Norra Vrams prästgård

De skånska prästgårdarna såg under århundraden i stort ut som en traditionell fyrlängad bondgård men under 1800-talet förändrades detta. Genom en ny statlig förordning 1824 infördes regler som bland annat gällde att boningshuset skulle placeras på avstånd från ladugården, att det företrädesvis skulle byggas i två våningar och att huset skulle inredas med ett visst antal rum.   

Prästgården i Norra Vram är ett tydligt exempel på detta och här hade man redan 1816 försett den med ett nytt boningshus i två våningar. Det blev utbrutet ur den gamla gårdsfyrkanten och placerades ett tiotal meter längre norrut. Huset, som fick en karaktär av en herrgårdsbyggnad, har en hög bottenvåning i sten och en ovanvåning i rött tegel.

Det kraftiga taket med sina valmade gavelspetsar understryker tillsamman med profilerade listverk, den i mitten placerad entrédörren och de höga fönsteröppningarna prägeln av högreståndsbyggnad. Vid mitten av 1900-talet flyttade den sista prästfamiljen ut och sedan 1993 ägs gården av Billesholmstraktraktens Hembygdsförening, som använder den gamla prästgården som  föreningslokal, museum och arkiv.

Ett stort och förnämt boningshus

Byggherre till prästgården var kyrkoherde Lars Andreas Palm. Han hade då han tillträde tjänsten som socknens präst 1797 påtalat problemen med den vattensjuka prästgårdstomten och de förfallna gårdslängorna. Han hade tagit fram en ny ritning och sett ut en bättre plats för ett nytt boningshus, som påbörjades 1816. Palms nya hus står idag välbevarat, både exteriört och interiört. Av syneprotokollet från 1824 framgår att planlösningen till stora delar stämmer överens med dagens. Bottenvåningen var då inredd med kök med spis och bakugn, spiskammare, det vill säga skafferi, en folkstuga, som var tjänstefolkets matrum, förstugor, ett så kallat brödhus och två välvda källarutrymmen.

Den övre våningen var inredd med förstuga och stor dagligstuga, sängkammare, barnkammare, kontor, sal, gästkammare och adjunktens kammare. Till dessa utrymmen kom vindsvåningens små kammare med bland annat prostarkiv. Mycket av den äldre inredningen finns kvar, t.ex. kakelugnar, sättugnar i järn och snickerier. Vissa rum präglas av senare tiders moderniseringar.

Ett nära samband mellan Vrams Gunnarstorps gods och socknen

Från 1720-talet och framåt i tiden fanns det så kallad patronatsrätt för Vrams Gunnarstorps gods till Norra Vrams socken. Det innebar bland annat att godsherren hade rätt att tillsätta präst och svarade för kyrkans underhåll. Än idag kan man avläsa den nära kopplingen genom bevarade delar av den allé som planterades utmed kyrkvägen mellan godsanläggningen och kyrkplatsen.

Den stora trädgård, som enligt 1800-talets ideal blev anlagd runt boningshuset, finns kvar idag även om strukturen har ändrats och träd och växtmaterial bytts ut under årens lopp. Den fick sin utbredning på 1830-talet och upptar en yta på ca 12 000 kvm. Stengärdesgård utmed gränsen tillkom vid den tiden. Förutom nyttoträdgårdsaspekten anlades den även utifrån arkitektoniska och estetiska riktlinjer. Kanske påverkades utformningen av Vrams Gunnarstorps slottspark, vilket innebar att trädgården i ett tidigare skede hade särskilda siktlinjer mot Söderåsen och från början också mittaxel, gårdsrundel, hassellund och  fruktträdgård. I prästens trädgård fanns även ett speciellt promenadstråk, en så kallad "filosofisk gång". 

Här kan du läsa mer om kyrkliga miljöer i länets Kulturmiljöprogram/Administrativa landskap/Administration och förvaltning.

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Norra Vrams prästgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den är välbevarad och berättar om de stora och påkostade prästboställen som började byggas under det tidiga 1800-talet.
  • att den visar på det tidiga 1800-talets nya ideal vad gäller byggnadsmaterial och utformning.
  • att byggnaden och trädgården tillsammans speglar prästgården som ett socialt och kulturellt centrum i äldre tiders socken.                           

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Bjuvs kommun.

Ägare: Billesholmstraktens hembygdsförening.

Byggnadsminne 1995.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss