Nämndemansgården på Ven

Nämndemansgården avtecknar sig tydligt i det öppna landskapet på södra delen av Ven. Den kringbyggda gårdsformen, de stråtäckta taken och den stensatta gårdsplanen understryker gårdens skånska karaktär.

Gårdens längor är byggda i korsvirke, lersten och tegel, de vanligaste byggnadsskicken och byggnadsmaterialen i slättbygden under 1700- och 1800-talen. Ett par ekonomilängor skiljer sig från ett traditionellt byggnadsskick och är byggda i två våningar. Även några av taken har en speciell utformning och tillsammans för de tankarna till en dansk-nordtysk byggnadstradition.

Namnet Nämndemansgårdens är knutet till Ernst Bengtsson, nämndeman och ägare till gården Tuna nr 11 under åren 1923 till 1960. Tidigare kallades gården Karlshögagården, eller Karhojagården. Det syftar på läget på öns södra spets, som enligt sägnen är platsen för en av öns fyra borgar, Karlshöga. Gården har en lång släkthistoria och ägdes av samma familj från tidigt 1800-tal till 1990-talet.

En gårdsfyrkant med lång tradition

Gården låg fram till storskiftet 1792 i Tuna by på öns norra del. Den flyttades tillsammans med några andra gårdar ut från bykärnan vid skiftet. Genom längornas byggnadsmaterial och byggnadssätt kan man följa deras historia. Korsvirket representerar det äldsta och här är facken på traditionellt vis lerklinade. Det vill säga facken har stående träkäppar, på vilka lerkliningen är fäst. Det finns också äldre byggnadsdelar i trä från tidigare hus som återanvänts. Väggar i lersten, det vill säga obränd lera, speglar ett senare skede medan tegel blir vanligt vid mitten av 1800-talet. Teglet skiftar i färg i en skala från gult till ljust rött och rödbrunt. De första husen till den utflyttade Tuna nr 11 är borta. Den äldsta längan på dagens gårdstomt är byggd mellan 1817 och 1825. Den kallas Gammel Boels och inramar gårdsplanen mot öster. Den användes till att börja med som boningshus, senare som lada, och är sammanbyggd med den så kallade höglogen, vars ansenliga bredd och kraftiga tak sticker ut från de övriga byggnaderna. Höglogen kom till i samband med att spannmålsodlingen på gården ökade under senare hälften av 1800-talet. Den är ovanlig till sin typ och har en speciell takkonstruktion med pelare i lersten, som bär upp taket. Längan i norr kallas portalängan och antas vara från 1825. Den fick sannolikt sin nuvarande form genom en påbyggnad, vilken gjordes samtidigt som tvåvåningslängan i väster med stall och drängkammare stod klar omkring 1870.

Förutom gårdsfyrkantens längor hör också grishuset, hönshuset, garaget och såmaskinshuset, det så kallade korrehuset, till gårdsmiljön. Deras byggnadsår varierar, troligen är de från omkring 1900.

Med bevarad patina

Boningshusets tegellänga i söder är troligen byggd omkring 1800-talets mitt. Årtalet 1855 är målat på en glasruta i den svängda takkupan, homejan, ovanför ingångsdörren. Längan har behållit sin tydliga karaktär av 1800-tal frånsett glasverandan mot trädgårdssidan, som är ett tidstypiskt tillägg från 1910-talet. Planlösningen med två kök, stuga, sal och kammare på gaveln följer en tradition som gällt för den skånska boningslängan under 1700- och 1800-talen. Sättugnen i gjutjärn i stugan är ett annat kännetecken för den tiden. Snickerier, tapeter och byggnadsdetaljer bär spår av decenniers användande och förstärker det ålderdomliga intrycket.

Trädgården typisk för 1800-talets bondgård

Den stora trädgården som breder ut sig på södra sidan av boningslängan har ändrat utbredning och utseende under årens lopp. Här har funnits en fruktträdgård med ett hundratal äpple- och päronträd. Den stora kastanjen planterades 1947 då Boel Bengtsson föddes, dotter till den siste brukaren.

Genom hembygdsföreningen förvaltas och levandegörs gårdsmiljön

Hvens hembygdsförening köpte gården 1991 av Boel Bengtsson och sedan dess är den hembygdsmuseum. Här finns välbevarade interiörer och olika utställningar, som belyser gårdens och öns historia. Under flera år har gårdens byggnader restaurerats genom de byggnadsvårdsläger som hållits här. 

Här kan du läsa mer om det äldre odlingslandskapet i länets Kulturmiljöprogram/ Skånes historia och utveckling/Jordbrukets landskap

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Nämndemansgården har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den berättar historien om den traditionella kringbyggda skånegården och om olika byggnadsetapper från tidigt 1800-tal till en bit in på 1900-talet.
  • att den genom sina längor i korsvirke, lersten och tegel och de stråtäckta taken speglar ett skånskt byggnadsskick med lång tradition.
  • de välbevarade interiörerna och den patina som finns i såväl boningshuset som ekonomilängorna. Planlösningen, den fasta inredningen, med bland annat en sättugn, ytskikten på väggarna, snickerier samt logens konstruktion, stallinredning och stampade lergolv är bärare av gårdens långa brukande.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Landskrona kommun.

Hembygdsmuseum.

Byggnadsminne 1976.

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss