Kulturmiljöprogram: Ystad

Ystad är en av de bäst bevarade medeltida städerna i landet. Genom det rika och varierande byggnadsbeståndet illustreras en kontinuerlig utveckling från medeltid till nutid.

Det medeltida Ystad

Ystad är känt som medeltida stadsbildning från 1200-talets mitt men har sannolikt uppstått som handelsplats i slutet av 1100-talet. Äldre, förmodligen säsongsanknutna, aktiviteter har konstaterats. En lämplig och skyddad hamnplats vid mynningen av den nu försvunna Vassån torde ha utgjort en viktig anledning till att här växte upp en handelsort för medeltidens rika sillfiske och härtill hörande handelsverksamhet. Stora Köpinge vid Nybroån nordost om Ystad kan tidigare ha fungerat som en centralort för handel och varubyte. Omfattande bebyggelselämningar från vikingatid har även påträffats i Kvarteret Tankbåten i västra delen av nuvarande tätorten. Själva stadskärnan, området kring Mariakyrkan, har behållit sitt gatunät från medeltiden/1500-talet med oregelbundna kvarter och slingrande gator. Söder om kyrkan antas den tidigaste handelsplatsen ha funnits.
 
Vid kyrkan löper huvudgatorna/ infartsvägarna Stora Västergatan, Stora Norregatan och Stora Östergatan samman och efter traditionellt mönster har här skapats ett torg, kring vilket officiella byggnader såsom kyrka, rådhus och borgarhus efterhand uppförts. I gången tid omslöts staden av vall med tre stadsportar, vilka enbart är bevarade till namnet. Öster om stadskärnan, i Kvarteret Vallgraven, har lämningar påträffats som tolkats som en del av en borganläggning från högmedeltid.

Kyrka och kloster

Kyrkan, helgad åt Sankta Maria, anlades cirka 1200. Under 1400-talet utbyggdes den med kor och koromgång. Kyrkan återuppbyggdes vid mitten av 1600-talet efter att ha skadats vid en storm. Bland annat stammar den barocksvängda tornhuven från denna tid. Sankt Petri kloster och kyrka har troligen grundats under 1260-talet av franciskanerorden. Man kan anta att Ystad vid denna tidpunkt har haft stor ekonomisk betydelse. Trots att klostret efter reformationen på 1500-talet haft varierande funktion såsom sjukhus och ålderdomshem, kronobränneri, spannmålsmagasin, bibliotek och museum är dess byggnader till stora delar bevarade. Intilliggande församlingshemmet Klostergården består av två huskroppar, från 1960 respektive 1983.

Medeltida ursprung...

Få skånska städer har bibehållit så mycket av sin äldre bebyggelse som Ystad och få har ett så rikt bestånd av korsvirkeshus. Av medeltida ursprung är till exempel Gamla Latinskolan, Birgittahuset, Brahehuset, Pilgrändshuset och källaren i Gamla Rådhuset.

Från 1500- och 1600-talen härrör flera väl bibehållna handels- och hantverkaregårdar, Hans Raffns gård (Änglahuset) och Apotekshusen. Från 1700- och 1800-talen stammar många korsvirkeshus, till exempel Per Hälsas gård, och förnäma handelshus såsom Hagermanska huset och Nya Rådhuset, uppfört som privatbostad 1813-1814, samt Gamla Rådhuset vid Stortorget. Även Ottergrenska maltrian, Bryggeriet, består till större delen från 1800-talet och är den enda bevarade rian i Ystad. Inte bara gatehusen utan även flera gårdsmiljöer är väl bevarade. Först mot 1800-talets slut växte staden utanför sin äldsta stadskärna, som en följd av järnvägsbyggande och industrialisering.

 År 1867 anlades järnvägen mellan Ystad och Eslöv och 1874 tillkom sträckningen mellan Ystad och Malmö. Hotel Continental, med delar av ett tullhus från 1700-talet, ligger på typiskt vis intill järnvägsstationen.

Hamnmiljön

Ystads inre fyr byggdes 1865 efter ritningar av G v Heidenstam och N T Gellerstedt och på 1870-talet utvidgades hamnen. Genom järnvägens tillkomst och hamnutbyggnaden förlorade den gamla staden sin tidigare direkta kontakt med havet och efter hand byggdes ett industriområde på utfyllnadsmark i havet. På området finns industrier, som till exempel välbevarade järnvägsverkstäder, men också Revhusen, ett fiskeläge från 1850-talet med bibehållen ålderdomlig prägel. Under 1800-talets sista decennier utlades en ny stadsdel, Östra Förstaden, med tidstypisk rutnätsplan och trädplanteringar. Området är ett bra exempel på den tidens stadsbyggnadsideal med småskalig bebyggelse och utgör en kontrast till intilliggande medeltida stadskärna. 

