Observatoriet i Lund

Observatoriet i Lund

Observatoriet intill Stadsparken i Lund kom att bli det tredje av universitetets astronomiska observatorier och den första att uppföras för sin specifika funktion. Observatoriebyggnaden med sitt karaktäristiska torn stod färdig 1867. Astronomiinstitutionens professor Axel Möller var ansvarig för den nya anläggningen. Utifrån hans riktlinjer och tankar togs planlösning och konstruktion fram av byggmästare P C Sörensen och timmermästare F G Escher. Bakom gestaltningen av fasader och detaljer stod arkitekt Helgo Zettervall, uppdraget kom att bli arkitektens första för universitetet.

Astronomiinstitutionen får egen byggnad

Lund har en lång historia som lärdomssäte, först inom kyrkans värld och senare genom universitetet, grundat på 1660-talet. Redan i universitetets första skede bedrevs undervisning i astronomi men inte förrän på 1830-talet blev det ett självständigt ämne med egen professur. På 1670-talet var observatoriet inrymt i ett tornrum i professor Spoles hus. Vid 1700-talets mitt och hundra år framåt var observatoriet förlagt till översta våningen på Lundagårdshuset, det första universitetshuset. Först på 1860-talet kunde planerna på ett särskilt observatorium förverkligas. De speciella krav på placering och orientering som ställdes för ett observatorium kunde uppfyllas på en tomt inom Svanelyckan, strax sydväst om stadsvallen. Den här delen av staden var då glest bebyggd och tomten låg på en öppen plats med fri horisont i tre väderstreck. Observatoriet var i bruk till 2001.

1800-talets vurm för medeltidens borgar

Den höga observatoriebyggnaden utgör centrum i anläggningen. Den speglar tillsammans med Vaktmästarebostaden ett första skede av anläggningen och de tillkom under åren 1865 till 1867. Räknehuset, Seismografhuset och Astrografhuset, i västra delen av området, tillhör en utbyggnad under 1910-talet. Flertalet hus kännetecknas av gula tegelfasader och en utsmyckning i medeltidsinfluerad byggnadsstil, utmärkande för universitetsarkitekturen vid den här tiden. Bakom 1910-talsbyggnaderna står arkitekt Henrik Sjöström, som hade arbetat vid Zettervalls kontor i Lund och stod honom nära i gestaltning och materialval. Seismografen, Astrografhuset och Norra instrumenthuset har ett helt annat uttryck än de övriga. Seismografens två underjordiska rum täcks av en jordkulle och ingången markeras av en smidesdekorerad träport. Astrografhuset, kvadratiskt i formen och byggt i trä, är utformat så att det skulle kunna förflyttas på den räls som den vilar på. Instrumentet kunde därefter ställas in i önskat läge. Av de två små cirkelformade instrumenthuset står endast det norra kvar. Det är ett enkelt trähus med en taklucka, som var öppningsbar.

Funktionen ger huset dess form

Var och en av byggnaderna har en speciell utformning beroende på dess specifika användning och de instrument de skulle inrymma. Observatoriebyggnadens kraftiga tegeltorn utgör mittpunkt i ett byggnadskomplex med flyglar åt de fyra väderstrecken. Den västra flygeln skiljer sig från de övriga genom att den har en träkonstruktion och inte är murad i tegel som de övriga. Den annorlunda konstruktionen har sin grund i att innertemperaturen på det viset lättare skulle kunna följa temperaturväxlingarna, vilket var en fördel ur instrumentsynpunkt. Tornets inre del med sin massiva murkärna har utgjort fundament för de olika mätinstrumenten. Tegeltornet har en övre del utformad som ett cylinderformat trätorn. Detta vilar på en kullagarekonstruktion som gjorde det vridbart och möjligt att öppnas för astronomiska observationer. Byggnadens yttre dekor syns i mönstermurning respektive lövsågade snickerier. Den direkta kopplingen till astronomin kan läsas i de två stjärnor som smyckar vardera sidan av huvudentrén.

Idag finns inga instrument kvar i byggnaderna men fundamenten och andra fasta arrangemang liksom den tekniska installationen för trätornets rullbana finns bevarade.

Observatorieparken - inramning och avgränsning

Den omgivande parken, som gränsar till Stadsparken, är samtida med de äldsta byggnaderna. Den utformades enligt tidens mönster med slingrande gångar, gräspartier och skyddande vegetation vid staketet utmed tomtgränsen. Strukturen är bevarad till idag och det ursprungliga entrépartiet i gult tegel med järngrindar med stjärndekor markerar ingången vid Svanegatan. Uret i en av grindstolparna monterades in 1913 och här fanns också instrument som visade dagens lufttryck och temperatur. Allmänheten hade visst tillträde till parken, det vill säga under tider som inte störde verksamheten. Inom parkområdet finns ytterligare några byggnader med koppling till verksamheten, uppförda under tiden 1940- till 1980-talet. De har nyttjats som magasin och kontorsbaracker.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Observatoriet har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att de olika byggnaderna och deras närmiljö speglar 1800-talets universitetsvärld.
  • att byggnaderna genom sin utformning berättar om funktioner som är specifika för 1800-talets astronominstitutioner.
  • byggnadernas välbevarade exteriörer, representativa för det sena 1800-talets institutionsbyggnader och den tidens medeltidsromantiska arkitekturstil.
  • att Observatoriebyggnadens planlösning, inredning och snickeridetaljer är bevarade från byggnadstiden.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Lunds kommun.

Kommunägt.

Byggnadsminne 1997 och 2002.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss