Övedskloster

Övedsklosters slottsanläggning och park, allésystem och byggnaderna vid Öveds kyrka.

”Trop royal pour un particulier”, det vill säga alltför kunglig för en enskild person eller undersåte, lär Gustav III ha sagt om Övedsklosters magnifika slottsanläggning. Byggherre till ett av landets förnämaste rokokoslott, färdigställt 1776, var friherre Hans Ramel, även kallad Bygge-Hans för sin omfattande byggverksamhet runt om i Skåne. Omdaningen av Övedskloster, som har sitt ursprung i en klosteranläggning, grundad här vid 1100-talets mitt, är det största och mest genomgripande förändringen som Hans Ramel lät genomföra.

För utformningen av slottsanläggningen har några av tidens främsta arkitekter svarat, inledningsvis var det överintendent Carl Hårleman och efter dennes död Jean Eric Rehn. 1700-talets stora förändringsarbeten omfattade också godset i sin helhet. Nya alléer och tillfartsvägar med kallmurade vägbankar anlades samtidigt som mark utdikades och stenröjning gjordes. Än idag präglar detta det omgivande landskapet. Allt har sin grund i den generalplan som Hårleman upprättade för Övedskloster. Planen omfattade även Öveds kyrka.

Från munkar till adelsmän

Klostret, som tillhörde en munkorden kallad premonstratenser, övergick vid reformationen på 1530-talet i likhet med andra kloster inom det danska riket till danska kronan. Med tiden kom klosteregendomen att gå över till danska adelssläkter och därefter till svenska för att vid mitten av 1700-talet övergå i släkten Ramels ägo.

Ett svenskt slott i fransk tolkning

Slottsanläggningen har franska förebilder. Carl Hårleman var, som ledare för byggandet av det kungliga slottet i Stockholm, i nära kontakt med den tidens kontinentala influenser. Huvudbyggnaden och de fyra paviljongerna, som är sammanbundna av murar med portvalv, inrammar en stensatt förgård, en så kallad cour d´honneur. För den slutliga utformningen av denna svarade Jean Eric Rehn. Huvudbyggnadens rosa fasader pryds av lisener, huggna detaljer och hörnkedjor i den lokala röda Övedssandstenen. Interiörerna kan uppvisa något av det bästa av 1700-talets svenska inredningskonst. Paviljongerna och de intilliggande husen, bland annat det ståtliga magasinet på östra sidan, har från början haft olika funktioner i det omfattande hushåll som krävdes för slott av Öveds storlek. Här fanns till exempel utrymmen för kök, tvättstuga, brygghus och mälta samt rum för bokhållare och tjänstefolk. Doktorshuset, som har sitt namn från 1800-talet  då det fungerade som doktorsbostad, räknas som ett av de äldsta husen på Övedskloster. Det sägs att Hans Ramel bodde här medan slottet byggdes.  

Huvudbyggnadens södra fasad vänder sig mot slottsparken. Parken var då den skapades på 1700-talets mitt utlagd efter franskt mönster och med Hårleman som arkitekt. Parken har idag friare gestaltning utifrån engelska ideal. Till en komplett slottsanläggning hörde förr ett särskilt fågelhus. På Öved har det kvar sin franska benämning och kallas Volièren. Det blev på slutet av 1800-talet ombyggt för bostadsändamål.  Trädgårdsodlingen var tidigare omfattande och även odlandet av exotiska växter. Orangeriet i parkens västra del minner om detta.

Ekonomibyggnaderna, såväl äldre som moderna, finns i området väster om huvudanläggningen. På den här platsen har godsets ekonomigård funnits sedan 1600-talet och möjligen även tidigare än så. Det gamla ungdjursstallet har årtalet 1622 på ena gaveln. Längorna i gråsten och tegel, till viss del putsade, tillhör det typiska byggnadsbestånd som kom till på de större godsen framför allt under 1700- och 1800-talen då en storskalig jordbruksdrift skapade behov av mer ändamålsenliga ekonomibyggnader.

Den dekorativa rosa sandstenen

Den rödtonade sandstenen som finns på godsets ägor bröts till en början för tillverkning av slipstenar men blev genom slottsbygget använt som byggnadsmaterial och återfinns därefter i flera påkostade byggnader såväl i huvudstaden som runt om i landet. Flera av slottets stendetaljer är konstnärligt utformade och utförda med stor hantverksskicklighet, till exempel portalen vid huvudingången till borggården.

Öveds kyrkomiljö

På sockens gamla kyrkoplats, dit en allé leder, ligger Öveds vitputsade kyrka. Den invigdes 1761 och är en av de få kyrkor som uppfördes i Skåne under 1700-talet. Kyrkan är den första byggnad som färdigställdes i den omfattande byggnadsverksamhet som gjordes under Hans Ramels tid som slottsherre. Överintendent Hårleman svarade för ritningarna. Kyrkan bildar tillsammans med de två intilliggande husen, gamla skolhuset respektive före detta ålderdomshemmet, även kallat Kyrkohuset, en väl sammanhållen enhet. De båda husen är från 1810 och berättar om ett skede i socknens sociala historia. Kyrkobyggnaden och begravningsplatsen skyddas genom kulturmiljölagen 4 kapitlet medan  gamla skolhuset och ålderdomshemmet är en del av byggnadsminnet och är skyddade enligt 3 kapitlet i samma lag.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Övedsklosters slottsanläggning och park, allésystem och byggnaderna vid Öveds kyrka har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att slottsanläggningen är en av de mest representativa och välbevarade rokokoanläggningarna i landet. 
  • de ytterst välbevarade interiörerna i slottets huvudbyggnad. De har ett högkvalitativt utförande och är utmärkande för 1700-talets svenska rokokoinredning. Planlösning och fast inredning och utsmyckning omfattas av byggnadsminnesskyddet.
  • det omgivande landskapet, format efter 1700-talets landskapsplan och med värdefulla delar i form av alléer, vägsystem och höga vägbankar i sten. Alléerna kring Övedskloster är sedan 1957 skyddade som naturminne, vilket är en av de äldsta skyddsformerna för natur i Sverige..
  • att miljön genom sina många byggnader berättar om 1700-talets komplexa slottsanläggningar, skapade både för representation och som produktionsenhet.
  • parklandskapet med rötter i 1700-talet och senare omgestaltat utifrån den engelska parkens ideal.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Sjöbo kommun.

Privatägd. Övedsklosters park och borggård är öppna för besök.

Byggnadsminne 1982.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss