Fyrplatser

Falsterbo fyrplats

De flesta fyrarna längs Skånes kust har tidigare varit bemannade, vilket innebär att de haft fast anställd personal som skött driften och bott på fyrplatserna. De flesta fyrarna längs Skånes kust har tidigare varit bemannade, vilket innebär att de haft fast anställd personal som skött driften och bott på fyrplatserna. De äldre fyrarna krävde ständig övervakning och personalen vid en fyrplats kunde omfatta såväl fyrmästare, fyrvaktare som fyrbiträden. På fyrplatsen levde de tillsammans med respektive familjer.

Fyrpersonalen ansvarade för att tända, underhålla och släcka fyren. Att arbeta på en fyrplats innebar ofta ett mycket tungt arbete med att släpa ved och kol till eldning av fyren. I samband med att fyrtekniken utvecklades under århundradena underlättades arbetet väsentligt.

Bebyggelsen

Bostadsbebyggelsen vid fyrplatserna förlades i allmänhet till mer skyddade lägen, till skillnad från fyrarnas ofta högt placerade läge. I regel placerades bebyggelsen kring en gårdsplan. Eftersom bostadsbebyggelsen, liksom fyrtornen, huvudsakligen uppfördes av dåvarande Lotsverket enligt centralt upprättade ritningar, fick bostäderna och tillhörande uthus ofta ett enhetligt utseende oavsett var i landet de uppfördes. Till en början uppfördes bostadsbebyggelsen i timmer på en grund av huggen sten. Ytterväggarna målades röda och kom efterhand att kläs in med locklistpanel, vilken även den rödfärgades.
  
Bostäderna utformades ofta med snickerier i ljusa oljefärger. Den timrade konstruktionen ersattes under 1860-talet med stående plank; fortfarande rödmålades dock husen och försågs med vita snickerier och knutar. Fyrbostäderna i städerna fick inte samma enhetliga utformning utan anpassades till den rådande lokala byggnadsstilen. Till fyrplatserna hörde även uthus som till exempel tvätt- och bagarstuga, dass, oljeförråd, fotogen- eller vedbodar. Uthusen fick i allmänhet en enkel utformning. Ytterväggar kläddes liksom bostadshusen med rödfärgade bräder. För förvaring av matvaror anlades till en början matkällare i natursten. Matkällarna kunde helt eller delvis grävas ned i jorden. Liksom många andra utrymmen kom så småningom även matkällarna att placeras under bostadshusen.  

Trädgård

Kring bostäderna anlades ofta trädgårdar för att kunna odla frukt och grönsaker samt anlägga planteringar. Gårdsplanerna är i regel omgärdade av trästaket eller stengärden. På planen finns dessutom ofta en flaggstång samt en brunn med dricksvatten.

Modernisering

Vid mitten av 1900-talet genomfördes en övergripande modernisering av fyrbostäderna. Denna innebar bland annat att elektriskt ljus drogs in och att värme- vatten- och avloppsledningar installerades. Dessutom försågs bostadshusen med nya kök och badrum inreddes i de tidigare tvätt- och bagarstugorna. Ytterväggarna på många av husen kläddes med eternitplattor och på taken blev eternitskiffer ett vanligt förekommande material.  

Lästips:

Thunman, Dan: Sveriges fyrplatser - en bebyggelsehistorisk dokumentation av före detta bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid ( 2000).               

Sandhammarens fyr

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss