Sanatorier

Gemensamt för många sanatorier var att de anknöt till svensk stormaktstid: släta putsfasader, småspröjsade fönster och brutna tak. Inredningen var knapp och sparsam, allt var underordnat sanatoriekurens mål: hälsa genom hygien, disciplin och oavlåtlig kamp mot smittämnet. I Skåne anlades i början av 1900-talet två länssanatorier, Broby och Orup, ett lungsotssjukhus i Kungshult och ett så kallat kustsanatorium i Vejbystrand.

 

Sanatorieterapin med ren och frisk luft för att bota lungtuberkulos lanserades i Tyskland i slutet av 1800-talet och spreds sedan över Europa. De tyska luftkuranstalterna var alla högt belägna, där luften ansågs särskilt frisk och välgörande. Att lungtuberkulos botades bäst på höga höjder blev väl aldrig bevisat, men kom att påverka lokaliseringen av många svenska sanatorier. Behandlingen bestod av stränga dagsprogram med liggkurer och promenader på schemalagda tider samt riklig föda. Ren och frisk luft var mycket viktigt. Sanatorielivets inåtvändhet och rutiner har skildrats av Thomas Mann i romanen "Bergtagen" (Der Zauberberg 1924, svensk översättning 1929). Se även Sven Stolpe "I dödens väntrum".
  
Sanatorierna var stora anläggningar och i likhet med flera andra svenska vårdinstitutioner kombinerade med parkmiljö och i viss mån med egna odlingar. Till sjukhusbyggnaderna med vårdavdelningar vända mot söder och karaktäristiska liggverandor kom olika typer av ekonomibyggnader, tvätteri, panncentraler, tjänstebostäder och så vidare. Nationalföreningen mot tuberkulos lät arkitekten Ernst Stenhammar utarbeta typritningar till sanatorier, men de flesta landsting byggde efter egna ritningar. 
  
Gemensamt för många av sanatorierna var att de uppfördes i en stil med anknytning till svensk stormaktstid: släta putsfasader, småspröjsade fönster och brutna tak, inte helt olikt det militära kasernbyggandet från samma tid, 1910-talet. Inredningen var knapp och sparsam, allt var underordnat sanatoriekurens mål: hälsa genom hygien, disciplin och oavlåtlig kamp mot smittämnet. I Skåne anlades i början av 1900-talet fyra sanatorier: två länssanatorier, Broby och Orup, ett lungsotssjukhus, Kungshult, anlagt av Helsingborgs stad och ett så kallat kustsanatorium, Vejbystrand, för behandling av annan tuberkulos än lungtuberkulos. Länssanatorierna fick en för vårdformen typisk lokalisering i skånsk "alpmiljö". Den rena, klara luften och den omgivande barrskogen ingick som viktiga beståndsdelar i behandlingsprogrammet. 

Vejbystrand 

År 1903 startade Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium i Vejbystrand för att behandla skrofulösa barn och personer med ben- och ledtuberkulos. Verksamheten byggdes ut successivt. År 1910 invigdes huvudbyggnaden med 160 vårdplatser och som mest hade sanatoriet 300 patienter från hela landet. I mitten av 1980-talet upphörde vårdverksamheten och efter några år utan funktion blev sanatoriet flyktingförläggning. Även denna verksamhet upphörde och i slutet av 1990-talet byggdes anläggningen om till bostäder. Kungshults sanatorium i Helsingborg togs i bruk 1910 och hade ritats av stadsarkitekten Alfred Hellerström. Anläggningen hade en för sanatorier typisk planlösning och byggnadsform med ett betonat mittparti från vilket det sköt ut flygelbyggnader. I gavlarna på dessa fanns de typiska liggverandorna. Sjukhusanläggningen har byggts om och till flera gånger och kompletterats med paviljongbyggnader. Kungshult används numera som vårdhem för äldre.   

Orup och Broby

De båda länssanatorierna Broby och Orup, med 100 respektive 210 platser, öppnade 1913 och 1915. Ivar Tengbom ritade Broby och stadsarkitekten i Malmö, Salomon Sörensen, ritade Orup, som bestod av en huvudbyggnad med 150 platser för landstinget och en paviljong med 60 platser för Malmö stad. All vårdverksamhet har upphört i Broby, medan Orup används för rehabilitering. 

Tyringe 

Utöver de fyra sanatorierna anlades 1905 Tyringe badanstalt och sanatorium. Det var en kuranstalt med 300-600 kurgäster årligen. Runt kurhotellet uppstod flera privata vårdhem av skilda slag. Med Tyringes goda rykte som kurort utvecklades också friluftslivet i samhället och under 1930-talet arrangerades särskilda söndagsutflykter med tåg från Helsingborg och Malmö.

Lund

På S:t Lars sjukhus i Lund öppnade två paviljonger för tuberkulossmittade mentalpatienter 1954. Mentalpatienter med och utan tuberkulos blandades länge i trånga och ovädrade lokaler. Detta ledde till att en hög andel av både patienter och vårdare smittades. Det var på statens mentalsjukhus som tuberkulosen grasserade längst. De båda vårdpaviljongerna hade vardera 63 platser och samlade patienter från hela södra Sverige. Byggnaderna används numera som vårdhem för äldre.

Lästips:
Malmöhus läns landstings byggnader. En kulturhistorisk inventering (1979).
Neuman, Gunilla: Möten och minnen (1995).
Åman, Anders: Om den offentliga vården (1976).               

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss