Skogstorpet Månsas

Skogstorpet Månsas ligger i nordöstra Skåne skogsbygd, inom Vånga socken, som gränsar till Blekinge. Det gamla Kristianstads län var ett av de torprikaste i landet och en uppgift från år 1900 berättar att det då fanns 6 523 stycken. Av de många torpen som byggdes under 1800-talet i norra Skåne finns endast en mindre del bevarade. Torpet Månsas hus och deras byggnadsskick i timmer är typiska för den här delen av landet. Torpet har en väldokumenterad historia. Den kan berätta om levnadsvillkoren under 1800-talet och den tidens stora befolkningsökning som innebar att ny odlingsmark behövde brytas. Följden blev att ett stort antal dagsverkstorp anlades på tidigare obrukad mark.  

Ett dagsverkstorp från självhushållets dagar

Torpet historia går tillbaka till 1818 och det torpkontrakt som skrevs mellan hemmansägaren till gården Västervik nr 1 Jöns Håkansson och drängen Sven Olsson. Som ersättning för att få bygga torpet och bruka marken skulle Sven göra 50 dagsverken på gården Västervik varje år. I kontraktet sägs att tio furuträd fick fällas till byggningsvirke. Månsas består idag av boningshus, stall med loge, fårhus, redskapsbod, hemlighus och en jordkällare. Det första Sven byggde är sannolikt boningshuset och ovanför ingången är årtalet 1818 inristat. Stallet med logdelen är troligen från samma tid medan de andra husen är något yngre. Boningshuset knyter an till den lokala byggnadstraditionen och består till sin äldsta del av en timrad ryggåsstuga. Den har det ursprungliga så kallade fyrdingstaket, som vilar på tre längsgående stockar, i behåll. Den ålderdomliga prägeln förstärks av det stora eldstadskomplexet med bakugn och järnssättugn. Den västra delen är tillbyggd kring sekelskiftet 1900 och inrymmer sal, den sägs ha bekostats av en hemvändande släkting från U.S.A. Huset är idag brädfodrat och rödfärgat men före 1920-talet var det endast tillbyggnaden som var inklädd med brädor och struken med rödfärg. I ett arrendekontrakt från 1915 ställdes krav på att Måns Svensson skulle rödfärga husen. Till torpet hörde förr också grisstia, smedja och vedskjul, som sedan länge är borta.

Torpet får namn efter Måns Svensson

Torpet brukades under lång tid av samma släkt. Den andra generationens torpare hette Måns Svensson och efter honom kallas det Månsas. På 1960-talet lades torpet ned. Måns dotter Sissa och dottersonen Albin var sista brukare. Under deras tid fungerade torpet på samma sätt som det hade gjort allt sedan det byggdes, det vill säga utan elektricitet och telefon. Mycket av mat, kläder, tyg, möbler, och verktyg producerade och tillverkade man själv. En del produkter, till exempel smör, såldes och gav ett välbehövligt tillskott till hushållet. Efter Sissas död 1963 förvärvades torpet och en del av möblerna och föremålen av dåvarande museichefen vid Kristianstads museum, Thorsten Andersson. Torpet friköptes 1995 och donerades senare av Thorsten Andersson och hans hustru Våga till museet.

Torpets mark är idag ungefär hälften så stor som då Månses var ett självbärande torp. Stengärdesgårdar och enklare trägärdesgårdar minner om det äldre sättet att hägna in markerna och odlingsrösena vittnar om torparens hårda arbete.

Månsas ligger inom Ekopark Raslången, invigd 2011 och ägd och förvaltad av det statliga Sveaskog. Strax väster om torpet leder vandringsleden Skåneleden över de intilliggande markerna.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Torpet Månsas har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att torpet berättar om levnadsvillkor i skånsk skogsbygd under 150 år. Det bevarade källmaterialet med bland annat torpkontrakt, kartor och bouppteckningar ger en god bild av torparfamiljens vardag.
  • att byggnaderna med sin välbevarade karaktär och timringsteknik speglar ett traditionellt nordskånskt byggnadsskick.
  • att torpet med sin tillhörande mark vittnar om ett småskaligt jordbruk format av generationers brukande.

Du kan läsa mer om bebyggelsen i skogstrakterna i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/Skogens landskap/Skog och bebyggelse och i avsnittet /Jordbrukets landskap/De obesuttna

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kristianstads kommun.

Gårdsanläggningen ägs av Regionmuseet Kristianstad.

Byggnadsminne 1996.  

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss