Kulturmiljöprogram: Karsholm

Karsholms slott ligger naturskönt på en udde vid västra stranden av Oppmannasjön. Fornlämningar, som en hög, en rest sten och en stensättning, visar aktiviteter i trakten redan under förhistorisk tid. Vidsträckta åkerfält och betesmarker, en koncentration av bebyggelsen till huvudgården och en gles bebyggelse på de marginella markerna i områdets utkanter ger landskapet dess nuvarande, slottspräglade karaktär. Detta understryks ytterligare av den allekantade uppfartsvägen och av parkanläggningen.

Dagens Karsholm skall ha föregåtts av en medeltida borg, strategiskt belägen på en ö i sjön. Den nuvarande anläggningen härrör till sina äldsta delar frän 1600-talets första hälft. Under 1860-talet byggde man om slottet efter ritningar av arkitekten C F Zwingmann. Då fick slottsbyggnaden, en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med fasta flyglar och två åttkantiga hörntorn med spiror, sitt nuvarande utseende i Christian IV-stil. Ladugården ingick ursprungligen i 1600-talsborgen men flyttades till nuvarande plats efter en brand på 1810-talet. De äldsta ekonomibyggnaderna utgör ett trelängat komplex i gråsten och rött tegel från 1860-talet. Miljön kompletteras av förvaltarebostad och smedja samt arbetarbostäder, klädda med röd panel.

Slottsholmen utlades till park i samband med en sjösänkning under sent 1800-tal. Då tillkom också ett mindre orangeri och ett lusthus. Kungsbryggan vid stranden har fått sitt namn efter Karl XV, som ofta anlände sjöledes från det närbelägna Bäckaskog. En kraftig stengrund söder om uppfartsvägen markerar platsen för gårdens holländarekvarn.

Motiv för bevarande

Under l800-talet var det vanligt att bygga om de äldre sätesgårdarna till påkostade och omfångsrika slottsbyggnader. Det blev möjligt bland annat tack vare de höga spannmålspriserna. Karsholm är ett gott exempel på detta. Förutom slottsanläggningen är de sammanhängande brukningsenheterna, betesmarkerna, allén och parken betydelsefulla landskapselement i kulturlandskapet