Tullesbo slott

Rokokoslottet Tullesbo är byggt som änkesäte för Amalia Beata Lewenhaupt, hustru till Hans Ramel, ägare till Övedskloster. Det speglar 1700-talets slottsarkitektur både genom sin plan och genom sin utformning.

Slottsanläggningen följer ett klassiskt mönster med en öppen plan, en så kallad cour d’honneur, kring vilken huvudbyggnaden och de två flyglarna är grupperade. På andra sidan, mot söder, breder parken ut sig. För utformningen av Tullesbo anlitades en av tidens främsta arkitekter Jean Eric Rehn, som också hade haft en betydande roll vid uppförande av Övedsklosters slott några år tidigare. ​

En rak allé leder från Övedskloster i söder till Tullesbo och markerar sambandet mellan de två slotten. Tullesbo utgjorde långt före det att dagens slott uppfördes på 1780-talet en sätesgård, dock utan några framträdande byggnader. Slottsanläggningen är en god representant för 1700-talets svenska slotts- och herrgårdarkitektur vilket bland annat kommer till uttryck i de ljusputsade fasaderna, den klassicerande dekoren och det tegeltäckta mansardtaket. Utifrån äldre ritningsmaterial har forskare fört fram att slottet ritades redan på 1730-talet och att det var överintendent Carl Hårleman som stod som ansvarig arkitekt. En tolkning är att det från början var ett alternativt förslag till huvudbyggnad för Övedskloster.

Parken utgår från en grundplan från 1780-talet. Vissa karaktärsdrag finns kvar som till exempel gräsparterren, lindallérna och dammen medan de ändringar som gjordes utifrån 1800-talets romantiska parkideal med bland annat slingrande promenadstigar inte har bevarats.

Tullesbo kom aldrig att användas som änkesäte för grevinnan Amalia Beata, istället flyttade sonen Hans Henrik in på slottet. En minnessten, en obelisk, norr om dammen, minner om dennes hustru Maria Ramel, som dog 1787. Ett minnesmärke av det här slaget är representativt för 1700-1800-talens parkmiljöer.

Du kan läsa mer om slott och herrgårdar i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling i avsnittet om Jordbrukets landskap/Slott och gods.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen          

Tullesbo har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att det bevarar karaktärsdragen för 1700-talets svenska rokokoanläggningar.
  • den historiska kopplingen till Övedskloster och att det ingår i ett medvetet skapat godslandslandskap.
  • parkmiljön med rötter i 1700-talet och som god representant för den tidens anläggningar.                

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Sjöbo kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne1982.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss