Kulturmiljöprogram: Gunnarstorp

Gunnarstorp ligger några kilometer norr om Bjuvs samhälle i ett öppet jordbrukslandskap. Söder om samhället sluttar marken ned mot Vege å.

Under 1910-talets första år påbörjades stenkolsbrytningen i området. Skånska kolbrytningsaktiebolaget lät nära brytningsplatsen uppföra en bebyggelse för sin arbetsstyrka och Gunnarstorp bevarar idag mycket av särdragen för 1900-talets brukssamhälle.

Järnvägen som dragits mellan Helsingborg och Hässleholm var en förutsättning för Gunnarstorps etablering. Planerna för samhället inleddes av arkitekt Torsten Stubelius och togs sedan över av Martin Cronsiö. Gatumönstret är rätvinkligt med bostadshusen – både villor och parhus – placerade med lång- eller kortsidan mot gatan och något indragna från denna. Husen är byggda i nationalromantik och knyter an till den skånska byggnadstraditionen. Bruksgatan, Bjuvsvägen kallad, sträcker sig genom hela samhället och korsar bostadsgator som ligger i öst-västlig riktning. Till varje hus hör trädgård i enlighet med dåtidens egnahemsideal. De engelska och tyska trädgårdsstäderna stod som förebild för Gunnarstorp. Ljusa puts- och tegelfasader är kännetecknande för husens ursprungliga utseende.

Skola och affär var några av de byggnader som kompletterade bilden av gruvsamhället. Även ett folkets hus byggdes 1928 i utkanten av samhället. Folkrörelserna och dess byggnader etablerades parallellt med industrialiseringen och den växande arbetarklassen. (se vidare ”Folkrörelsernas landskap”) Från 1960-talet fick folkets hus fungera som kontor och lagerlokal. Järnvägen mellan Åstorp och Bjuv bildar gräns för bebyggelsen i öster. Stationshuset i rött tegel byggdes under tidigt 1900-tal. Som en viktig accent i landskapet höjer sig slagghögen norr om bostadsbebyggelsen.  

Motiv för bevarande

Gunnarstorp framstår genom stadsplanemönster och byggnadsskick som ett gott exempel på de av stenkolsindustrin präglade gruvsamhällena i nordvästra Skåne. Det är sammanhållen och välbevarad miljö med arbetarbostäder.