Skarhults slott

Av de många slott, som uppfördes i Skåne under 1500-talet, har flera påverkats av influenser från de stora slottsbyggena i Tyskland och Danmark.1500-talet hade inneburit en ekonomisk uppgång med högkonjunktur för jordbruket och goda inkomster för slottsherrarna, vilket bland annat manifesterades i påkostade slott. Tornbyggnader och utsmyckade tegelmurar kännetecknar många av slotten och Skarhults slott är en av de mest representativa. De svängda gavlarna och detaljer i sandsten är typiska detaljer. Förutom själva slottsbyggnaden är ekonomigården en betydelsefull del av slottsmiljön. På Skarhult har den allt sedan 1500-talet haft sin plats öster om slottsbyggnaden. Ekonomigården stora gråstenslängorna med dekorerade tegelgavlar berättar framför allt om 1800-talet och den tidens storskaliga jordbruksdrift. I slottsområdets södra del flyter Braån, omgiven av slottets park, anlagd vid mitten av 1800-talet.

Släkten Rosensparre-Rosenkrantz renässansslott

Skarhult är uppfört under 1500- och 1600-talen. Det är framför allt 1500-talet som har gett slottet dess tydliga renässansprägel. Det består av tre längor i rött tegel, som omger en stensatt borggård. Den södra är av medeltida ursprung men har helt sin karaktär från 1500-talet. Östra längan, huvudlängan, byggdes 1562 av Steen Rosensparre. Ett högt porthus med portgång markerar den ursprungliga huvudingången från öster. En tidstypisk byggnadsdel är det åttkantiga trapptornet mot gården på karaktäristiskt vis placerat i hörnet mellan två av längorna. En inskriptionstavla i sten minner om släkterna Rosensparre och Rosenkrantz, byggherrar till slottet. Den dekorativa fasadutsmyckningen med svängda gavlar tillkom omkring 1580 och troligtvis uppfördes då även rundtornet i nordost. Det var Mette Rosenkrantz, änka efter Steen Rosensparre, som fullföljde byggnationen och som lät förse slottet med dess utsmyckning. Hon lät även bygga delar av ladugården. Slottslängan i väster uppfördes troligen omkring 1600 av sonen Oluf Steensen. Här fanns från början olika ekonomiutrymmen som kök och rum för tjänstefolket. Runt längornas övre våning löper en rad med skottgluggar som minner om en äldre försvarsfunktion. Skarhult skadades vid kriget 1678, blev provisoriskt reparerat och stod därefter obebott i närmare ett sekel.

Domkyrkoarkitekt Brunius kungliga uppdrag

På 1820-talet köpte kung Karl XIV Johan Skarhult och 1837 gav han domkyrkoarkitekten professor Carl Georg Brunius uppdrag att restaurera anläggningen. Denne hade tankar om att återföra slottet till ett tänkt medeltida utseende. Ett stort arbete lades ned på uppmätningar av fasaderna. Brunius ville rensa bort renässansdragen, däribland de dekorativa detaljerna i sandsten. Förslaget kom inte att genomföras och istället sattes exteriören i stånd utan att renässansarkitekturen påverkades. Ett senare tillägg i renässansstil är tegelmuren med konstfullt utformade grindstolpar som sluter den stensatta borggården mot norr. Skarhult har allt sedan 1844 varit i släkten von Schwerins ägo.

1900-talets restaurering

Slottets interiörer har ändrats vid flera tillfällen. I den östra längan finns dock flera rum med autentiska 1800-tals interiörer bevarade. En större modernisering gjordes på 1940-talet. Den initierades av ägaren Hans Hugold von Schwerin, som var fil. dr. i konsthistoria och stor kännare av skånsk slottsarkitektur, och genomfördes i nära samarbete med arkitekten Torsten Leon Nilsson, känd för flera restaureringar av de skånska slotten. Interiörerna gestaltades i en slags stiliserad historicism där gamla byggnadsdetaljer återuppsattes, som till exempel ”Stensalens” spisomramning i sandsten från omkring 1580. Som ett led i att bevara Skarhult har under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet olika restaureringsarbeten genomförts.

Påkostade ekonomibyggnader i gråsten och tegel

Bråån rinner genom godsanläggningen och är en del av byggnadsminnets skyddsområde. I äldre tid flöt ån alldeles nära södra slottslängans yttermurar och försåg vallgravarna, troligen igenlagda på 1700-talet, med vatten. Omedelbart öster om slottsbyggnaden och åtskild av landsvägen ligger godsets ekonomibyggnader. Tre längor i gråsten inramar en stor ladugårdsplan. I den östra längan finns delar kvar av 1560-talets porttorn genom vilket man förr nådde slottsanläggningen. Flera av längorna är utformade i en så kallad Bruniusstil med mönstermurade gavlar i rött tegel. Några belägg för att Brunius ritade längorna finns inte. Troligt är dock att Gamla mejeriet, söder om ån, är byggt efter hans ritningar, då det finns likheter med mejeriet på Sireköpinge herrgård och en koppling till släkten von Schwerin. Ritningar till detta bär Brunius namn och är daterade 1844. Utan-för planen och invid ån, ligger det kraftiga gråstensmagasinet från tidigt 1800-tal, vars bottenvåning under en tid även fungerat som en vattendriven kvarn. Iskällaren, troligen från mitten av 1800-talet, ligger norr om slottet och skiljer sig genom sin sexkantiga form och korsvirkeskonstruktion från de övriga längorna.

Inom byggnadsminnets skyddsområde finns också inspektorsbostaden, ett Bruniusinfluerat tegelhus från 1850-talet och en före detta tvättstuga och mangelbod i korsvirke från tidigt 1800-tal samt en lång gråstensmur, tidigare en del i ett vagnslider.

Parken fick sin utbredning på 1800-talet. Den formades efter engelska ideal och här finns bland annat en romantisk parkruin, enligt vissa källor från början ett växthus. I norr minner den kvarterindelade häckträdgården med avenbok om den renässansträdgård som tidigare fanns här.

Här kan du läsa mer om de skånska slotten i länets Kulturmiljöprogram/Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap/Slott och gods.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Skarhults slott har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att slottsmiljön speglar det intensiva slottsbyggandet som kännetecknar tiden runt 1530 till 1650 i det danska Skåne. Särskilda karaktärsdrag för den tiden är de röda tegelmurarna och de dekorativa detaljerna i sandsten.
  • den välbevarade inredningen som visar dels på 1800-talets inredningskonst, dels på 1900-talets restaureringsinsatser.
  • att slottsmiljön i sin helhet är välbevarad och berättar om såväl renässansens praktfulla slottsanläggning som 1800-talets expansiva jordbruk manifesterat i storskaliga ekonomibyggnader, som till det yttre är präglade av sin tids medeltidsromantiska arkitekturströmningar.
  • parkmiljön med olikartad karaktär som vittnar om äldre parkideal hämtade från såväl renässansträdgården som den romantiska engelska parken. 

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Eslövs kommun.

Privatägd.

Byggnadsminne 1977.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss