Nykterhetsrörelsen

Den svenska nykterhetsrörelsens rötter söker sig tillbaka till 1700-talet och var en reaktion mot det ökande missbruket av alkoholhaltiga drycker. Statskyrkan var till en början engagerad i nykterhetsfrågan och senare kom även frireligiösa organisationer att förespråka nykterhet. Under 1800-talet ökade husbehovsbränningen och drickandet tilltog. Flera nykterhetsföreningar bildades, som 1837 grundade Svenska Nykterhetssällskapet. Till en början krävdes inte absolut avhållsamhet från alkohol utan avsikten var främst att stoppa drickandet av sprit. I nykterhetsrörelsens inledningsfas var det till stor del prästerna som förespråkade nykterhet och de vände sig med sitt budskap till bönderna. Dåvarande Malmöhus län var ett av de län i landet där den tidiga nykterhetsrörelsen fick störst uppslutning. I Västerstad i Skåne grundades 1837 en av Sveriges tidigaste nykterhetsrörelse av prästen och nykterhetsförespråkaren Peter Wieselgren.

Husbehovsbränning avskaffades

År 1855 avskaffades husbehovsbränningen genom lagstiftning, men detta ledde dock inte till att alkoholkonsumtionen minskade. En ny fas i nykterhetsrörelsens utveckling, från 1870-talet och framåt, ledde till ett striktare krav på avhållsamhet från alkoholen. Kopplingen till Svenska kyrkan försvagades och nya ordnar bildades, vissa med förbindelse till frikyrkor. Hoppets Här var den första nykterhetsorganisation som förespråkade total avhållsamhet från alkohol. IOGT, International Order of Good Templars, som först var en amerikansk företeelse, etablerades i Sverige 1879 och kom att bli landets största nykterhetsorden.

Väckelsörelse

Under 1880-talet uppstod flera nykterhetsrörelser med koppling till den religiösa väckelserörelsen. Som reaktion mot detta bildades den religiöst och politiskt obundna nykterhetsrörelsen Verdandi år 1896. Verdandi uppstod som en proteströrelse mot sociala orättvisor och missförhållanden i samhället och ansåg att den enskilde inte ensam bar ansvaret för missbruket. Namnet Verdandi betyder "ett föränderligt nu". I Skåne finns Verdandi i Ystad, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö och Trelleborg.

Sveriges Blåbandsförbund var en annan nykterhetsorganisation med stark koppling till frikyrkorörelsen. År 1900 bildades en kvinnlig nykterhetsorganisation, Vita bandet, även den på religiös grund. Nykterhetsorganisationer startades också av särskilda yrkesgrupper. Nykterhetsrörelsen grundade även bildningsförbundet NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. I Skåne har NBV huvudkontor i Malmö. Nykterhetsrörelsens medlemsantal ökade konstant från dess grundande och nådde en topp runt 1910. Den tidiga nykterhetsrörelsen, kopplad till statskyrkan, var som ovan nämnts stark i Malmöhus län men de senare nykterhetsorganisationerna etablerade sig starkare i nordligare delar av landet. Skåne blev, till skillnad från tidigare, ett av de län med procentuellt lägst antal anhängare inom nykterhetsrörelsen. En annan tendens är att rörelsen varit relativt svag i större städer.

Behov av egna byggnader

Nykterhetsrörelsens sammankomster ägde i början rum i bland annat skolor och frikyrkor. Det uppstod dock ett behov av egna byggnader där regelbundna möten kunde hållas. Ofta startades insamlingar och för att få ihop pengar till ett eget ordenshus.

Nykterhetsrörelsen uppförde ordenshus främst i städer och tätorter från 1880-talet, och därefter på landsbygden. Byggnaderna fick stora likheter med frikyrkobyggnader med en stor rektangulär sal, ofta med en mindre scen eller podium, och två mindre rum vid ena gaveln. Landsbygdens ordenshus anpassades efter den omkringliggande bebyggelsen och i städerna fick de ofta en prägel av offentliga byggnader. Främst anlades samlingslokaler, men så småningom uppfördes också sommarhem, scoutstugor och kurs- och friluftsgårdar. IOGT, som blev den största byggherren inom nykterhetsrörelsen, bildade 1942 Ordenshusens Riksförening som tio år senare blev föreningen Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler. I nykterhetsrörelsen regi uppfördes även hotell, biografer och restauranger.

IOGT uppförde flertalet ordenshus runt om i Skåne. I Bjärnum uppfördes ett ordenshus 1913. Andra orter i Skåne som fick ordenshus var bland annat Grödby, Sösdala, Landskrona, Eslöv, Helsingborg, Lund och Trelleborg. Enligt Ordenshusinventeringens slutrapport fanns det 84 ordenshus kopplade till nykterhetsorganisationerna i Skåne 1967.
 

Lästips:
Schnell, J.B.: Folkrörelsernas byggnader i: Svenska hus. Landsbygdens arkitektur -från bondesamhälle till industrialism (1995).
Hellspong, Mats: Korset, fanan och fotbollen (1991).
Karlsson, Bernt (red.): Hus att hålla till i. Om nykterhetsrörelsens samlingslokaler (1980).