Kulturmiljöprogram: Trolleholm

Landskapet kring Trolleholm präglas av storgodsdrift med stora åkerfält, kraftiga alléer och skogsområden med stort inslag av ädellövskog. Trolleholm benämndes in på 1700-talet Eriksholm.

Eriksholm och Trolleholm

Landskapet kring Trolleholm i östra delen av Svalövs kommun präglas av storgodsdrift med stora åkerfält, kraftiga alléer och skogsområden med stort inslag av ädellövskog, i huvudsak bok. Trolleholm benämndes in på 1700-talet Eriksholm. Äldre källmaterial antyder att det föregåtts av en medeltida sätesgård benämnd Kattisnabbe. Huvudgården bildar centrum i området, vilket understryks av det allékantade vägsystemet.

Det nuvarande slottet innehåller delar av den tegelborg som anlades på platsen under 1530-talet. Genom bränder, fiendeangrepp och ombyggnader raserades merparten av försvarsborgen.

Nuvarande slotts- och ekonomibyggnader

Slottets nuvarande gestaltning, ett trelängat komplex i rött tegel med hörntorn och spiror, är ett resultat av den ombyggnad som företogs under 1800-talet under ledning av F Meldahl. Denne danske arkitekt har genom sin omfattande verksamhet under 1800-talets senare hälft gett många av de skånska slotten dess nuvarande utseende. Två stora gråstenslängor från 1840-talet, ritade av C B Brunius, flankerar uppfarten från öster.Parken och vallgraven är andra delar i anläggningen.

Det väl bibehållna och mångskiftade byggnadsbeståndet av bland annat smedja, bostadshus, kvarn, uthus och skola illustrerar en helhetsmiljö då sätesgården fungerade som en självförsörjande enhet. Många byggnader är uppförda i korsvirke, tegel eller gråsten. Under 1890-talet tillkom stationshus med omgivande bebyggelse vid den då anlagda järnvägen på behörigt avstånd öster om slottet.

Motiv för bevarande

Området påvisar den för Skåne typiska utvecklingen av slottslandskapet alltsedan medeltid. Väsentliga komponenter i miljö är, förutom själva slottet, annan äldre bebyggelse, de sammanhängande odlingsfälten och allésystemet.