Regementen

Med tiden har Ystad växt ut med områden av hyreshus och villor. Det påkostade kasernområdet, som hållit dragonregemente (K6), infanteriregemente (I7), pansarregemente (P7) och luftvärnsregemente (Lv4), är ett uttryck för 1890-talets strikta och sakliga plananläggningar. Den västra delen invigdes 1897 och kompletterades i flera etapper fram till 1914 då Ystad var en betydande militärstad. Allt byggdes i rött tegel, vilket gav området en enhetlig karaktär. Militären lämnade området 1997 och byggnaderna används idag till andra verksamheter.

Byggnader med stil

Teatern ligger vid stadens huvudled, Sjömansgatan-Österleden. Här finns flera av 1800-talets viktiga byggnader och teaterplatsen kan ses som en manifestation av det dåtida, borgerliga societetslivets behov av en teater som medelpunkt. Förutom Teatern tillkom Tingshuset och flickläroverket Maria Muntheskolan, alla ritade av samma arkitekt, Peter Boisen. I samma område finns Dragon- och Konstmuseets byggnader från 1932 respektive 1936, och den tidigt uppförda Scala-biografen från 1910. Peter Boisen stod även bakom ritningarna för Södra och Östra skolorna, invigda 1874 respektive 1883. Bägge har tidstypisk tegelarkitektur. Andra monumentala skolor är Norreportskolan från 1912 och Österportskolan från 1914. För de mindre bemedlade fanns Lancasterskolan från 1825 men var bara öppen för pojkar.
Med sina 67 meter är Gamla vattentornet Ystads högsta byggnad. Tornet uppfördes 1914 i rött tegel och utgör ett viktigt landmärke. De år 1967 byggda tvillingtornen, som utgör Nya vattentornet, vid västra infarten är också tydliga i landskapet.

Sandskogen

I mitten av 1800-talet planterades tall mot sandflykten. Dessa områden blev sedan attraktiva fritidsområden, så också Ystad Sandskog där den första paviljongen placerades 1878. Den dominerande utbyggnaden skedde dock vid sekelskiftet 1900 då många och olika sommarhus växte fram, flertalet med veranda. Här finns också den tidstypiska Fritidsbaren från sekelskiftet 1900 som fortfarande är i drift.

I samma anda som sandskogsplanteringen som fritidsområde anlades en skuggrik promenadplats mellan kyrkogården och Norreport. Restaurang Norra Promenaden uppfördes runt 1870 i tidstypisk arkitektur och flera musik- och serveringspaviljonger tillkom när området blev alltmer välbesökt. I området låg innan Gamla kyrkogården, anlagd i två etapper 1812 och 1948. Här anlades Birgittakapellet 1848 och tillbyggdes med sidokapell 1923.

Andra viktiga fritidsmiljöer finns i området kring Ystad Saltsjöbad och kvarteren nordväst om  Tingshuset är ett intressant exempel på 1930-talets funktionalistiska byggnation där hela Bollhusparken är en väl sammanhållen miljö. Sporthallen, vanligen kallad Bollen, om med omklädningsrum och läktare efter utställningen. Intilliggande Fritidsbadet från 1961, med tillbyggnad från 1992, har en glasad fasad parken. Även det under 1980-talet uppförda biblioteket är en populär fritidsmiljö. Norr om gamla stadskärnan ligger Folkets park, Surbrunnsparken. Innan arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet köpte området fanns här en brunnspark dit stadens borgare gjorde utflykter. I parkens fanns restaurang och möteslokaler och en öppen dansbana, scen och skjutbana anlades. Senare tillkom entré, serveringslokal, veranda och ölkafé.

Motiv för bevarande

Ystad är en av de bäst bevarade medeltida städerna i landet. Genom det rika och varierande byggnadsbeståndet illustreras en kontinuerlig utveckling från medeltid till nutid. Såväl stadsplanen med gatunät och fastighetsindelning som den äldre bebyggelsen samt planteringarna och torgbildningarna har kulturhistoriskt värde.