Trollenäs slott

Trollenäs slott speglar det sena 1800-talets strömningar och historieromantiska ideal. Den stora slottsbyggnaden är resultatet av en genomgripande renovering och ombyggnad som ägarparet Anna och Nils Trolle lät genomföra på 1890-talet.

Uppdraget gavs till den danske arkitekten Ferdinand Meldahl, ansvarig för flera slottsprojekt både i Danmark och i Skåne. Inspirerad av den franska arkitekten Viollet-le Ducs restaureringar sammansmälte Meldahl stildrag från skånsk-danska borgar med franska renässansslott till en enhetlig anläggning. Ombyggnaden av Trollenäs blev en av de sista i raden av monumentala omgestaltningar av skånska herresäten. I sin storlek och prakt kan Trollenäs jämföras med de kungliga slotten.

Släkten Thotts stamgods i närmare tre hundra år

Slottet ligger på det näs som bildas där Gullarpsån flyter samman med Saxån. Läget vid ån är väl lämpat för en borg och på 1550-talet lät riksrådet Tage Ottesen Thott bygga en stor utsmyckad tegelborg, i vilken möjligen delar av en tidigare anläggning kom att ingå. Tage Thotts tegelbyggnad utgör stommen i dagens slottsbyggnad. Genom ägobyte kom Näs, som borgen då hette, till släkten Trolle på 1680-talet. De nya ägarna ändrade namnet till Trollenäs. Släktens vapenbild, ett huvudlöst troll, avtecknar sig i mörkt tegel mot fasadens röda tegelmur.

1800-talets historiedrömmar

Vid 1890-talets omfattande ombyggnad togs de tillägg som gjorts under 1700-talet bort och slottet fick det utseende det har idag. Utbyggnaden mot väster byggdes på till ett torn med kopparhuv och mot borggården tillkom huvudentréns runda torn samt flygelbyggnaderna. Slottets yttermurar kläddes med nytt tegel, taken täcktes med skiffer och tornspirorna med kopparplåt. De två minnestavlorna vid huvudingången sattes upp av överhovjägmästare Nils Trolle för att manifestera de två stora byggnadsinsatserna vid Trollenäs. Den ena tavlan är Tage Thotts från 1550-talet och den andra är Nils Trolles egen med årtalen 1891-93.

De välbevarade interiörerna i barockstil är utformade av slottsarkitekt Agi Lindgren efter förebild av Drottningholm. Flera av den tidens ledande konstnärer medverkade vid utsmyckningen. Det rikt dekorerade stucktakets takplafond är målad av Oscar Björk medan en annan takmålning är av J A G Acke. Den mäktiga entréhallen domineras av den så kallade flygande trappan, som i en vid sväng leder upp till ovanvåningens praktfulla rumssviter. Utmärkande för hela slottets inredning är att den är utförd med stor hantverksskicklighet.

Slottets park med sina slingrande gångar, träddungar och öppna gräsytor sträcker ut sig över båda sidorna av Saxån och har karaktär av 1800-talets engelska landskapspark. Den så kallade Borgstugan i parkens sydöstra del byggdes som bränneri på 1700-talet. Den har senare även fungerat som bostadshus för godsets anställda och används idag för caféverksamhet.

Slottet och medeltidskyrkan - ett månghundraårigt samband

Tillsammans med den intilliggande kyrkobyggnaden, Näs gamla kyrka, utgör slottet kärnan i en större godsmiljö. Till Trollenäs var fram till 1922 knutet en så kallad patronatsrätt till kyrkan, vilket bland annat innebar att slottsherren hade inflytande vad gällde tillsättning av socknens kyrkoherde och skyldighet att underhålla kyrkobyggnaden. Det inreddes också särskilda gravkor för ägarsläkterna. Kyrkan och slottets ekonomigård omfattas inte av byggnadsminnets skyddsbestämmelser. För kyrkan gäller att den skyddas av kulturmiljölagens 4 kapitel.

Här kan du läsa mer om slott och herrgårdar i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling i avsnittet om Jordbrukets landskap/Slott och gods.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Trollenäs slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

• att det berättar historien om ett skånskt slott och dess förvandling från 1500-talets borg till 1890-talets praktfulla historieromantiska slott.
• de påkostade och välbevarade interiörerna med sin högkvalitativa rumsinredning samt slottets planlösning. Flera av rummen har särskilda skyddsbestämmelser.
• delar av parken som utgör tidstypiska och värdebärande delar av slottsmiljön.