Norra Mellby skol- och fattighus

I Norra Mellby ligger kyrkan, skol- och fattighuset och prästgården nära varandra och är en del av den gamla bykärnan. De berättar om äldre tiders samlingsplats, ett sockencentrum, där sockenborna regelbundet möttes och där byggnaderna var knutna till olika sociala funktioner i 1800-talets bondesamhälle.

Skol- och fattighuset har ett välbevarat byggnadsskick och ger ett ålderdomligt intryck. Det är uppfört i för trakten och tiden typiska byggnadsmaterial, sten och trä. Huset, i två våningar, är delvis inbyggt en sluttning, vilket var relativt vanligt förr i tiden. Genom att bygga in huset i en backe sparade man både byggnadsmaterial och ved för uppvärmning.

Omsorgen om socknens fattiga har sedan långt tillbaka varit en gemensam angelägenhet. Genom statliga förordningar fick socknen riktlinjer för hur fattigvården skulle ordnas. Direkta krav på fattigstugor ställdes i en lag 1734 där det skrevs att "alle som bo i socknen skola fattigstufwa bygga och uppehålla". I Norra Mellby finns uppgifter från 1790-talet om ett fattighus. Det hade i äldre handlingar kallats för sjukstuga. I början av 1800-talet var byggnaden i så dåligt skick att man bestämde sig för att ersätta den med en ny. På kyrkoherdens förslag beslutades att den också skulle användas för skolundervisning. Man bestämde också att det nya huset skulle placeras mittemot det gamla, på andra sidan vägen. Initiativet att skapa en egen skola i socknen kom långt före den allmänna skolstadgan, som trädde i kraft först 1842. Genom stadgan föreskrev staten att varje församling var skyldig att svara för skolundervisning och uppföra minst ett skolhus.  

Ett av Skånes äldsta bevarade kombinerade skol- och fattighus

Det nya skol- och fattighuset i Norra Mellby stod klart 1816 och är ett av de äldsta bevarade i länet. Det hade från början endast av en våning. Husets ena halva var avsatt för sex personer av socknens fattiga och den andra för skolläraren. Ett av de två rummen, som läraren disponerade, skulle användas för undervisning men även som möteslokal för sockenstämman när så behövdes.

Den övre våningen påbyggdes under 1840-talet och var ett svar på skolstadgans krav om fullvärdiga skolhus i varje socken. Den inreddes med skolsal och lärarbostad, som fick egna ingångar från gårdssidan. Skolsalen fick en större förstuga på 1890-talet. Den är putsad och gulfärgad med brädklädda gavlar och tegeltäckt tak och visar upp tre olika byggnadsskick; bottenvåning i sten, ovanvåning i skiftesverk och förstuga i korsvirke. Det finns uppgift att det i Hässleholmstrakten har funnits fler skol- och fattighus av den här typen.  

Skolan i bruk till 1950-talet

Skolundervisning kom i och med skolstadgan 1842 att omfatta alla barn. Undervisningen i Norra Mellby följde den så kallade Lancastermetoden, en sorts växelundervisning där de äldre barnen fick hjälpa de yngre. I lärarbostaden på ovanvåningen fanns kök och två "stora och snygga rum".

Omkring 1900 hade fattigstugan tjänat ut sin roll och socknens fattiga flyttades till Sandåkra, några kilometer norrut. Skolhuset fortsatte att användas för undervisning och som lärarbostad till omkring 1950.

Sedan 1980-talet använder Sösdala Hembygds- och Fornminnesförening lokalerna för sin verksamhet. Byggnaden, som alltid har haft en stark lokal förankring och varit en del av byns sociala liv med en koppling till fattigvård, undervisning, ungdomsgård, och föreningsliv, är numera inrett som museum. Fattighuset med sin eldstad i förstugan, de slitna trägolven, tegelgolvet och de få fönstren visar på den enkelhet som var fattigfolkets dagliga miljö under svenskt 1800-tal. Rummen är möblerade med tidstypiska enkla träsängar och -möbler. Skolsalen på ovanvåningen har ett karaktäristiskt utseende med högt i tak, ett stort antal fönster, skolbänkar i trä, upphöjt golv vid katedern och orgel. Salen rymmer också en utställning över bygdens historia. Under 2004-2005 genomfördes en renovering och huset fick då tillbaka sin äldre färgsättning.

Skolgård och utedass

Skolgården är idag gräsbevuxen och i utkanten ligger uthuset med sina karaktäristiska utedass, ett för läraren, ett för flickorna och ett för pojkarna. Ett givet inslag i skolmiljön är också flaggstången.

Du kan läsa mer i länets Kulturmiljöprogram.

​Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Norra Mellby skol- och fattighus har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den visar hur skola och fattigvård kunde vara organiserade och utformade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
  • att byggnaden är väl bibehållen både ut- och invändigt. Det gäller såväl planlösning som material, byggnadsteknik och inredningsdetaljer.
  • att den speglar skånsk byggnadstradition, i synnerhet den i de centrala och norra länddelarna.
  • att den berättar om levnadsvillkor för de socialt utsatta i äldre tiders Sverige.
  • att den är en välbevarad skolmiljö med skolhus och utedass.
  • att den representerar en tidig och på socknens initiativ uppförd byggnad för såväl skolundervisning och som fattigvård.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Hässleholms kommun.

Hembygdsmuseum.

Byggnadsminne 2006.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss