervakningsområde är ett landområde med minst tio kilometers avstånd från en bigård smittad av amerikansk yngelröta.
Förvildade tambisamhälle inom området kommer att lokaliseras och åtgärder för att förhindra att dessa sprider smitta kommer att vidtas.
Smittade bisamhällen får inte behandlas med antibiotika utan måste förintas.
Ersättning för förintade bisamhällen
Om du har haft amerikansk yngelröta i din bigård kan du få ersättning för de förintade bisamhällena. Ersättning är 100 kronor per bisamhälle och självrisk är 300 kronor. Du får ersättning då minst fyra bisamhällen förintas. Ansökan måste komma till Länsstyrelsen inom sex månader efter förintandet.
För att få ersättning ska du ha ett beslut från din tillsynsman om att samhället ska förintas.
Kontroll av smitta av trakékvalster
När trakékvalster är konstaterat i en bigård ska en bitillsynsman ta prov på alla bisamhällen som ligger inom tre kilometers avstånd från det angripna bisamhället. En bitillsynsman ska även undersöka kontaktbigårdar som under de senaste tre månaderna har varit i kontakt med vuxna bin från det angripna bisamhället.
Om den angripna bigården ligger utanför ett skydds- eller övervakningsområde kommer sådana att upprättas.
- Skyddsområde är ett landområde med minst tre kilometers avstånd från en bigård smittad med trakékvalster.
- Övervakningsområde är ett landområde med minst tio kilometers avstånd från en bigård smittad av trakékvalster.
Bli godkänd biodlare
För att bli godkänd biodlare ska du ha genomgått kurs för godkänd biodlare, eller någon motsvarande bisjukdomskurs. Du ska dessutom ha minst tre år praktisk erfarenhet av biodling. Du ska även ha anmält till Länsstyrelsen om du har något bisamhälle.
Är du intresserad av att bli bitillsynsman?
Har du erfarenhet av biodling och är intresserad av att lära dig mer? Då kanske bitillsynsman är något för dig.
I arbetsuppgifterna ingår bland annat att:
- Undersöka bisamhällen för att upptäcka amerikansk yngelröta och andra sjukdomar.
- Besiktiga och skriva flyttningstillstånd för levande bin, begagnade bibostäder och biodlingsredskap som ska flyttas.
- Informera om olika bekämpningsmetoder mot varroakvalster.
- Ha god kännedom om biodlare och bigårdar i ditt besiktningsområde.
Vem är du som ansöker?
Du ska ha minst tre års erfarenhet av biodling och vara intresserad av att lära dig mer. Du ska kunna svenska i tal och skrift, och du ska kunna hantera administrativt arbete. Du behöver kunna röra dig någorlunda obehindrat så att du kan ta dig fram till bisamhällen som står på otillgängliga platser.
Det är bra om du har lätt för att prata med människor. Det är också en fördel om du inte har ett arbete med hög arbetsbelastning sommartid.
Du behöver ha körkort och bil samt god tillgång till e-post och sms.
Utbildning
När man blir bitillsynsman får man gå en utbildning om bihälsa och lagstiftning. I dagsläget är det en webbaserad introduktion följt av en tredagars kurs med ett avslutande skriftligt prov.
Länsstyrelsen utser nya bitillsynsmän när ett distrikt blir ledigt.
Du får ersättning för arbetet som bitillsynsman.
Om du är intresserad hör gärna av dig till: Tatjana Blidovic.
Relaterad information
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.
