Kulturmiljöprogram: Åstorps kommun

Åstorps kommun omfattar de tre socknarna Björnekulla, Kvidinge och Västra Broby, samtliga i Södra Åsbo härad.

Topografisk beskrivning

Kommunområdet utgör en flack slättbygd, som i sydost övergår i Söderåsens branta, delvis skogklädda sluttningar. De odlade markerna har här ett småskaligare ägomönster än slätten. Rönne å med sin slingrande åfåra bildar gräns mot Klippans kommun i Ö. I V genomflytes de öppna odlingsmarkerna av Vege å. Dalgångarna nyttjas till stor del sent betesmark. Jordmånen utgörs i huvudsak av den baltiska moränen som i den berörda delen har låg kalkhalt. Växlingen mellan styva lerjordar, lätta leror och sandjordar ger området dess speciella karaktär.

Det förhistoriska kulturlandskapet

De stora vattendragen med angränsande betes- och slåttermarker samt lättbrukade jordar har möjliggjort en tidig bosättning Ett långt och intensivt markutnyttjande har i slättbygden inneburit att ovan mark synliga förhistoriska lämningar är i det närmaste helt försvunna. Däremot har inom Kvidinge socken påträffats några boplatser, som vittnar om både stenålderns jagar- och fångstkulturer och om dess åkerbrukskultur. Från bronsåldern härrör ett depåfynd, som 1883 gjordes i Kvidinge socken. Synliga spår från bronsåldern inskränker sig till några få gravhögar.

Bättre bevarade än fornlämningarna på den öppna slätten år de högar, rösen och stensättningar, som ligger i ett brett band utmed åsens sluttning. Merparten av dessa synes representera järnåldern. Under ett äldre skede bytte det jordbrukande och boskapshållande folket periodiskt boplatser. Men några hundra år före vår tideräkning inträffade en klimatförsämring vilken medförde vinterstallning av djuren, längre bosättning på samma plats samt möjlighet att gödsla jorden. Förutom fasta fornlämningar och lösfynd ger även vissa ortnamn upplysning om en tidig bebyggelse. Namn med efterleder som -löv (Sönnarslöv), -inge (Kvidinge, Hyllinge), -by (Broby) tillhör vårt äldsta namnskick och anses av ortnamnsforskarna kunna föras tillbaka till yngre järnålder det vill säga folkvandringstid-vikingatid. Men namnen säger oss inte om den fasta bebyggelsen funnits på exakt samma ställe som idag. De anger bara att området har en bebyggelsekontinuitet sedan yngre järnålder. Av yngre karaktär år ändelserna på -torp, ibland utvecklade till -rup eller -arp, som betecknar nyodling. Namntypen började komma i bruk under vikingatid och har använts långt fram i tiden.

Jordbruksbygden från medeltiden till 1800-talets skiftesreformer

En intensifierad nyodling har sannolikt skett under övergången vikingatid-tidig medeltid. Centrala faktorer i denna process har varit en kraftig folkökning, ett ändrat odlingssystem och förbättrade redskap. Under 1100-talet fick sockenorganisationen en mer fast form och på åtskilliga platser lades grunden till stenkyrkor, vilka många gånger ersatte tidigare enkla träkyrkor. Av kommunens tre sockenkyrkor är endast den i V Broby till vissa delar medeltida. Genom om- och tillbyggnader har dock kyrkan främst fått 1800-talskaraktär. Kyrkorna i Björnekulla och Kvidinge nybyggdes 1887-89 respektive 1884-86 i för tiden typisk nygotisk stil.

Tomarp inom Kvidinge sken är känt sedan 1200-talets mitt och synes vara den enda sätesgården inom kommunen. Gården tillföll svenska kronan på 1600-talet som vederlagsgods för Bornholm och blev senare militärt boställe. Egendomen är sedan tidigt 1900-tal utarrenderad. Huvudbyggnaden, vars äldsta delar stammar från 1400-talet, hade ursprungligen försvarskaraktär och omgavs av en vallgrav. Landskapet kring gården bär storgodsets kännetecken med stora brukningsenheter och en till huvudanläggningen koncentrerad bebyggelse. Kvidinge hed söder om Kvidinge samhälle har använts för militärt ändamål. Den flacka slätten erbjöd goda möjligheter som exercisfält. Heden är framför allt känd för att vara den plats där den nyutnämnde svenske kronprinsen Karl August dog under en manöver 1810.

Jordbruksbygden efter skiftet. Den industriella bygden

Från att under sekler ha varit utan större förändringar genomgick kulturlandskapet under 1800-talets förra hälft en betydande omdaning. Som en följd av skiftena sprängdes många byar, gårdarna flyttades ut och förlades till de forna utmarkerna. I spåren följde en intensiv nyodling. Under 1874-80-talen anlades ett flertal järnvägar i nordvästra Skåne och därigenom kom Åstorp att bli en viktig järnvägsknut. Industri, handel och hantverk drogs till orten. Även för Kvidinge innehar tillkomsten av järnvägen en blomstring.

Tillgången på stenkol och lera gav upphov till grav- och tegelindustri. Gruvdriften började under 1800-talets sista decennium medan tegeltillverkning i industriell skala har något äldre traditioner. Nyvång är den bäst bevarade industrimiljön. Gruvdriften är dock numera nedlagd. Landskapet har under senare decennier genomgått kraftiga förändringar. Rationaliseringar inom jordbruket, ny teknik och mer avancerade maskiner är viktiga faktorer i denna förvandling. En annan är det nya vägnätet till exempel E4, vilket tar omfattande arealer i anspråk. För att tillgodose det ökade behovet av grus har täktverksamheten intensifierats.                

Om kulturmiljöprogrammet

Kulturmiljöprogrammet är från 2006 och är ett regionalt kunskapsunderlag för tjänstepersoner på kommuner, Trafikverket, konsulter och andra utövare i det skånska landskapet. Texterna upprättades kring 2003 så detaljfel kan numera förekomma, kontakta oss gärna i så fall.

Om kulturmiljöprogrammet

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss